Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Prisindex på livsmedelsområdet 1995-2002

JO 46 SM 0301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Starka prisökningar på jordbrukets produktionsmedel

Mellan 1995 och 2002 har priserna på jordbrukets produktionsmedel, enligt Produktionsmedelsprisindex (PM-index), stigit med 17 % i Sverige. Detta är mer än den allmänna prisökningen i samhället, som enligt Konsumentprisindex (KPI), var 7 % under samma period. PM-index kraftiga ökning kan till stor del förklaras av att priset på drivmedel och eldningsolja ökat kraftigt under perioden. Olika former av tjänster är också en grupp kostnader där priserna stigit mycket. Priser för utsäde, gödsel, växtskyddsmedel samt djurfoder har däremot ökat måttligt och i något fall (t.ex. vissa växtskyddsmedel) t.o.m. sjunkit.

Inom EU har den genomsnittliga prisökningen på jordbrukets produktionsmedel under perioden varit ca 10 % enligt EU:s Input Price Index, som motsvarar det svenska PM-index. Endast Grekland och Nederländerna har haft kraftigare prisökningar än Sverige. Även inom EU har det varit kraftigast prishöjningar för posten Energi- och smörjmedel, 29,4 %.

Producentprissänkningar på jordbruksprodukter

Mellan 1995 och 2002 har producentpriserna på jordbruksprodukter i genomsnitt minskat med 8 % enligt Avräkningsprisindex (A-index). Det har dock varit stora variationer i prisutvecklingen mellan olika produkter. Priserna på spannmål, potatis och kött har sjunkit generellt medan priserna för vissa andra produkter så som t.ex. köksväxter, sockerbetor och ägg har stigit. Den största produkten, mjölk, har haft ett i stort sett oförändrat pris över perioden.

Samtidigt som producentpriserna sjunkit har EU:s och nationella inkomstpåverkande direktstöd ökat. För år 1995 utbetalades 6,5 mrd kr medan det betalades ut 9,0 mdr kr för år 2002. Om jordbruket hade fått dessa ersättningar i form av prisökningar på produkter, skulle A-index i stället ha ökat med ca 1 % mellan 1995 och 2002. Hela förändringen av direktersättningsbeloppet är dock inte inkomsthöjande, eftersom vissa direktersättningar kräver åtgärder som orsaker högre kostnader för jordbruket.

 

 

 

Inom EU har producentpriserna under perioden sjunkit med i genomsnitt drygt 1 % enligt EU:s Output Price Index, som motsvarar det svenska A-index. Variationen mellan länderna har varit stor, från en nedgång på 24 % i Storbritannien till en ökning på 27 % i Grekland. Även variationen mellan produkterna har varit stor. Spannmålspriserna minskade med 24 % medan priserna på Köksväxter resp. Blommor och plantskoleväxter ökade med 24 resp. 21 %.

 

Konsumentpriserna på jordbruksprodukter har ökat mindre än den allmänna prisutvecklingen

Konsumentpriserna på sådana jordbruksprodukter som odlas i Sverige och som ingick i den tidigare svenska prisregleringen har ökat med ca 0,6 % enligt KPI-J (Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel) mellan åren 1995 och 2002. Detta är mindre än den allmänna prisutvecklingen i samhället mätt med KPI som var 7 % under samma period. De ej jordbruksreglerade livsmedlen steg med 3,4 %. I KPI-J ingår inte prisförändringar på frukt och grönt.