Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Prisindex på livsmedelsområdet 1995-2001

JO 46 SM 0201

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Förändring i olika prisindexserier mellan 1995 och 2001

Starka prisökningar på jordbrukets produktionsmedel

Under de sex åren från 1995 till 2001 har priserna i Sverige på jordbrukets produktionsmedel i genomsnitt stigit med nästan 15 % enligt Produktionsmedelsprisindex (PM-index). Detta är mer än den allmänna prisökningen i samhället under samma period, som enligt Konsumentprisindex (KPI) var ca 5 %. Av posterna i PM-index har Energi och smörjmedel haft den starkaste ökningen, ca 55 %, vilket främst beror på de starka prisökningarna på drivmedel under de senaste åren.

Inom EU har den genomsnittliga prisökningen på jordbrukets produktionsmedel under perioden varit nästan 10 % enligt EU:s Input Price Index, som motsvarar det svenska PM-index. I Grekland, Luxemburg och Nederländerna har prisökningarna varit kraftigare än i Sverige. Även inom EU har det varit kraftigast prishöjningar för posten Energi- och smörjmedel, 33 %.

Producentprissänkningar på jordbruksprodukter

Under de sex åren från 1995 till 2001 har producentpriserna på jordbruksprodukter i genomsnitt minskat med drygt 5 % enligt Avräkningsprisindex (A-index). Det har dock varit stora variationer i prisutvecklingen mellan olika produkter. Priserna på nötboskap samt får och lamm har minskat med mellan 25 och 30 % medan priserna på svin och ägg var något högre 2001 än 1995. Samtidigt har under perioden EU:s och nationella inkomstpåverkande direktstöd ökat. För år 1995 utbetalades 6,5 mrd kr medan det betalades ut 8,6 mdr kr för år 2001. Om jordbruket istället hade fått dessa ersättningar i form av prisökningar på produkter, skulle A-index varit ca 7 procentenheter högre år 2001. Hela förändringen av direktersättningsbeloppet är dock inte inkomsthöjande, eftersom vissa direktersättningar kräver åtgärder som orsaker högre kostnader för jordbruket.

Inom EU har producentpriserna under perioden stigit med i genomsnitt drygt 1 % enligt EU:s Output Price Index, som motsvarar det svenska A-index. Variationen mellan länderna har varit stor, från en nedgång på drygt 15 % i Finland till en ökning på 20 % i Grekland. Även variationen mellan produkterna har varit stor. Spannmålspriserna minskade med 8 % medan priserna på Köksväxter resp. Blommor och plantskoleväxter ökade med 19 resp. 16 %.

 

Konsumentpriserna på jordbruksprodukter har ökat mindre än den allmänna prisutvecklingen

Konsumentpriserna på sådana jordbruksprodukter som odlas i Sverige och som ingick i den tidigare svenska prisregleringen, har under de sex åren från 1995 till 2001 sjunkit med ca 2 % enligt KPI-J (Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel). Detta är mindre än den allmänna prisutvecklingen i samhället mätt med KPI som var 5 % under samma period. I KPI-J ingick inte prisförändringar på frukt och grönt. För övriga livsmedel var de genomsnittliga prisförändringarna obetydliga under perioden.