Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

Mark- och arrendepriser 2002

JO 39 SM 0301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gif
Tabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gif
Kontaktpersoner, mer information pil.gifIn English


Statistiken med kommentarer

Arrendepriser i Sverige
Arrendepriser inom EU
Markpriser i Sverige
Markpriser i EU-länder

Arrendepriser i Sverige

I detta SM redovisas genomsnittliga arrendepriser för olika slag av arrenden. Priser redovisas för jordbruksmark och åkermark, där det i jordbruksmark, förutom åkermark, även ingår betesmark. Vidare redovisas priser både inkl. och exkl. gratisarrenden. Samtliga priser är rensade för arrenden där arrendatorn arrenderar av sig själv, t ex genom självägt bolag, och för andra arrenden där priset enligt uppgiftslämnaren inte är satt på marknadsmässig grund.

Det genomsnittliga arrendepriset på jordbruksmark i landet har ökat med knappt 3 % mellan 2001 och 2002. Prisökningen är något lägre än vad den var de första åren efter EU-inträdet. EU-inträdet innebar en förändrad jordbrukspolitik med inriktning mot mer direktstöd och mindre prisstöd än tidigare. En följd av detta har varit att värdet av produktionen generellt minskat medan värdet av produktionskapital såsom t ex mark ökat. Ökningen mellan 2001 och 2002 har varit procentuellt sett störst i sydligaste Sverige samt i norra Sverige.

Diagram 1.     Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2001 och 2002, inkl. gratisarrenden, kr/ha.

 

 

Diagram 2.   Utvecklingen av arrendepriser 1994-2002.

 

Skillnader i arrendepris ska ses mot bakgrund av att andelen gratisarrenden varierar påtagligt mellan områdena. Majoriteten av arrendena i Norra Sverige är gratisarrenden, medan dessa endast utgör en mindre andel i Sydsverige. Utesluts gratisarrendena vid beräkning av arrendepriserna, erhålls en något förändrad prisbild jämfört med diagram 1, där dessa ingick. Diagram 3 visar att prisgapet mellan Sydsverige och Norra Sverige då minskar något samt att genomsnittliga arrendepriser nästan fördubblas i Norra Sverige. I Sydsverige påverkas priset endast med några få procent.

 

Diagram 3.     Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2001 och 2002, arrenden med avgift, kr/ha.

 

De priser som presenterats ovan avser priser på jordbruksmark, d.v.s. både åker- och betsesmark. I följande diagram redovisas priserna för de arrenden vilka enbart består av åkermark. När dessa jämförs med diagram 1, där priset gällde all jordbruksmark, framgår att priset på ren åkermark är betydligt högre i landets södra delar, medan priset på åkermark i de nordligare delarna inte skiljer sig från priset på jordbruksmark. Detta innebär att priset på betesmark är mycket lägre än priset på åkermark i de södra delarna av landet medan skillnaden inte är så stor i de norra delarna.

Ett genomsnittspris för enbart betesmark har också beräknats. Eftersom beräkningsunderlaget är mycket litet bör resultaten tolkas mot bakgrund av detta, varför endast siffror för hela riket presenteras här. Det beräknade arrendepriset för enbart betesmark inkl. gratisarrenden var 355 kr/ha för 2001 och 382 kr/ha 2002. Både nivån och förändringen mellan åren ska tolkas med stor försiktighet då underlaget för beräkningarna är mycket litet.

 

Diagram 4.     Genomsnittliga arrendepriser för åkermark 2001 och 2002, inkl gratisarrenden, kr/ha.

Arrendepriser inom EU

EU:s statistikkontor Eurostat samlar in statistik över arrendepriser från medlemsländerna. Denna statistik är inte harmoniserad mellan länderna och kan därför skilja sig åt avseende innehåll, begrepp och definitioner. Av följande diagram, som därför måste tolkas med försiktighet, framgår att omräknat till euro hade Danmark de högsta redovisade arrendepriserna år 2000. I diagrammet har endast länder som redovisat pris på jordbruksmark totalt medtagits. Många länder redovisar separata priser på åkermark och betesmark men saknar ett sammanslaget pris för jordbruksmark. Av diagrammet framgår att Sverige tycks ha en betydligt lägre arrendeprisnivå än närliggande EU-länder. En stapel för Sydsverige har också lagts in, för att en jämförelse med mer likvärdig jordbruksmark, t.ex. med Danmark, ska kunna göras.

 

Diagram 5.   Arrendepriser för jordbruksmark, euro/ha 20001.

Källa: Eurostats databas, NewCronos. Source: Eurostats database, NewCronos.

1För Tyskland avser priset 2001. For Germany the price refers to the year 2001.

Den andel av jordbruksmarken som arrenderas, varierar kraftigt mellan medlemsländerna. År 1997 var andelen högst i Belgien och Frankrike där mellan 60 och 70 procent av jordbruksmarken arrenderades. Extremt låg är andelen i Irland, där endast ca 13 procent arrenderas. Sverige tycks ligga i närheten av EU-genomsnittet. Av diagram 6 framgår också att den totala andelen arrenderad jordbruksmark haft olika utveckling i olika länder mellan åren 1975 och 1997.

Medan vissa länder, däribland Sverige, haft en ökad andel arrenderad jordbruksmark har andelen minskat i Belgien, Nederländerna och Storbritannien. Bortsett från Frankrike och Tyskland ligger förändringarna mellan 1975 och 1997 på max ±15 procentenheter för de länder där det finns jämförbara siffror. I Tyskland bygger uppgiften för 1975 på förhållandena i det som då var Västtyskland, medan det för 1997 var det nya Tyskland.

 

Diagram 6.     Andelen arrenderad jordbruksmark, 1975 och 1997, uttryckt i procent.

Källa: Agricultural land prices and rents in the UE, Data 1977-1998. Source: Agricultural land prices and rents in the UE, Data 1977-1998.

Markpriser i Sverige

Markprisernas utveckling i olika delar av landet redovisas i diagram 7. Redovisade priser innefattar både åkermark och betesmark. Det framgår att priserna skiljer sig kraftigt mellan olika regioner i landet. Markpriserna i det jordbruksdominerade Sydsverige ligger t.ex. i genomsnitt ca tio gånger högre än i Norrland. Markpriserna har legat relativt stilla i Norrland under den senaste nio-års perioden, medan de stigit betydligt i Götalands södra slättbygder. Övriga områden visar en mer oregelbunden prisutveckling med höga prisnivåer 1992 och en sänkning 1993. Efterföljande år har en återhämtning skett och 2001 års prisnivå är i de flesta fall högre än den som var 1992.

De fem senaste åren har markpriserna stigit anmärkningsvärt mycket i Götalands södra slättbygder, även om en viss tillbakagång skedde under 1999. 2001 års prisnivå ligger hela 80 % över 1995 års nivå. Liksom för arrendeavgifterna ligger förklaringen troligtvis i den nya jordbrukspolitiken efter EU-inträdet. Det kan dock inte uteslutas att variationen mellan åren till viss del kan bero på att prisskattningarna bygger på ett relativt litet antal köp.

 

Diagram 7.     Priser på åkermark 1992-2001, tkr/ha uppdelat på produktionsområden.

 

Markpriser i EU-länder

EU: s statistikkontor Eurostat samlar in och publicerar för de flesta medlemsländerna markpriser. De siffror som publiceras i detta avsnitt har hämtats från Eurostats databas, NewCronos. På grund av svårigheter att jämföra olika länders markpriser i absoluta tal till följd av skilda insamlings- och bearbetningsmetoder är det viktigt att endast analysera prisutvecklingen (ej prisnivån) på jordbruksmark i varje enskilt land. I de fall metodbyte i enskilda länder gjorts under den redovisade perioden försvåras jämförbarheten mellan ländernas prisutveckling. Utvecklingen av markpriser redovisas både nominellt och realt. Den reala utvecklingen har erhållits genom deflatering av de nominella priserna med respektive lands konsumentprisindex.

I diagram 8 har de sex länder som redovisat priser för total jordbruksmark mellan åren 1990 och 2000 medtagits. Av diagrammet framgår att den reala prisutvecklingen mellan 1990 och 2000 har varierat kraftigt mellan de olika länderna. Prisutvecklingen har varit starkast i Danmark och Irland, som har haft reala prisökningar. Även Sverige har haft en real prisökning medan övriga jämförbara länder visar på reala prissänkningar, framförallt Finland där priserna nära nog halverats.

I tabellavsnittet redovisas också genomsnittliga markpriser för EU-länderna. Denna måste dock tolkas med försiktighet eftersom definitioner, begrepp och metoder för beräkningarna skiljer sig åt mellan länderna.

 

Diagram 8.     Realt redovisat markpris 2000 i förhållande till 1990 (index med priset 1990=100).

Källa: Eurostats databas, NewCronos. Source: Eurostats database, NewCronos.

 

Av diagram 9 framgår att den reala prisutvecklingen på jordbruksmark i Danmark, Sverige och Finland under de senaste åren varit positiv. I Tyskland har däremot prisutvecklingen varit negativ och under alla tre åren.

 

Diagram 9.     Årlig real prisutveckling på mark under perioden 1998-2000.

Källa: Eurostats databas, NewCronos. Source: Eurostats database, NewCronos.