Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.
Jordbruksverkets startsida
Enklare tillsammans
Mina Sidor: Version: 2.7.3 Tid: 20171002-1339

Debattartiklar

  • 2017-10-09

    Vi har förtroende för svensk grisuppfödning och djurhälsovård


    I en debattartikel i GPlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster signerad av bland andra Helena Röcklinsberg, SLU så framförs kritik mot Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter för lantbrukets djur och hanteringen av remissförfarandet för dessa. Vi välkomnar det engagemang som Helena och hennes kollegor visar kring dessa viktiga frågor.
    Läs mer
  • 2017-06-09

    Sten-Arne Perssons räkneövning är inte rättvisande


    Jordbruksverket har svarat på en debattartikel i ATLlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster där skribenten menar att svenska jordbrukare tjänar mycket mindre än i några jämförelseländer.
    Läs mer
  • 2017-05-24

    Spekulationer om miljardböter direkt felaktiga


    Jordbruksverket har svarat på en debattartikel i Land Lantbruklänk till annan webbplats där skribenten kritiserar hanteringen av tvärvillkoren.
    Läs mer
  • 2017-03-23

    Ett delat Sverige behöver en samordnad och flexibel landsbygdspolitik


    För att minska gapet mellan stad och land behövs en ny landsbygdspolitik med större regionalt inflytande och större hänsyn till olika lokala förutsättningar. Det skriver Lina Bjerke och Håkan Henriksson i Sydsvenskan med anledning av Jordbruksverkets yttrande till landsbygdskommitténs förslag till ny landsbygdspolitik.
    Läs mer
  • 2016-12-23

    Utbetalningar av stöd - hur stora är problemen, var ligger de och vad kan göras åt dem?


    Anders Egonson vill med anledning av debattartikel i ATLlänk till annan webbplats svara på frågeställningarna och dessutom rätta till en del fel i artikeln.
    Läs mer
  • 2016-11-23

    Avvägningar behövs mellan komplexa stöd och administrativa merkostnader


    I ATL länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterunder rubriken Synpunktenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kommenterar Leif Denneberg Statskontorets rapport om Jordbruksverkets kostnader för administration av EU-stöden. Den viktigaste slutsatsen i rapporten handlar om behovet av bättre avvägningar mellan komplexa stöd och administrativa merkostnader.
    Läs mer
  • 2016-07-13

    Viktigt arbete för ett fortsatt rabiesfritt Sverige


    Jordbruksverket vill med anledning av debattartikeln på SVT Opinionlänk till annan webbplats tydliggöra hur myndigheten arbetar för att motverka rabiessmitta i Sverige.
    Läs mer
  • 2016-05-17

    Bra för korna när det blir enklare för mjölkbönderna att göra rätt


    I en debattartikel i Svenska Dagbladetlänk till annan webbplats tar Camilla Björkbom upp de nya betesreglerna för nötkreatur. Artikeln ger en felaktig och onyanserad bild av förändringarna. Vi vet att en stor del av kornas välfärd är beroende av möjligheten att beta och med de nya reglerna ska korna vara ute på bete lika många dagar som tidigare. Skillnaden är att mjölkbönderna får större möjlighet att själva avgöra när det är lämpligast att ha djuren på bete. Det blir enklare för mjölkbönderna att göra rätt – och det är förstås bra för korna.
    Läs mer
  • 2016-03-15

    Att äga hund är ingen mänsklig rättighet


    I en replik till artikeln Gatuhundar utsätts för smutskastninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av Johanna Karlsson i Corren den 5/3 skriver Anna Lindgren: Endast ett fåtal av de sjukdomar som en utländsk hund kan föra med sig går att vaccinera mot eller ens testa för.
    Läs mer
  • 2016-02-09

    Hållbar frihandel bygger på kunskap


    Carl B Hamilton diskuterar svenskt kontra importerat kött i ett debattinlägg i Dagens Nyheterlänk till annan webbplats den 8 februari 2016. I en sådan diskussion är det viktigt att komma ihåg att det är stor skillnad på kött och kött. Kött som producerats med hjälp av stora mängder antibiotika är inte i första hand farligt för den som äter köttet. Men överanvändning av antibiotika i djurhållning globalt ökar spridningen av antibiotikaresistens. Denna resistens sprider sig sedan över världen bland annat med vårt resande. Det är mycket allvarligt för alla som behöver eller i framtiden kan behöva antibiotika för att bli friska eller rent av överleva. Om vi okritiskt köper det billigaste köttet är risken stor att vi bidrar till en oönskad utveckling.
    Läs mer
  • 2016-01-22

    Utbetalningar tidigare än någonsin 2016


    LRF har skrivit ett öppet brev till bland andra Jordbruksverket om utbetalningar av jordbrukarstöd. Jag har stor förståelse för den frustration som kan uppstå när delar av stöden dröjer, inte minst eftersom många lantbrukare har en tuff tid. Jag kan bara beklaga att det under övergångsåret 2015 inte funnits förutsättningar att betala ut kompensationsstödet, ersättningarna för ekologisk produktion och delar av miljöersättningarna lika tidigt som tidigare år. Men när det gäller 2016 års stöd planerar vi för tidigare utbetalningar än någonsin.
    Läs mer
  • 2015-11-19

    Vi kan producera både mjölk och biobränsle


    I sin debattartikel frågar Per-Anders Jande (UNT Debatt 13/11) varför vi håller mjölkindustrin under armarna med skattemedel. Det enkla svaret på frågan är: Dels för att jordbrukarstöd är en viktig del av jordbrukspolitiken i EU, precis som i de flesta industriländer i världen, och dels för att mjölkproduktionen skapar värden för samhället i form av biologisk mångfald och öppna landskap.
    Läs mer
  • 2015-11-09

    Mjölkföretag bidrar till mångfald


    I en debattartikel i UNT den 5 november ifrågasätter Hans-Örjan Nohrstedt den svenska mjölkproduktionens betydelse för biologisk mångfald. Det är positivt med debatt om bevarandet av de svenska betesmarkerna. Hur och med vilka medel vi ska vända den negativa utvecklingen för miljömålet Ett rikt odlingslandskap är en viktig fråga som behöver diskuteras.
    Läs mer
  • 2015-09-02

    Företagets strategi påverkar konkurrenskraften


    Strategierna i jordbruks- och trädgårdsföretag har betydelse för konkurrenskraften och den långsiktiga lönsamheten. Det visar en ny studie från Jordbruksverket. Det finns flera potentiella områden du som företagare kan arbeta med för att förbättra lönsamheten.
    Läs mer
  • 2015-07-03

    Dags att ta nedläggningen av jordbruksmark på allvar


    Arealerna av åker-, ängs- och betesmarker minskar. Orsakerna är flera och komplexa. Resultatet är att vi har svårt att nå miljömålet ett rikt odlingslandskap. Men det är inte bara miljön som förlorar när vi slutar producera mat.
    Läs mer
  • 2015-06-16

    Uppgiften om urbanisering passar vår självbild


    REPLIK. Även om den rekordartade urbaniseringen kan sägas vara en myt är det långt ifrån en myt att stora delar av landsbygden tappar såväl befolkning, som skatteunderlag och tillväxt, skriver Christel Gustafsson och Po Tidholm.
    Läs mer
  • 2015-05-07

    Kreativa och offensiva lösningar för miljön lönar sig


    16 år har gått sedan Sveriges miljökvalitetsmål – för framtida generationer – beslutades av riksdagen. Det kreativa, offensiva och framåtsyftande miljöarbetet i Sveriges kommuner är betydande för att vi ska nå målen. Det ger samtidigt vinster inom andra politikområden, vilket är tydligt när de nationella miljökvalitetsmålen nu utvärderas av miljömålsmyndigheterna.
    Läs mer
  • 2015-03-11

    Företagande måste stödas på lika villkor


    Det finns tydliga skillnader hos företagsfrämjare i synen på företagande kvinnor och företagande män. Det finns också tydliga skillnader vid en bedömning av kvinnor och män som söker stöd eller finansiering. Det visar en färsk studie från Luleå tekniska universitet, skriver Nätverket för företagande på lika villkor.
    Läs mer
  • 2015-02-26

    Beteskrav för mjölkkor – omistligt eller onödigt?


    Är den svenska beteslagstiftningen en viktig del i att vidmakthålla Sveriges position som ett ledande land när det gäller gott djurskydd, friska djur och låg antibiotikaanvändning? Eller är kravet på att korna ska gå på bete omodernt och hämmande för svensk mjölkproduktion? Branschföreträdare och forskare har på Brännpunkt lyft fram olika syn kring detta och även i andra medier förekommer debattinlägg med olika synsätt. Beteslagstiftningen beskrivs som allt ifrån omistlig till onödig, beroende på vem som talar.
    Läs mer
  • 2015-01-07

    Jordbruksstöden är viktiga för jobben och miljön


    Är det bra med statliga stöd till jordbruket?  Både ja och nej. Marknaden är bäst på att ge oss varor och tjänster med minskad resursanvändning. Det gäller även mat. Sverige har därför under många år drivit frågan om en avreglering av jordbrukspolitiken. Men jordbruket är också den i särklass största producenten av kollektiva nyttigheter i samhället, och dessa behöver kollektiv finansiering. I en ny studie har Jordbruksverket analyserat stödens effekter på sysselsättning, miljö och samhällsekonomi. Resultaten är i flera fall förvånande.
    Läs mer
  • 2014-11-18

    Vi agerar gemensamt mot MRSA


    I förra veckan kunde Dagens Nyheter i en egeninitierad undersökning påvisa MRSA-bakterier på fläskkött från Danmark och Tyskland. Fläskköttet såldes i svenska köttdiskar. Det är en tråkig utveckling men inte oväntad. Risken att bli smittad genom maten är dock mycket liten. Men det är en varningssignal om att bakterien finns hos levande grisar. MRSA är ett problem i sjukvården och i våra grannländer är förekomst hos grisar en del av denna bild. Det kan vara en tidsfråga innan vi ser denna bakterie bland grisarna också här i Sverige. Men vi arbetar tillsammans för att smittan inte ska komma till oss. Om den ändå gör det ska vi vara redo och ha en strategi för att hantera den.
    Läs mer
  • 2014-10-22

    Staden lika privilegierad som mannen


    En ny studie från Umeå visar att staden och stadsborna har en privilegierad position, på samma sätt som män innehar en privilegierad position i förhållande till kvinnor, skriver Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg.
    Läs mer
  • 2014-10-20

    Offentlig verksamhet -var ska den hålla hus?


    Frågan om var de statliga jobben ska lokaliseras har stötts och blötts sedan 60-talet. Ett otal utredningar har landat i att fler statliga jobb bör lokaliseras utanför Storstockholm.
    Läs mer
  • 2014-10-17

    Nya typer av samverkan utvecklar svensk djurproduktion


    För att utveckla lönsamhet och kvalitet i svensk djurproduktion samtidigt som vi värnar djurskydd, djurhälsa och folkhälsa tror vi att det kan behövas nya arbetssätt, skriver Jordbruksverkets generaldirektör Leif Denneberg och Livsmedelsverkets generaldirektör Stig Orustfjord .
    Läs mer
  • 2014-03-11

    Jordbruksverket: Svårt att vara miljövän på landet


    På landsbygden där avstånden till service, jobb och grannar är långa, och dessutom ökar, saknas ofta både kollektivtrafik och förnybara bränslen. Ska det vara rimligt att leva på landet i framtiden behövs lösningar även för landsbygdens transportbehov, skriver Christel Gustafsson och Martin Sjödahl på Jordbruksverket.
    Läs mer
  • 2014-02-26

    Måste vi flytta från landet?


    På landsbygden ökar avstånden till daglig service och möjligheterna att agera klimatsmart skiljer sig stort beroende på var du bor. Ofta saknas kollektivtrafik och alternativa bränslen trots att de förnybara drivmedlen produceras på landsbygden, skriver Christel Gustafsson och Martin Sjödahl på Jordbruksverket.
    Läs mer
  • 2014-02-25

    Landsbygden borde använda internet mest


    Internetanvändningen är lägre på landsbygden än i staden, trots att landsbygden borde ligga i täten, skriver Christel Gustafsson, Jordbruksverket.
    Läs mer
  • 2014-02-21

    Bli inte en ofrivillig smugglare på semesterresan


    Se upp när du handlar souvenirer när du är ute och reser – om de är gjorda av djur- eller växtdelar. På många populära turistmål säljs exotiska souvenirer som till exempel uppstoppade djur och produkter gjorda av delar från hotade växter eller djur. Risken är stor att de kommer från en hotad djurart och du kan få höga straff om Tullverket beslagtar dina varor.  Vill du vara på den säkra sidan, låt bli att köpa sådana souvenirer. Då bidrar du till att de hotade arterna får en bättre chans att överleva.
    Läs mer
  • 2013-12-02

    Fel fokus att tala om landsbygdens avfolkning


    Att människor flyttar från landsbygden lyfts i debatten fram som landsbygdens största problem. Men sällan nämns det att Sverige är ett av få länder i Europa där befolkningen faktiskt ökar på landsbygden. Det är dags att tala om det verkliga problemet: att unga människor saknas. Att bara tala om avfolkning riskerar att leda diskussionen fel, skriver Christel Gustafsson, Jordbruksverkets landsbygdsstrateg.
    Läs mer
  • 2013-11-20

    Tillgängligheten glöms bort i kvalitetsdebatten


    Nu har Kvalitetsmässan i Göteborg dragit igång. Den stora mötesplatsen för offentlig sektor. Men vad är då kvalitet i offentlig sektor? I programmet hittar man breda ämnen som jämställdhet, ledarskap och demokrati. Men här ska även kvalitetsaspekter på vården, skolan, säkerheten och boendet stötas och blötas. För många medborgare i dag, särskilt på landsbygden, är närhet en viktig kvalitetsaspekt på den offentliga servicen. Kanske till och med den faktor som är mest avgörande för servicens värde. Jag saknar programpunkten; Avstånd - en viktig kvalitetsparameter. Men hoppas ändå att de diskussionerna kommer att föras på årets mässa.
    Läs mer
  • 2013-08-27

    Bra landsbygdsprogram kan bli bättre


    Landsbygdsprogrammet är ett politiskt verktyg bland flera. Utfallet av det hänger ihop med insatser inom övriga politikområden, skriver Christel Gustafsson, Jordbruksverket.
    Läs mer
  • 2013-08-16

    Alla blir vinnare när fotbollen integrerar nya landsbygdsbor


    Integration av utlands födda sker allra bäst i just landsbygder. Det är positivt då många landsbygder är i behov av unga inflyttare.
    Läs mer
  • 2013-01-31

    Skilj på slaktvikt och konsumtion i köttdebatten


    I debatten om köttkonsumtion är det viktigt att skilja på totalkonsumtionen, som är slaktkroppsvikten, och intaget, som är det vi äter. Det gör vi i vår rapport. Vi föreslår inte heller en köttskatt, vi har utrett en köttskatt, och ser inte hur en sådan kan utformas för att vara träffsäker, skriver Christel Gustafsson och Gabriella Cahlin, Jordbruksverket.
    Läs mer
  • 2013-01-30

    Det är skillnad på kött och kött


    Vi på Jordbruksverket är glada över det engagemang som rapporten ”Hållbar köttkonsumtion” har väckt hos många konsumenter och lantbrukare. Då medierna och många debattörer har valt att lyfta fram att vi föreslår en köttskatt har vi förståelse för att svenska lantbrukare blir oroade. Läser man rapporten blir det tydligt att vi inte ger något sådant förslag.
    Läs mer
  • 2013-01-29

    Svenskt kött ligger bra till ur hållbarhetssynpunkt


    Jordbruksverket har kommit med en ny rapport om hållbar köttkonsumtion. Våra viktigaste budskap var att vi i västvärlden bör äta mindre kött och välja det kött vi äter med större omsorg. Vi ville också lyfta fram att svensk produktion ligger bra till i flera hållbarhetsperspektiv.
    Läs mer
  • 2013-01-27

    Sveriges köttproduktion bör öka


    Att Jordbruksverket vill minska köttkonsumtionen genom en skatt stämmer inte. Däremot pekar vi på vikten av att välja klimatsmart kött. Därför ser vi inga skäl att minska den svenska produktionen – snarare tvärtom, skriver Gabriella Cahlin och Christel Gustafsson, Jordbruksverket.
    Läs mer
  • 2013-01-26

    Byråkratiska pekpinnar hjälper inte klimatet


    Jordbruksverket vill lägga skatt på kött. Men denna byråkratiska pekpinne är en omväg till en klimatneutral framtid, skriver Paul Christensson och Monica Didriksson, LRF Västra Götaland.
    Läs mer
  • 2013-01-25

    Det finns inget förslag om köttskatt


    Tack för att du lyfter djurskyddsfrågan i debatten om köttkonsumtionen, Per Jensen! Djurskyddet är ett av sex viktiga områden som Jordbruksverket framhåller i sin rapport ”Hållbar köttkonsumtion”, skriver Helena Kättström, djurskyddschef, Jordbruksverket.
    Läs mer
  • 2013-01-25

    Köttskatten gynnar plågsam djuruppfödning


    Kontroversiell rapport. Jordbruksverkets förslag om köttskatt slår fullständigt fel och skulle leda till en kraftig försämring av djurskyddet. Med en smartare användning av skatteinstrumentet kan vi minska köttkonsumtionen samtidigt som vi förbättrar både klimat och djurskydd, skriver Per Jensen, professor vid Linköpings universitet.
    Läs mer

Kontakt