Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.
Jordbruksverkets startsida
2012-06-13

Jämnare konkurrensvillkor med EU:s nya djurskyddskrav

Den första januari 2013 träder de sista delarna av EU:s direktiv om djurskydd för grisar i kraft. Av dessa väntas kravet på grupphållning av dräktiga suggor ge störst konsekvenser för producenter och marknad. Prognoser visar att grisköttsproduktionen inom EU kan minska med upp till 10 procent vilket kan ge kraftiga prisökningar.
Avsikten med grisdirektivet är att höja djurskyddet och att jämna ut konkurrensvillkoren inom EU. Sverige, Storbritannien och Luxemburg har redan infört hela direktivet. Flera länder, däribland Belgien, Tyskland och Irland, har idag långt kvar men hävdar att de kommer att klara omställningen i tid. Elva medlemsstater bedöms inte klara att ställa om i tid, varav tre länder troligen kommer att ha mer än hälften av suggorna i olagliga inhysningssystem den 1 januari 2013.

Skärpta djurskyddskrav i hela EU


Direktivet har införts successivt sedan 2003. De regler som träder i kraft den 1 januari 2013 handlar om att dräktiga suggor ska hållas lösgående i grupp, större golvyta för suggor och galtar, begränsning av svanskupering och tandslipning samt nya mått för spaltgolv. Individuell fixering av dräktiga suggor används fortfarande i flera medlemsstater.

Minskad produktion och stigande priser


En del grisbönder har inte ekonomisk möjlighet att införa de återstående kraven i grisdirektivet och de som ställer om tvingas till lägre beläggningsgrad. Sammantaget leder detta till ett minskat antal suggor på EU-marknaden, vilket även ger färre födda slaktsvin. Avräkningspriserna bör därför stiga under 2013. En del konsumenter kommer dock att välja andra köttslag eller icke-animaliska livsmedel om priserna stiger för mycket, vilket motverkar en prisökning. Det är svårt att bedöma omfattningen av strukturförändringarna och dess effekter på utbud och priser, men det är trots allt troligt att produktionen på längre sikt kommer att stabiliseras på en lägre nivå än idag. Importen till EU begränsas av strikta regler för både exporterande länder och enskilda anläggningar samt genom tullar.

Effekter för svenska grisproducenter


Den svenska produktionen av griskött har minskat med 17 procent sedan EU-inträdet samtidigt som importen har ökat med 332 procent. Utvecklingen visar på försämrad svensk konkurrenskraft, som bland annat beror på småskalighet och att produktionskostnaderna är högre än i många andra EU-länder. Grisdirektivet innebär rättvisare konkurrensvillkor på EU:s grismarknad, vilket gynnar den svenska produktionen som redan tillämpar reglerna. Efterfrågan på svenskt griskött i andra EU-länder kan öka, samtidigt som importtrycket kan minska.

Mer information


Läs kortanalysen Marknadseffekter av grisdirektivet 2013PDF

Kontaktpersoner för journalister


Jonathan Lukkarinen, marknadsavdelningen, 036–15 61 93, 0703–59 35 62  
Åsa Lannhard Öberg, marknadsavdelningen, 036–15 52 74, 0703–69 73 04