2010-03-08
Minskade byggnadsinvesteringar i jordbruket
Jordbrukarnas investeringar i byggnader för mjölk- och köttproduktion minskar. En viktig förklaring är att betydande prissänkningar noterades för mjölk vid årsskiftet 2008/09 samtidigt som priserna för olika insatsvaror inte har fallit i motsvarande grad.
— Det minskade intresset för investeringar under 2009 måste ställas i relation till det relativt stora intresset under 2008. Lägre investeringar under ett enstaka år behöver inte få några negativa verkningar på sikt. Men tendensen är ändå negativ för animalieprodukterna, säger Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket.
En indikator om utvecklingen av produktionen på längre sikt är uppgifter om länsstyrelsernas förprövningar, det vill säga att ny- och ombyggnader måste granskas från djurskyddssynpunkt före byggstart. Tendensen är särskilt tydligt för mjölkkor där minskningen är 25 procent jämfört med 2008. Men samtidigt står sig siffrorna väl gentemot åren före 2008.
En annan indikator är att ansökningar om investeringsstöd minskat under 2009. Denna minskning är ungefär lika stor som minskningen av antalet förprövade platser.
En tredje indikator är en enkätundersökning om jordbrukarnas planer för framtiden som visar tendenser till minskad produktion av mjölk. Samtidigt är planerna att utöka i de företag där det redan bedrivs mjölkproduktion lika stora som tidigare. Undersökningen visar också en tendens till minskad odling av olika grödor.
De senaste månaderna har produktionen av mjölk varit fem procent lägre jämfört med föregående år. Jordbruksverket bedömer att produktionen kommer att återhämta sig tidigast sent i höst.
Priserna för jordbruksprodukter har varierat starkt de senaste åren. Prisvariationen har varit stor såväl för olika grödor som för mjölk. Även priserna på griskött är varierande. Under 2009 har priserna för spannmål och mjölk varit låga jämfört med de pristoppar som noterats tidigare. Med tanke på att EU:s marknadsreglering numera inte är lika stark som tidigare är det naturligt att priserna varierar.
Ett problem för jordbruket är att sett över en längre period tenderar priserna på insatsvaror att öka mera än producentpriserna. Detta ställer krav på en snabb produktivitetsökning i det svenska jordbruket jämfört med omvärlden.
Läs hela rapporten om jordbrukets utveckling.
Kontaktperson för media
Harald Svensson, chefsekonom, telefon 036-15 51 13
En indikator om utvecklingen av produktionen på längre sikt är uppgifter om länsstyrelsernas förprövningar, det vill säga att ny- och ombyggnader måste granskas från djurskyddssynpunkt före byggstart. Tendensen är särskilt tydligt för mjölkkor där minskningen är 25 procent jämfört med 2008. Men samtidigt står sig siffrorna väl gentemot åren före 2008.
En annan indikator är att ansökningar om investeringsstöd minskat under 2009. Denna minskning är ungefär lika stor som minskningen av antalet förprövade platser.
En tredje indikator är en enkätundersökning om jordbrukarnas planer för framtiden som visar tendenser till minskad produktion av mjölk. Samtidigt är planerna att utöka i de företag där det redan bedrivs mjölkproduktion lika stora som tidigare. Undersökningen visar också en tendens till minskad odling av olika grödor.
De senaste månaderna har produktionen av mjölk varit fem procent lägre jämfört med föregående år. Jordbruksverket bedömer att produktionen kommer att återhämta sig tidigast sent i höst.
Priserna för jordbruksprodukter har varierat starkt de senaste åren. Prisvariationen har varit stor såväl för olika grödor som för mjölk. Även priserna på griskött är varierande. Under 2009 har priserna för spannmål och mjölk varit låga jämfört med de pristoppar som noterats tidigare. Med tanke på att EU:s marknadsreglering numera inte är lika stark som tidigare är det naturligt att priserna varierar.
Ett problem för jordbruket är att sett över en längre period tenderar priserna på insatsvaror att öka mera än producentpriserna. Detta ställer krav på en snabb produktivitetsökning i det svenska jordbruket jämfört med omvärlden.
Läs hela rapporten om jordbrukets utveckling.
Kontaktperson för media
Harald Svensson, chefsekonom, telefon 036-15 51 13
