Jord-, skogs- och vattenbruk har idag lägre energi- och koldioxidskatter än vissa andra delar av näringslivet. Myndigheterna pekar ut möjligheten att på sikt ta bort dessa nedsättningar, men konsekvenserna för respektive sektor bör utredas. Ett steg i rätt riktning är de redan beslutade ändringarna av energi- och koldioxidskatterna som berör delar av de areella näringarna.
— Styrning genom energi- och koldioxidskatterna bör kompletteras med märkning av produkter i kombination med information om lönsamma åtgärder. Bidrag till energikartläggningar kan vara effektivt för att företagarna ska få bättre kunskap om sin energianvändning och därmed möjliga lönsamma åtgärder, säger Linn Stengård, handläggare vid Energimyndigheten.
Respektive myndighet föreslås utreda vidare vilka möjligheter och behov det finns för energikartläggningsbidrag inom respektive näring.
I kartläggningen, som är en central del i rapporten, framgår att jordbruket står för den största delen av energianvändningen. För djurhållning varierar det mellan olika djurslag men generellt är belysning och uppvärmning samt mjölkkylning hos mjölkbönder de mest energikrävande delarna. För växthusföretag utgör uppvärmning den absolut största delen, medan det för växtodling framförallt är traktordrift vid odling och skörd samt torkning av spannmål som är energikrävande.
— Ett sätt att driva på utvecklingen mot mer energieffektiva och fossilfria lösningar kan vara att utlysa tekniktävlingar eller att gynna demonstrationsanläggningar. Vi kommer även att fortsätta att titta på möjligheter inom landsbygdsprogrammet, säger Elin Einarson på Jordbruksverket.
Hela rapporten finns att läsa på Energimyndighetens webbplats