2010-07-21
Diskussioner om betesmarksstöd efter EU-revisioner
Jordbruksverket har skickat ett räkneexempel till EU-kommissionen på stödbelopp som kan vara felaktigt utbetalade enligt kommissionens kriterier för hur stödreglerna ska tillämpas. Beräkningen pekar på att ungefär 3 procent av utbetalt gårdsstöd under perioden 2005-2008 kan vara felaktigt om man tillämpar dessa kriterier. Räkneexemplet är en del i en diskussionsprocess och betyder varken att Sverige eller lantbrukarna kommer att krävas på dessa pengar. En lantbrukare som följt gällande regler blir normalt inte återbetalningsskyldig, medan en lantbrukare som sökt stöd för mark som inte är jordbruksmark kan behöva betala tillbaka pengar.
EU-kommissionen har de senaste åren genomfört revisioner av jordbruksstöden i Sverige och har riktat kritik mot den svenska tillämpningen av gårdsstöd för betesmarker samt kvaliteten på data om jordbruksmarken i Sverige. Jordbruksverket har därför ändrat stödreglerna för betesmark och en inventering av den svenska jordbruksmarken är i sin slutfas. EU har bett Jordbruksverket om ett räkneexempel på hur stora belopp som kan vara felaktigt utbetalade enligt kommissionens kriterier. Att fastställa eventuellt felaktigt utbetalade belopp är en process som sannolikt tar lång tid.
Om det blir aktuellt med återbetalning kommer det att ske en prövning av varje enskilt ärende.
– Generellt kan man säga att en lantbrukare som har följt gällande regler inte blir återbetalningsskyldig även om EU underkänt delar av den svenska tolkningen av stödreglerna. Det kan till exempel gälla lantbrukare som sökt stöd för alvarbete, skogsbete eller betesmarker med många träd och buskar. En lantbrukare som däremot sökt stöd för mark som uppenbart inte är jordbruksmark — exempelvis tomtmark, skog, vägar eller vattenytor — riskerar däremot att behöva betala tillbaka pengar. Men varje ärende kommer alltså att prövas individuellt, förklarar Anders Elfström, chef för Jordbruksverkets regelutvecklingsenhet.
Jordbruksverket är inte överens med EU-kommissionen om hur reglerna för gårdsstöd för betesmarker ska tolkas och tillämpas.
– Vi har olika synsätt, till exempel när det gäller marker som växer igen och där vi i Sverige har ansett att det räcker med avdrag på stödbeloppet medan EU menar att marken inte alls ska ingå i stödet, förklarar Anders Elfström.
För att minska risken för framtida sanktioner från EU för den svenska tillämpningen av jordbruksstöden har Jordbruksverket vidtagit flera åtgärder. En förändring är att stödreglerna ändrats så att vissa marker inte längre kan omfattas av gårdsstöd. I stället har extra medel skjutits till i miljöersättning för betesmarker. Jordbruksverket har också inventerat och kvalitetsgranskat jordbruksmarken i Sverige. Bara ett fåtal jordbruksblock återstår att granska och arbetet beräknas vara slutfört i höst.
– Vi kan se att inventeringen av jordbruksmark har ökat kvaliteten betydligt och att felen har minskat i jordbrukarnas ansökningar. Det gör att jordbrukarna kan känna sig säkrare och att risken minskar för framtida revisionsanmärkningar och finansiella sanktioner från EU, säger Anders Elfström.
Anders Elfström, chef för regelutvecklingsenheten, telefon 070-633 73 09
Birgitta Ek, chef för stödavdelningen, telefon 070-359 46 20
Om det blir aktuellt med återbetalning kommer det att ske en prövning av varje enskilt ärende.
– Generellt kan man säga att en lantbrukare som har följt gällande regler inte blir återbetalningsskyldig även om EU underkänt delar av den svenska tolkningen av stödreglerna. Det kan till exempel gälla lantbrukare som sökt stöd för alvarbete, skogsbete eller betesmarker med många träd och buskar. En lantbrukare som däremot sökt stöd för mark som uppenbart inte är jordbruksmark — exempelvis tomtmark, skog, vägar eller vattenytor — riskerar däremot att behöva betala tillbaka pengar. Men varje ärende kommer alltså att prövas individuellt, förklarar Anders Elfström, chef för Jordbruksverkets regelutvecklingsenhet.
Jordbruksverket är inte överens med EU-kommissionen om hur reglerna för gårdsstöd för betesmarker ska tolkas och tillämpas.
– Vi har olika synsätt, till exempel när det gäller marker som växer igen och där vi i Sverige har ansett att det räcker med avdrag på stödbeloppet medan EU menar att marken inte alls ska ingå i stödet, förklarar Anders Elfström.
För att minska risken för framtida sanktioner från EU för den svenska tillämpningen av jordbruksstöden har Jordbruksverket vidtagit flera åtgärder. En förändring är att stödreglerna ändrats så att vissa marker inte längre kan omfattas av gårdsstöd. I stället har extra medel skjutits till i miljöersättning för betesmarker. Jordbruksverket har också inventerat och kvalitetsgranskat jordbruksmarken i Sverige. Bara ett fåtal jordbruksblock återstår att granska och arbetet beräknas vara slutfört i höst.
– Vi kan se att inventeringen av jordbruksmark har ökat kvaliteten betydligt och att felen har minskat i jordbrukarnas ansökningar. Det gör att jordbrukarna kan känna sig säkrare och att risken minskar för framtida revisionsanmärkningar och finansiella sanktioner från EU, säger Anders Elfström.
Kontaktpersoner för journalister
Anders Elfström, chef för regelutvecklingsenheten, telefon 070-633 73 09
Birgitta Ek, chef för stödavdelningen, telefon 070-359 46 20
Fakta om gårdsstödet och EU:s revisioner
- Svenska lantbrukare kan få olika typer av stöd för betesmarker. Gårdsstöd och miljöersättning för betesmarker är de två största.
- Under perioden 2005-2008 har sammanlagt ca 23,6 miljarder kronor betalats ut i gårdsstöd.
- EU har de senaste åren gjort revisioner av hur jordbruksstöden tillämpas i Sverige och har riktat kritik mot den svenska tillämpningen av gårdsstödet samt kvaliteten på data om jordbruksmarken i Sverige.
- Jordbruksverket har till följd av det ändrat vissa stödregler samt inventerat all jordbruksmark i Sverige.
- En ändring i stödreglerna är att vissa marker inte längre kan omfattas av gårdsstöd, till exempel alvarbete, skogsbete och andra biologiskt värdefulla betesmarker med mycket träd och buskar (mer än 100 träd per hektar). I stället har mer pengar skjutits till i miljöersättningen för betesmarker så att värdefulla betesmarker ska kunna bevaras även fortsättningsvis.
- Varje ärende måste prövas individuellt, men en jordbrukare som följt gällande regler behöver normalt inte betala tillbaka några pengar. En jordbrukare som sökt stöd för mark som inte är jordbruksmark riskerar däremot att bli återbetalningsskyldig.
- Räkneexemplet som nu är framtaget är ett underlag för fortsatta diskussioner med EU-kommissionen i flera olika sammanhang.
