Inventering av skadegörare

Havrebladlusägg

Rotdödare En inventering av angrepp som har orsakats av rotdödarsvampen, främst i höstvete, som görs efter säsongen för uppskatta skadegörarens betydelse.

Stråknäckare (cirka 2 Mb) En inventering av angrepp som har orsakats av stråknäckarsvampen, främst i höstvete, som görs efter säsongen för uppskatta skadegörarens betydelse.

Vetemygga En inventering av angrepp som har orsakats av den gula och röda vetemyggan. Angreppen varierar mellan dessa bägge arter och återkommer i cykler ofta med 10 till 20 års mellanrum.

Ärtvecklare En inventering av angreppen som har orsakats av ärtvecklarens larver inuti ärtbaljorna.

Svamp i oljeväxter Inventeringar av svampsjukdommar, främst bomullsmögel i oljeväxter.

Randig dvärgstrit Den randiga dvärgstriten sprider viruset som orsakar vetedvärgsjukan. Som hjälpmedel för att ställa prognoser på ett eventuellt angrepp, används gulskålar som en fångstmetod av stritarna för att se storleken på populationen.

Rapsjordloppa Avräkningar av rapsjordloppan görs i Sydsverige för att ge en prognos om bekämpningsbehovet.

Fritfluga – angrepp Inventering av skadornas storlek i vårsäd

Fritfluga – blåskålar Blåskålar som fångstmetod av fritflugor används som hjälpmedel för att ställa prognoser på ett eventuellt angrepp. Fångsten visar om fritflugorna svärmar. En sent utvecklad gröda i kombination med rikliga fångster i blåskålarna kan medföra ökad risk för angrepp.

Uppdatering av dessa databaser sker kontinuerligt.