Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle

Villkor för miljöersättningen för vallodling

Du kan få ersättning om du odlar flerårig slåtter- och betes- eller frövall på åkermark. Ersättningen består av en grundersättning som du kan få i hela landet om du odlar vall.

Du som har slåtter- och betesvall i stödområdena 1-5 (se karta med stödområden PDF ) kan få tilläggsersättning om du har tackor, getter eller nötkreatur. Du ska då redovisa antalet tackor och getter och ange dina produktionsplatsnummer för nötkreatur.

Villkor för grundersättning

Vall som du söker utbetalning för ska du låta ligga obruten i minst 3 vintrar i följd och sköta enligt villkoren under mellanliggande odlingssäsonger.

För att du ska få grundersättning behöver du uppfylla de här villkoren:

Du ska bruka vallen aktivt varje år genom att låta beta eller skörda den. Om du skördar den ska du föra bort skörden.
Du får inte sprida kemiska växtskyddsmedel, men du får bryta vallen kemiskt.
Vallen får bara bestå av vallgräs eller vallbaljeväxter eller en blandning av vallgräs och vallbaljeväxter.

Du kan inte välja att ett år söka utbetalning och sköta ett vallskifte enligt villkoren, och sedan nästa år välja att inte söka utbetalning och inte sköta samma vallskifte enligt villkoren. Detta gäller även om vallen ligger obruten minst 3 vintrar.

Du kan söka utbetalning för olika stor areal varje år men du måste odla minst 0,10 hektar vall enligt villkoren för ersättningen under varje enskilt år i åtagandeperioden.

Vallen behöver inte ligga på samma mark i alla år i åtagandeperioden. Du behöver inte heller söka utbetalning för all vall som du har inom företaget, till exempel vall som inte ligger tre vintrar i följd. Du kan välja att inte söka utbetalning för vissa vallar och behöver då in te sköta dessa enligt villkoren för ersättningen. För dessa vallar använder du grödkod 51, slåtter och betesvall på åker (inte stödberättigande i miljöersättning för vallodling).

De vallar som du söker utbetalning för ska du sköta enligt villkoren för ersättningen.

Villkor för tilläggsersättning

För att kunna få tilläggsersättning ska du ha grundersättning för slåtter- och betesvall. Du behöver även ha tackor, getter eller nötkreatur och vall i något av stödområdena 1-5. I tabellen nedan kan du se hur många djurenheter som behövs för att du ska få tilläggsersättning för ett hektar vall i ditt stödområde.

Kravet på djurtäthet för tackor är 0,8 djurenheter per hektar för dig som har tackor i stödområde 1-3.

Antal djurenheter som du minst behöver ha per hektar för att få tilläggsersättning.
Stödområde där brukningscentrum finns	Antal djurenheter per hektar
1-3	1,0 gäller getter och nötkreatur
1-3	0,8 gäller tackor
4	1,1
5	1,3

Om ditt brukningscentrum ligger utanför stödområde 1-5 men du ändå har slåtter- och betesvall inom något av dessa stödområden, behöver du ha minst 1,3 djurenheter per hektar för att få tilläggsersättning.

Dina djur räknas om till djurenheter enligt tabellen nedan.

Så här räknar du om dina djur till djurenheter
Djurslag	Antal djur som motsvarar en djurenhet
Mjölkkor och övriga nötkreatur äldre än 2 år	1,00
Nötkreatur 6 månader - 2 år	1,67
Tackor och getter (hondjur)	6,67

Tilläggsersättningen baseras alltså dels på hur många hektar vall som finns inom företaget inom stödområde 1-5, dels på antalet djurenheter inom företaget.

Den maximala arealen som du kan få tilläggsersättning för, räknar du ut så här:
1. Räkna ut det genomsnittliga antalet djurenheter på företaget*
2. Dividera det genomsnittliga antalet djurenheter med antalet djurenheter per hektar som krävs i ditt stödområde.
* För tackor och getter är det antalet du redovisar i SAM-ansökan som avses, för nötkreatur är det genomsnittet under räkningsperioden.

Så här beräknas din ersättning om du har slåtter- och betesvall inom olika stödområden

Du som har mark inom flera stödområden får ersättning enligt det stödområde där marken finns. Dina djur fördelas på olika stödområden så att djur först räknas till marken i det stödområde som har högst ersättning, därefter i det stödområde som har näst högst ersättning och så vidare.

Så här ska du redovisa dina djur i SAM-ansökan

Tackor och getter

Du ska redovisa antalet tackor och getter i din SAM-ansökan. Du måste hålla minst det antal djur som du har redovisat i ansökan i minst 2 månader. Hållandeperioden på 2 månader räknas från dagen efter det att din ansökan om utbetalning har kommit in till länsstyrelsen. Med tacka och get menas hondjur, som senast under hållandeperioden har satts in i avel eller är äldre än 1 år.

Det är möjligt att byta ut tackor och getter och även byta mellan dessa djurslag under hållandeperioden. Djuren som du byter till ska uppfylla alla villkor för vallodling. För att bytet ska godkännas ska det ske inom 10 dagar från det att djuret har lämnat ditt jordbruksföretag. Du ska notera bytet i din stalljournal.

Om antalet tackor och getter minskar under hållandeperioden ska du dra tillbaka djur från din ansökan. Om minskningen beror på att ett djur har dött på grund av sjukdom eller olyckor, ska du anmäla detta skriftligen till länsstyrelsen inom 10 dagar.

I övriga fall gäller att du ska minska antalet djur i din SAM-ansökan allra senast innan länsstyrelsen påbörjat, genomfört eller meddelat att de ska göra en kontroll. Det gäller till exempel när antalet djur minskar under hållandeperioden på grund av att du säljer eller skickar djur till slakt.

Nötkreatur

Antalet nötkreatur hämtas automatiskt ur det centrala nötkreatursregistret (CDB). Antalet djur i CDB och de produktionsplatsnummer som du har redovisat i din SAM-ansökan är uppgifter som sedan ligger till grund för utbetalning av ersättning. Räkningsperioden för nötkreatur omfattar tiden från och med den 1 augusti före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret.

Du måste bruka marken för att kunna få ersättning

Det är du som brukar marken som kan ha rätt till ersättning. Du kan äga eller arrendera marken eller ha ingått ett nyttjanderättsavtal med ägaren till marken.
Om du är arrendator eller har rätt att nyttja marken ska du alltid försäkra dig om att rätten att bruka marken gäller under hela åtagandeperioden innan du går in i ett nytt åtagande. Detta gör du bäst genom att upprätta ett skriftligt avtal med markägaren.

Om du ändå blir av med arrenderad mark som ingår i ett åtagande som fortfarande gäller, bör du kontrollera om du även kan föra över åtagandet på marken, annars kan du bli återbetalningsskyldig eftersom det är ett krav att fullfölja de åtaganden som du har gått in i.

Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar

Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar för att ge rätt till ersättning.

Följ tvärvillkoren och de extra tvärvillkoren

För att få full utbetalning på alla dina jordbrukarstöd ska du följa tvärvillkoren.

Tvärvillkoren är ett antal regler inom olika områden, till exempel djurskydd, livsmedelssäkerhet och skötsel av jordbruksmark. För miljöersättningarna finns dessutom extra tvärvillkor för gödselhantering, användning av växtskyddsmedel och när du måste ha höst- och vinterbevuxen mark. Om du bryter mot något av de extra tvärvillkoren för miljöersättningar får du bara avdrag på dina miljöersättningar.

Mer information om tvärvillkoren hittar du längre upp till höger under rubriken Mer information.

Sista datum för sådd

Sista datum som du ska så är den 30 juni.

Sista datum för ändringar

Sista datum som du kan ändra vissa uppgifter i din ansökan är den 15 juni för hela landet och alla grödor.

Vad är åkermark, betesmark och slåtteräng?

Det här är åkermark

Åkermark är mark som är lämplig att plöja och som du använder eller kan använda till växtodling eller bete.

Det här är betesmark

Betesmark är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja. Skiftet ska användas till bete och det som växer där ska vara lämpligt som bete och dugligt som foder. Begreppet betesmark omfattar även alvarbete och den del av fäbodbetet som inte är skog. Skogsmark räknas inte som betesmark. Däremot räknas mark som fastställts som skogsbete av länsstyrelsen som betesmark om den ingår i ett åtagande för miljöersättning.

Det här är slåtteräng

Slåtteräng är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som du på eftersommaren använder för slåtter med klippande eller skärande redskap eller för sådan slåtter som kompletteras med efterbete eller lövtäkt. Skogsmark får inte räknas som slåtteräng.