Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle

Villkor för miljöersättningen för skyddszoner

Du kan få ersättning om du anlägger skyddszoner utmed vattenområden i stödområde 4b, 5 och 9 (se karta med stödområden PDF

En skyddszon är en vallbesådd zon eller remsa utmed ett vattenområde. När du etablerar din skyddszon får du så in fröblandningar som gynnar insekter i din skyddszon. Ett vattenområde är vattendrag, sjö, hav eller damm. Skyddszonen ska ligga på åkermark i direkt anslutning till vattenområdet. Vattenområdet ska vara utmärkt på den topografiska kartan eller vara vattenförande hela året.

För att du ska få ersättning för skyddszonen ska den vara minst 6 meter bred men högst 20 meter bred. Dessutom ska skiftets längd mot vattenområdet vara minst 20 meter.

Lägsta belopp är 1 000 kronor

Dina skyddszoner ska sammanlagt vara minst 0,10 hektar, men varje enskild skyddszon får vara mindre än 0,10 hektar. Tänk bara på att belopp under 1 000 kronor inte betalas ut.

Så här sår du din skyddszon

Skyddszonen ska bestå av vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 10 viktprocent av utsädesblandningen får bestå av vallbaljväxter.

Du får också så in fröblandningar som gynnar insekter i din skyddszon.

Du ska så med en utsädesmängd som är normal för arten och syftet med odlingen. Du ska så skyddszonen senast sista sådatum det första året i åtagandeperioden. Om skyddszonen redan är etablerad när du går in i åtagandet behöver du inte så om den.

Sista datum för sådd

Sista datum som du ska så är den 30 juni.

Så här sköter du din skyddszon

Din skyddszon ska ligga obruten på samma mark under hela åtagandeperioden. Om det uppstår skador eller om delar av skyddszonen dött ska du reparera skyddszonen så snart som det är lämpligt.

Du får

skörda växtligheten på skyddszonen, men inte tidigare än den 15 juli
putsa växtligheten på skyddszonen under hela växtperioden om den avslagna växtligheten kan ligga kvar utan att skada vegetationen under
låta beta växtligheten på skyddszonen under hela betessäsongen.

Däremot får du inte

använda växtligheten till utsädes- eller energiproduktion
sprida gödselmedel eller kemiska växtskyddsmedel på skyddszonen.

Nytt år för att bryta skyddszoner

Om du förlängde ditt åtagande 2011 eller kommer att förlänga ditt åtagande är sista året i din åtagandeperiod 2013. Då får du inte bryta din skyddszon innan 2013.

Datum när du får bryta din skyddszon

Det sista året i åtagandeperioden får du bryta skyddszonen tidigast:
20 september: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Värmlands län
10 oktober: Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län
20 oktober: Blekinge, Skåne och Hallands län

Du ska se till att växtligheten inte skadas på skyddszonen och du får inte bearbeta den förrän efter tidigaste datum för brytning. Vid dikningsarbeten får du dock lägga jordmassor på skyddszonen och vid täckdikning av ett intilliggande skifte får dikena gå igenom skyddszonen. Men i båda dessa fall ska jordmassorna vara bortförda och skyddszonens växtlighet ska vara reparerad senast den 30 juni.

Dra tillbaka din ansökan när det finns krav på en skyddszon

Om du ska spruta en åker med till exempel raps eller spannmål som ligger intill en sjö, å eller bäck ska du ta reda på om det krävs en skyddszon för det växtskyddsmedel som du tänker använda. I så fall ska du dra tillbaka din ansökan om utbetalning för skyddszoner innan du börjar spruta.

Du drar tillbaka din ansökan genom att skicka brev till länsstyrelsen. Du kan också skriva det i SAM-ansökan, under Övriga upplysningar.

Du måste bruka marken för att kunna få ersättning

Det är du som brukar marken som kan ha rätt till ersättning. Du kan äga eller arrendera marken eller ha ingått ett nyttjanderättsavtal med ägaren till marken.
Om du är arrendator eller har rätt att nyttja marken ska du alltid försäkra dig om att rätten att bruka marken gäller under hela åtagandeperioden innan du går in i ett nytt åtagande. Detta gör du bäst genom att upprätta ett skriftligt avtal med markägaren.

Om du ändå blir av med arrenderad mark som ingår i ett åtagande som fortfarande gäller, bör du kontrollera om du även kan föra över åtagandet på marken, annars kan du bli återbetalningsskyldig eftersom det är ett krav att fullfölja de åtaganden som du har gått in i.

Följ tvärvillkoren och de extra tvärvillkoren

För att få full utbetalning på alla dina jordbrukarstöd ska du följa tvärvillkoren.

Tvärvillkoren är ett antal regler inom olika områden, till exempel djurskydd, livsmedelssäkerhet och skötsel av jordbruksmark. För miljöersättningarna finns dessutom extra tvärvillkor för gödselhantering, användning av växtskyddsmedel och när du måste ha höst- och vinterbevuxen mark. Om du bryter mot något av de extra tvärvillkoren för miljöersättningar får du bara avdrag på dina miljöersättningar.

Mer information om tvärvillkoren hittar du längre upp till höger under rubriken Mer information.

Sista datum för ändringar

Sista datum som du kan ändra vissa uppgifter i din ansökan är den 15 juni för hela landet och alla grödor.

Vad är åkermark, betesmark och slåtteräng?

Det här är åkermark

Åkermark är mark som är lämplig att plöja och som du använder eller kan använda till växtodling eller bete.

Det här är betesmark

Betesmark är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja. Skiftet ska användas till bete och det som växer där ska vara lämpligt som bete och dugligt som foder. Begreppet betesmark omfattar även alvarbete och den del av fäbodbetet som inte är skog. Skogsmark räknas inte som betesmark. Däremot räknas mark som fastställts som skogsbete av länsstyrelsen som betesmark om den ingår i ett åtagande för miljöersättning.

Det här är slåtteräng

Slåtteräng är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som du på eftersommaren använder för slåtter med klippande eller skärande redskap eller för sådan slåtter som kompletteras med efterbete eller lövtäkt. Skogsmark får inte räknas som slåtteräng.