Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.

Lyssna

English/Deutsch

Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle

Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2013-03-22. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Villkor för miljöersättningen för miljöskyddsåtgärder

För att få ersättning för miljöskyddsåtgärder ska du:

göra en växtodlingsplan
göra en växtnäringsbalans
göra en markkartering
låta bestämma kväveinnehållet i flytgödseln
ha en säker påfyllnings- och rengöringsplats för sprutan
använda en funktionstestad spruta
dokumentera behovet av bekämpning vid användning av växtskyddsmedel
ha kontrollrutor
lämna obesprutade kantzoner

Villkoren ovan gäller all åkermark inom ditt företag.

Villkoren gäller inte för följande marker och du kan heller inte få någon ersättning för dem:

mark som ingår i ett åtagande för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion
arealer som godkänts av länsstyrelsen vid slutbesiktning av anläggning eller restaurering av våtmark
mark som omfattas av ett åtagande för skötsel av våtmarker och småvatten
mark som omfattas av skogliga åtgärder men som fortfarande betraktas som åkermark

För mark i träda, slåtter- och betesvall, skyddszoner och mark med fleråriga energigrödor kan du inte heller få någon ersättning men du ska ändå uppfylla villkoren ovan på markerna.

Varje år ska du göra en växtodlingsplan

Innan växtodlingssäsongen börjar ska du varje år göra en växtodlingsplan. Den ska du skicka in till din länsstyrelse. Du kan skicka in den tillsammans med din SAM-ansökan med de uppgifter som du kan fylla i, som skiften, förfrukt och årets gröda. Det bör också finnas kolumner för de uppgifter som du tänker fyll i längre på odlingssäsongen. Du ska alltid fylla i ditt kundnummer på växtodlingsplanen som du skickar in till länsstyrelsen.

Som regel ska din växtodlingsplan vara inne hos länsstyrelsen senast den 30 juni. Eftersom den 30 juni är en söndag i år ska växtodlingsplanen ha kommit in till länsstyrelsen senast måndag den 1 juli. Om din växtodlingsplan kommer in efter den 1 juli får du mindre med pengar eller så får du inte några pengar alls.

Här hittar du de e-postadresser länk till annan webbplats du kan använda för att skicka in din växtodlingsplan till länsstyrelsen. Här finns länsstyrelsen postadresser om du hellre vill skicka växtodlingsplanen med posten.

I din växtodlingsplan redovisar du företagets alla åkermarksskiften. Du ska använda samma skiftesredovisning som du har i din SAM-ansökan. För varje skifte redovisar du följande:

förfrukt, årets gröda och sort
behov av fosfor och kalium grundat på markkartering (se nedan). Om du inte har låtit göra markkartering ännu får du uppskatta behovet av fosfor och kalium.
beräknat behov av kväve grundat på en uppskattning av skörd, förfruktseffekt och långsiktig effekt av stallgödsel
mängden mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som du tänker använda och mängden kväve, kalium och fosfor i gödselmedlen
tidpunkt för spridning, gödselslag och mängd stallgödsel och andra organiska gödselmedel
skördad mängd av varje gröda

Minst en gång ska du göra en växtnäringsbalans

Du ska göra en växtnäringsbalans minst en gång under åtagandeperioden. Den ska vara gjord senast under det andra året i åtagandet och innehålla följande:

uppgifter om alla produkter som innehåller kväve, fosfor eller kalium som du har använt inom företaget under ett år
en beräkning av skillnaden mellan den mängd kväve, fosfor och kalium som du har använt och den mängd som finns i de grödor som du har skördat. Skillnaden ska beräknas per hektar åkermark som du brukar.

Halten kväve, fosfor och kalium i dina produkter ska stämma överens med vedertagna värden eller grundas på värden från en analys. En växtnäringsbalans som du har upprättat året före åtagandeperiodens början godkänns om den är gjord enligt kraven ovan.

Om du inte har haft djurhållning tidigare och börjar med djurhållning som omfattar minst 10 djurenheter behöver du göra en ny växtnäringsbalans. Den nya växtnäringsbalansen ska du göra inom 2 år efter att du har genomfört ändringen.
Du kan göra en växtnäringsbalans på Greppa näringens webbplats. länk till annan webbplats

Senast tredje året ska du ha gjort en markkartering

Du ska markkartera all åkermark inom ditt företag. Om ditt företag inte har en godkänd markkartering när du går in i åtagandet ska du göra en markkartering senast under det tredje året i din åtagandeperiod. Om du utökar ditt åtagande med mer mark år 4 och 5 ska du markkartera den marken så snart det går.

Följande villkor gäller för markkarteringen:

Du ska ta alla prover jämnt fördelade över hela jordbruksföretagets åkermark eller anpassa dem efter jordartsskillnader i åkermarken.
Du ska ta proverna till matjordsdjup.
Du ska märka ut provplatserna på en karta över jordbruksföretaget. Kartan ska vara tydlig och vara i en skala som gör det lätt att på skiftesnivå urskilja resultaten från provtagningen.
För analys av pH-värde, P-AL (lättlöslig fosfor) och K-AL (lättlöslig kalium) ska du ta minst ett jordprov per hektar. Skiften som är mindre än 3 hektar får du ytkartera.
För analys av jordart ska du ta minst ett jordprov för vart tredje hektar.
För jordartsanalysen ska lerhalt (<0,002 mm), sand och grovmo (0,063-2,0 mm) och mullhalt analyseras. Lerhalten bestäms genom sedimentationsanalys. Sand och grovmo bestäms genom våtskiktning. Mullhalten bestäms genom glödgningsförlust eller motsvarande metod.

Markkarteringen får inte vara äldre än 10 år någon gång under åtagandeperioden. Jordartsanalysen får vara äldre än 10 år under åtagandeperioden om den har genomförts enligt punkten ovan.

En gång per år ska du låta bestämma kväveinnehållet i flytgödseln

Du ska låta analysera gödseln en gång per år och per flytgödselbehållare. Även flytgödsel som tas emot utifrån ska analyseras. Analysen ska omfatta ammoniumkvävehalten och du ska spara resultaten från analysen under hela åtagandeperioden.

Du behöver ha en säker påfyllnings- och rengöringsplats för sprutan

För att skydda miljön mot spill av växtskyddsmedel ska du fylla på och rengöra lantbrukssprutan på en säker plats. En säker plats kan antingen vara en biobädd eller en tät platta med uppsamling. Platsen ska vara minst så stor att din största spruta ryms både på längden och bredden i transportläge.

En biobädd är en plats som är anlagd för påfyllning, parkering och rengöring av sprutan. Den består av en lertätad grop fylld med en blandning av hackad halm, torv och matjord täckt av en gräsyta. Det ger en biologiskt aktiv miljö där spill kan brytas ned. Om du har en tät platta med uppsamling ska spill- och spolvattnet samlas upp i en tät behållare.

Du kan också fylla på och rengöra sprutan på det skifte som ska sprutas eller på annan biologiskt aktiv mark med växttäcke. En biologiskt aktiv mark innebär att marken genom sin sammansättning, sitt innehåll av mikroorganismer och sitt växttäcke hjälper till att bryta ned och hindra läckage av växtskyddsmedlet. Om du fyller sprutan på skiftet eller på annan biologiskt aktiv mark ska du använda en flyttbar påfyllningsutrustning med en tank för vatten och ett låsbart förvaringsutrymme för växtskyddsmedlen.

Mer information hittar du på Greppa näringens webbsida. länk till annan webbplats

Du ska använda en funktionstestad spruta

Alla de sprutor som du använder inom företaget ska vara funktionstestade och resultatet av testet ska vara godkänt. Du ska testa sprutan med högst två års mellanrum.

Varje år ska du dokumentera behovet av bekämpning

För att kunna anpassa din användning av växtskyddsmedel ska du först bestämma och dokumentera behovet för varje skifte. Detta innebär att du före bekämpningen ska bestämma och dokumentera hur du kommit fram till behovet. Du kan bestämma behovet med till exempel bekämpningströsklar. En bekämpningströskel är den angreppsnivå där det är lönsamt att sätta in bekämpning.

För en del skadegörare finns det inte bekämpningströsklar och för andra måste bekämpningen ske innan angreppet syns. För en del av de skadegörare som måste bekämpas innan angreppet syns har man tagit fram riskvärderingar som avgör bekämpningsbehovet. Inom ogräsbekämpningen finns det dosnycklar för vår- respektive höstsäd.

Mer information om bekämpningsbehov kan du få från Jordbruksverkets växtskyddscentraler.

Du behöver ha kontrollrutor i din odling varje år

En kontrollruta är en ruta på åkern som du lämnar obehandlad vid bekämpningen. Med hjälp av kontrollrutan kan du se effekten av din behandling. Du ska tydligt märka ut kontrollrutan på skiftet. Den ska vara minst 60 kvadratmeter, dock ska den kortaste sidan vara minst 6 meter och den ska finnas på samma plats under hela växtodlingssäsongen. Du får inte lägga kontrollrutan vid skifteskanten och den får inte heller ligga intill en annan kontrollruta.

För dina kontrollrutor gäller följande:

Du ska anlägga kontrollrutor i stråsädesodlingen varje år.
Kontrollrutan ska vara representativ för skiftet.
Kontrollrutorna ska vara representativt fördelade över företagets marker.
Om du har både vår- och höstsäd behöver det finnas minst 1 kontrollruta i vårsäden och 1 i höstsäden. I kontrollrutan för ogräs får du inte ogräsbekämpa, varken mekaniskt eller kemiskt. Du får dock svamp- eller insektsbekämpa.
Om det är svamp eller insekter du bekämpar så behöver du anlägga minst 1 kontrollruta till i stråsäden. Om du har både höst- och vårsäd behöver det finnas minst 1 kontrollruta i vårsäden och 1 i höstsäden. I dessa kontrollrutor får du varken svamp- eller insektsbekämpa.
Du behöver inte ha fler än totalt 4 kontrollrutor.

Så här många kontrollrutor ska du ha om du ogräsbekämpar
Gröda du bekämpar i	Antal rutor
Höstsäd	1 ruta
Vårsäd	1 ruta
Höstsäd och vårsäd	2 rutor

Så här många kontrollrutor ska du ha ytterligare om du svamp- och insektsbekämpar
Gröda	Antal rutor
Höstsäd	1 ruta
Vårsäd	1 ruta
Höstsäd och vårsäd	2 rutor

Varje år ska du lämna obesprutade kantzoner

I din stråsädesodling ska du varje år lämna en obesprutad kantzon längs skifteskanten. Inom denna kantzon får du inte sprida växtskyddsmedel. Kantzonen ger skydd åt djur och växter. Det är bra om kantzonen gränsar till känslig eller skyddsvärd omgivning, till exempel bäckar, öppna diken, åkerholmar eller naturliga betesmarker.

Den obesprutade kantzonen ska vara minst 6 meter bred och ha en minsta sammanhängande längd på 100 meter. Kantzonens sammanlagda längd ska vara minst 20 meter per hektar stråsäd på företaget. Du ska tydligt märka ut början och slutet på den obesprutade kantzonen i skiftet.

Du måste bruka marken för att kunna få ersättning

Det är du som brukar marken som kan ha rätt till ersättning. Du kan äga eller arrendera marken eller ha ingått ett nyttjanderättsavtal med ägaren till marken.
Om du är arrendator eller har rätt att nyttja marken ska du alltid försäkra dig om att rätten att bruka marken gäller under hela åtagandeperioden innan du går in i ett nytt åtagande. Detta gör du bäst genom att upprätta ett skriftligt avtal med markägaren.

Om du ändå blir av med arrenderad mark som ingår i ett åtagande som fortfarande gäller, bör du kontrollera om du även kan föra över åtagandet på marken, annars kan du bli återbetalningsskyldig eftersom det är ett krav att fullfölja de åtaganden som du har gått in i.

Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar

Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar för att ge rätt till ersättning.

Du ska följa tvärvillkoren och de extra tvärvillkoren för miljöersättningar

För att få full utbetalning på alla dina jordbrukarstöd behöver du följa tvärvillkoren.
Tvärvillkoren är ett antal regler inom olika områden, till exempel djurskydd, livsmedelssäkerhet och skötsel av jordbruksmark. För miljöersättningarna finns dessutom extra tvärvillkor för gödselhantering och användning av växtskyddsmedel. Om du bryter mot något av de extra tvärvillkoren för miljöersättningar får du bara avdrag på dina miljöersättningar.

Mer information om tvärvillkoren hittar du till höger.

Sista datum för sådd

Sista datum som du ska så är den 30 juni.

Detta gäller också för grönsaker, kryddväxter, konservärter och bär som ska vara sådda eller planterade senast den 30 juni i hela landet.

Sista datum för ändringar

Sista datum som du kan ändra vissa uppgifter som att öka arealer och ändra grödkoder i din ansökan är den 15 juni. Det gäller för hela landet och alla grödor. Du kan ändra i din ansökan tills att du får veta att länsstyrelsen ska kontrollera ditt företag eller din ansökan. Det betyder att sista dag att göra ändringar kan vara tidigare än den 15 juni.

På de skiften där länsstyrelsen inte hittar några fel kan du minska arealen även efter en kontroll. Men om du har haft ett fel i en kontroll får du inte minska arealen på just det skiftet. Om du själv har föreslagit att blockarealen ska öka och du har sökt för den delen av blocket kan du minska arealen. Men du måste göra det innan du har fått meddelande om kontroll.

Vad är åkermark, betesmark och slåtteräng?

Det här är åkermark

Åkermark är mark som är lämplig att plöja och som du använder eller kan använda till växtodling eller bete.

Det här är betesmark

Betesmark är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja. Skiftet ska användas till bete och det som växer där ska vara lämpligt som bete och dugligt som foder. Begreppet betesmark omfattar även alvarbete och den del av fäbodbetet som inte är skog. Skogsmark räknas inte som betesmark. Däremot räknas mark som fastställts som skogsbete av länsstyrelsen som betesmark om den ingår i ett åtagande för miljöersättning.

Det här är slåtteräng

Slåtteräng är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som du på eftersommaren använder för slåtter med klippande eller skärande redskap eller för sådan slåtter som kompletteras med efterbete eller lövtäkt. Skogsmark får inte räknas som slåtteräng.

Undvik de vanligaste felen!

Miljöersättningarna innehåller alla ett flertal villkor som du måste följa. Följer du inte villkoren riskerar du att få en mindre utbetalning än vad du förväntade dig. Till vänster på sidan Undvik de vanligaste felen, har vi listat en del av det som du kan tänka på.