Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.
Jordbruksverkets startsida

Villkor för miljöersättningen för miljöskyddsåtgärder

Varje år ska du göra en växtodlingsplan

Minst en gång ska du göra en växtnäringsbalans

Senast tredje året ska du ha gjort en markkartering

En gång per år ska du låta bestämma kväveinnehållet i flytgödseln

Du behöver ha en säker påfyllnings- och rengöringsplats för sprutan

Du ska använda en funktionstestad spruta

Varje år ska du dokumentera behovet av bekämpning

Du behöver ha kontrollrutor i din odling varje år

Så här många kontrollrutor ska du ha om du ogräsbekämpar

Gröda du bekämpar i

Antal rutor

Höstsäd 1 ruta
Vårsäd 1 ruta
Höstsäd och vårsäd 2 rutor
Så här många kontrollrutor ska du ha ytterligare om du svamp- och insektsbekämpar

Gröda

Antal rutor

Höstsäd 1 ruta
Vårsäd 1 ruta
Höstsäd och vårsäd 2 rutor

Varje år ska du lämna obesprutade kantzoner


I din stråsädesodling ska du varje år lämna en obesprutad kantzon längs skifteskanten. Inom denna kantzon får du inte sprida växtskyddsmedel. Kantzonen ger skydd åt djur och växter. Det är bra om kantzonen gränsar till känslig eller skyddsvärd omgivning, till exempel bäckar, öppna diken, åkerholmar eller naturliga betesmarker.

Den obesprutade kantzonen ska vara minst 6 meter bred och ha en minsta sammanhängande längd på 100 meter. Kantzonens sammanlagda längd ska vara minst 20 meter per hektar stråsäd på företaget. Du ska tydligt märka ut början och slutet på den obesprutade kantzonen i skiftet.

Du måste bruka marken för att kunna få ersättning


Det är du som brukar marken som kan ha rätt till ersättning. Du kan äga eller arrendera marken eller ha ingått ett nyttjanderättsavtal med ägaren till marken.
Om du är arrendator eller har rätt att nyttja marken ska du alltid försäkra dig om att rätten att bruka marken gäller under hela åtagandeperioden innan du går in i ett nytt åtagande. Detta gör du bäst genom att upprätta ett skriftligt avtal med markägaren.

Om du ändå blir av med arrenderad mark som ingår i ett åtagande som fortfarande gäller, bör du kontrollera om du även kan föra över åtagandet på marken, annars kan du bli återbetalningsskyldig eftersom det är ett krav att fullfölja de åtaganden som du har gått in i.

Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar


Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar för att ge rätt till ersättning.

Du ska följa tvärvillkoren och de extra tvärvillkoren för miljöersättningar


För att få full utbetalning på alla dina jordbrukarstöd behöver du följa tvärvillkoren.
Tvärvillkoren är ett antal regler inom olika områden, till exempel djurskydd, livsmedelssäkerhet och skötsel av jordbruksmark. För miljöersättningarna finns dessutom extra tvärvillkor för gödselhantering och användning av växtskyddsmedel. Om du bryter mot något av de extra tvärvillkoren för miljöersättningar får du bara avdrag på dina miljöersättningar.

Mer information om tvärvillkoren hittar du till höger.

Sista datum för sådd


Sista datum som du ska så är den 30 juni.
Detta gäller också för grönsaker, kryddväxter, konservärter och bär som ska vara sådda eller planterade senast den 30 juni i hela landet.

Sista datum för ändringar


Sista datum som du kan ändra vissa uppgifter som att öka arealer och ändra grödkoder i din ansökan är den 15 juni. Det gäller för hela landet och alla grödor. Du kan ändra i din ansökan tills att du får veta att länsstyrelsen ska kontrollera ditt företag eller din ansökan. Det betyder att sista dag att göra ändringar kan vara tidigare än den 15 juni.

På de skiften där länsstyrelsen inte hittar några fel kan du minska arealen även efter en kontroll. Men om du har haft ett fel i en kontroll får du inte minska arealen på just det skiftet. Om du själv har föreslagit att blockarealen ska öka och du har sökt för den delen av  blocket kan du minska arealen. Men du måste göra det innan du har fått meddelande om kontroll.

Vad är åkermark, betesmark och slåtteräng?


Det här är åkermark


Åkermark är mark som är lämplig att plöja och som du använder eller kan använda till växtodling eller bete. 

Det här är betesmark


Betesmark är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja. Skiftet ska användas till bete och det som växer där ska vara lämpligt som bete och dugligt som foder. Begreppet betesmark omfattar även alvarbete och den del av fäbodbetet som inte är skog. Skogsmark räknas inte som betesmark. Däremot räknas mark som fastställts som skogsbete av länsstyrelsen som betesmark om den ingår i ett åtagande för miljöersättning.

Det här är slåtteräng


Slåtteräng är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som du på eftersommaren använder för slåtter med klippande eller skärande redskap eller för sådan slåtter som kompletteras med efterbete eller lövtäkt. Skogsmark får inte räknas som slåtteräng.

Undvik de vanligaste felen!


Miljöersättningarna innehåller alla ett flertal villkor som du måste följa. Följer du inte villkoren riskerar du att få en mindre utbetalning än vad du förväntade dig. Till vänster på sidan Undvik de vanligaste felen, har vi listat en del av det som du kan tänka på.

Checklista

Kontakt

På telefonnummer 0771-67 00 00 når du både Jordbruksverket och länsstyrelsen.

Du kan också ställa dina frågor till höger under fliken Fråga oss.
Bor du i Stockholms län ska du ringa 08-785 49 50 och Västernorrlands län 0611-34 90 70.
    
Sidan senast uppdaterad:   2014-01-24