Villkor för din djurhållning när du har miljöersättning för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion

Detta gäller både för certifierad produktion med djurhållning och för kretsloppsinriktad produktion med djurhållning. Du ska
  • dokumentera din djurhållning
  • i första hand ta in ekologiskt uppfödda djur
  • uppfylla villkoren för hur du ska hålla dina ekologiska djur.

Är du certifierad finns fler regler. Till höger finns länkar till kontrollorgan där du kan få mer information om vad som gäller dig.

Villkoren handlar om:

  • djurmiljö
  • byggnader och stallmiljö
  • bete och utevistelse
  • uppfödning av kalvar, lamm, killingar och smågrisar
  • foder
  • foderråvaror och fodertillsatser
  • hälsovård
  • fortplantning

För att få ersättning för certifierad ekologisk produktion med djurhållning måste du också ha certifierad ekologisk produktion med växtodling. Du kan få ersättning för certifierad ekologisk produktion med djurhållning genom en extra ersättning för alla de grödor som ger ersättning för certifierad ekologisk produktion med växtodling, till exempel spannmål, oljeväxter, slåtter- och betesvall, samt betesmarker och slåtterängar som ingår i åtagande för någon av miljöersättningarna för betesmarker och slåtterängar.

Antalet djur styr hur mycket pengar du får


Ersättning för certifierad ekologisk produktion med djurhållning eller kretsloppsinriktad produktion med djurhållning baseras på det antal mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter (hondjur), suggor, slaktsvin, värphönor och slaktkycklingar som du har inom företaget. Ett hektar åkermark motsvaras av 1,0 djurenhet. För ett hektar betesmark och för en djurenhet blir din ersättning hälften så hög som för åkermarken. Dina djur räknas om till djurenheter enligt tabellen nedan.
Antal djur som motsvarar en djurenhet

Djurslag

Antal djur som motsvarar en djurenhet
Mjölkkor, am- och dikor 1,00
Ungnöt (6 mån–2 år) 1,67
Suggor 2,00
Tackor, getter (hondjur) 6,67
Slaktsvin (slaktade) 10,00
Slaktkycklingar 33,33
Värphöns 71,43
Djurantalet får variera mellan åren under åtagandeperioden. Den ekologiska djurhållningen måste under varje år i hela åtagandeperioden minst omfatta något av följande djur:
  • 1 tacka, 1 get eller 1 sugga under hållandeperioden
  • 1 nötkreatur i genomsnitt
  • 2 djurenheter av värphöns respektive slaktkycklingar i genomsnitt
  • 1 slaktsvin som levererats till slakteri

Så här ska du redovisa dina djur i ansökan


I ansökan måste du kryssa i en ruta för att tala om vilken sorts produktion du har. Välj mellan certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion.

Tackor, getter och suggor


Du ska redovisa antalet tackor, getter och suggor i din SAM-ansökan. Du måste hålla minst det antal djur som du har redovisat i ansökan i minst 2 månader. Hållandeperioden på 2 månader räknas från dagen efter det att din ansökan om utbetalning har kommit in till länsstyrelsen. Med tacka och get menas hondjur, som senast under hållandeperioden har satts in i avel eller är äldre än 1 år.

Du har möjlighet att byta ut tackor, getter och suggor och även byta mellan dessa djurslag under hållandeperioden. Djuren som du byter till ska uppfylla alla villkor för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion. Djuren kan också vara i karens för certifierad ekologisk produktion. För att bytet ska godkännas ska djuren vara ersatta inom 10 dagar från det att djuren har lämnat ditt jordbruksföretag. Du ska notera bytet i din stalljournal.

Om antalet tackor, getter och suggor minskar under hållandeperioden ska du dra tillbaka djur från din ansökan. Om minskningen beror på att ett djur har dött på grund av sjukdom eller olycka, ska du anmäla detta till länsstyrelsen inom 10 dagar. Du ska göra din anmälan skriftligen. Använd blanketten Anmälan- minskat djurinnehav.

I övriga fall, gäller att du ska ha dragit tillbaka ansökan för djur som du inte längre håller allra senast innan länsstyrelsen påbörjat, genomfört eller meddelat att de ska göra en kontroll. Det gäller till exempel när antalet djur minskar under hållandeperioden på grund av att du säljer eller skickar djur till slakt.

Nötkreatur


Hur många nötkreatur du har hämtas i CDB för de produktionsplatsnummer för ekologiska nötkreatur som du redovisar i SAM-ansökan. Räkningsperioden för nötkreatur är från och med den 1 augusti före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. Om du inte gjorde någon ansökan om utbetalning för ekologiska nötkreatur föregående år är räkningsperioden 1 januari till 31 juli ansökningsåret.

Slaktsvin


Hur många slaktsvin du har hämtas från Jordbruksverkets slaktregister för de produktionsplatsnummer för certifierad ekologisk produktion med djurhållning eller kretsloppsinriktad produktion med djurhållning som du redovisar i SAM-ansökan. Räkningsperioden för slaktsvin är densamma som för nötkreatur. Du får ersättning för antalet slaktsvin som har slaktats under räkningsperioden och som slakteriet har rapporterat till Jordbruksverkets slaktregister. Slaktkropparna ska uppfylla Jordbruksverkets definition av slaktsvin och unggalt. Räkningsperioden är samma som för nötkreatur.

Värphönor och slaktkycklingar


Information om hur du ansöker om utbetalning för fjäderfä och om de skötselvillkor som gäller särskilt för fjäderfä hittar du under villkor för värphönor och slaktkyckling till vänster.

Du ska dokumentera din djurhållning


Du ska dokumentera din ekologiska djurhållning. Här hittar du en mall för dokumentationen.Word Du får använda dig av en egen mall men den ska då innehålla följande uppgifter:
  • uppgifter om fodrets ursprung
  • foderstat för alla grupper av djur
  • uppgift om inköpta djur kommer från miljöersättningen för certifierad ekologisk produktion, kretsloppsinriktad produktion, ekologiska produktionsformer eller om djuren är konventionella
  • datum för de perioder djuren har tillgång till utevistelse
  • för idisslare: datum för betesperiodens start och slut
  • för fjäderfä och slaktsvin: datum för när djuren föddes eller köptes in och datum för när djuren skickades till slakt eller togs ur produktion
Vid ett kontrollbesök ska länsstyrelsen kunna stämma av uppgifter som du lämnar mot din bokföring, verifikationer och andra dokument.

Du ska i första hand ta in certifierat ekologiskt uppfödda djur eller djur från kretsloppsinriktad produktion


De djur som du för in i din besättning ska i första hand komma från andra besättningar som antingen är certifierade för ekologisk produktion eller finns i miljöersättningen för kretsloppsinriktad produktion.

I undantagsfall får du ta in konventionellt uppfödda djur.

  • Du får köpa in konventionellt uppfödda djur för avel i begränsad omfattning och som ett komplement till en naturlig ökning och för förnyelse av besättningen. Med "djur för avel" menas djur som du ska ta avkomma ifrån. Djur som du köper in för att föda upp till slakt ska komma från ekologiskt hållna besättningar.
  • Du får köpa in konventionellt uppfödda djur för avel i större omfattning vid byte av djurras, utveckling av en ny djurspecialisering eller vid inköp av djur av utrotningshotade husdjursraser. För att köpa in konventionellt uppfödda djur i större omfattning krävs att du fått dispens för att göra det. Du som har certifierad produktion ansöker om dispens vid Jordbruksverket medan du som har kretsloppsinriktad produktion ansöker om dispens vid din länsstyrelse.
  • Vid hög dödlighet bland djuren, orsakad av omständigheter som har att göra med djurens hälsa, olyckshändelser eller katastrofer, får besättningen förnyas eller ges en ny sammansättning med konventionellt uppfödda djur.

Villkor för hur du ska hålla dina djur inom kretsloppsinriktad produktion


Om det är första året som du ansöker om ersättning för kretsloppsinriktad produktion bör du om möjligt hålla djuren enligt de krav som ställs inom miljöersättningen kretsloppsinriktad produktion från och med den 1 januari. Från och med 1 juli gäller alla krav som finns inom miljöersättningen. Om du inte kan uppfylla villkoren från årsskiftet ska du notera tidpunkt och orsak till detta i din stalljournal. Vid en eventuell kontroll gör länsstyrelsen en bedömning av om skälen kan godtas.

Om du även har konventionell djurhållning måste djur som ingår i kretsloppsinriktad produktion hållas klart avskilda i byggnader eller i stallavdelningar. Det ska allra minst finnas en tät vägg mellan avdelningarna och separata ingångar för djuren. Även fodret ska du förvara och hantera tydligt åtskilt. Vid parallellproduktion av nötkreatur eller slaktsvin behövs olika produktionsplatsnummer.

Djurmiljö


Undantag om uppbundna djur


Du får inte hålla dina djur bundna. Du får dock hålla enskilda djur bundna under en begränsad tid om det behövs för djurens säkerhet. För byggnader som är uppförda före den 24 augusti 2000 finns ett undantag som gäller till och med 31 december 2013 som tillåter att nötkreatur får hållas bundna under förutsättning att de rastas regelbundet. Daglig utevistelse under en maximalt utsträckt tid före och efter betesperioden räknas som regelbunden rastning. Om du gör en till- eller ombyggnad som kräver förhandsprövning enligt djurskyddsreglerna ska du välja lösningar som möjliggör rastning under hela året.

För besättningar med högst 45 uppbundna djur


Om du har en mindre besättning med nötkreatur får du ha djuren uppbundna om de rastas utomhus två gånger per vecka. För att räknas som en mindre besättning ska det finnas högst 45 uppbundna djur.

Djur som är yngre än 20 månader


För att vänja nötkreatur som är yngre än 20 månader att vara bundna, får du som högst binda dem under tre månader.

Särskilda regler för grisar


Grisar ska under hela året ha tillgång till utevistelse på rastgård eller lämplig mark, till exempel en betesvall. Undantag är under sådana perioder då utevistelsen inte är möjlig med hänsyn till grisarnas välbefinnande och markens tillstånd. Grisar ska kunna böka och gödsla på rastgårdarna. För bökning kan olika material användas. Under den varma årstiden ska grisarna ha tillgång till gyttjebad eller annan vattensvalka, om byggnaderna inte kan ge grisarna tillräckligt skydd mot sol och höga temperaturer. Suggor ska du hålla gruppvis. Detta gäller inte i sista stadiet av dräktigheten och under digivningsperioden.

Byggnader och stallmiljö


Stallbyggnaderna ska uppfylla måttbestämmelserna. För byggnader uppförda före den 24 augusti 1999 ges undantag till och med den 31 december 2013. Måttbestämmelserna i djurskyddsreglerna ska alltid följas. Minst halva den golvyta inomhus som krävs ska vara helt golv, det vill säga inte bestå av spalt eller nät.

Byggnader för nötkreatur, får, getter och grisar ska ha en bekväm ligg- och viloplats som ska bestå av helt golv utan spalt. Liggplatsen ska vara väl strödd. Ströet ska bestå av halm eller annat lämpligt naturmaterial. Du får berika ströet med mineralprodukter enligt samma villkor som gäller för gödsel- och jordförbättringsmedel.

Bete och utevistelse


Nötkreatur, får och getter ska ha tillgång till bete och kunna använda detta när djurens välbefinnande och markens tillstånd tillåter detta. Betesperioden för alla dessa djurslag ska allra minst motsvara de 2-4 månader, beroende på län, som krävs för nötkreatur enligt djurskyddsreglerna. För tjurar över ett år ges undantag från krav på betesgång om tjurarna har tillgång till rastgård utomhus.

För nötkreatur, får eller getter som hålls i byggnader som har uppförts efter den 24 augusti 1999 gäller, förutom krav på bete, att djuren ska ha tillgång till utevistelse så länge det är möjligt under vår och höst. Utevistelsen kan ske på en rastgård eller på betesvall, betesmark eller annan mark som är lämplig att hålla djur på. Ungtjurar över ett år som hålls på rastgård under betesperioden ska dock ha tillgång till rastgården under hela året. Under perioder då det inte är möjligt att hålla djuren ute med hänsyn till djurens välbefinnande och markens tillstånd får du hålla djuren inomhus. Från och med 2014 gäller dessa krav på utevistelse även äldre byggnader som har uppförts före den 24 augusti 1999.

Nötkreatur och lamm får slutgödas inomhus under högst en femtedel av djurens liv, dock inte mer än 3 månader. Däremot får grisar inte slutgödas inomhus.

Uppfödning av kalvar, lamm, killingar och smågrisar


Kalvar, lamm, killingar och smågrisar ska du utfodra med naturlig mjölk, helst modersmjölk. De ska födas upp på naturlig mjölk under en minimiperiod som är 90 dagar för kalvar, 45 dagar för lamm och killingar och 40 dagar för grisar.

Det är inte tillåtet att hålla kalvar i enskilda boxar när de är äldre än 1 vecka. I undantagsfall, när det är motiverat av djurskyddsskäl eller för att begränsa sjukdomar, kan kalvar hållas ensamma. Boxen måste då vara avsedd för minst 2 kalvar.

Foder


Djuren ska födas upp på foder som är producerat i enlighet med de regler som finns inom certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion, med undantag för vitaminer och mineraler.

Det här fodret räknas som certifierat ekologiskt eller kretsloppsanpassat:

  • Foder som du odlar på din egen mark som ingår i åtagande för någon av miljöersättningarna för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion, våtmarker, betesmarker och slåtterängar.
  • Foder som är certifierat som ekologiskt av ett certifieringsföretag. Även inköpt foder från mark i karens för certifierad ekologisk produktion får räknas som ekologiskt.
  • Foder som djuren betar, på din egen betesmark som du får gårdsstöd för. Du får då endast använda produkter som är godkända för certifierad ekologisk eller kretsloppsinriktad produktion på denna mark.
  • Foder från den mark som djuren betar på och som ingår i andra lantbrukares åtagande för någon av miljöersättningarna för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion, våtmarker eller betesmarker och slåtterängar. Vid kontroll ska du kunna redogöra för vilka skiften dina djur har betat på och vem som brukar skiftena. Endast produkter som är godkända för ekologisk produktion får användas på denna mark.

Egenproducerat foder


Minst hälften av fodret som du ger till dina nötkreatur, får och getter under året ska komma från din egen gård som ingår i miljöersättningen för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion.  Om du inte har möjlighet att producera hälften av fodret får du använda foder som har odlats i samarbete med andra gårdar med certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion. Som "odling i samarbete" räknas när dina djur betar på andras mark eller om du köper certifierat foder från närliggande gårdar som du har spridningsavtal för gödsel med.

För nötkreatur, får och getter ska minst 60 procent av den dagliga foderransonen vara grovfoder. För mjölkkor får du sänka grovfoderandelen i fodret till 50 procent under högst 3 månader tidigt i laktationen. Grovfoder ska ingå i den dagliga foderransonen för grisar och fjäderfä. Som grovfoder räknas vallfoder, bete, halm, grönfoder, löv, bark, rotfrukter eller betmassa.

Foderråvaror och fodertillsatser


Det finns begränsningar för vilka foderråvaror och fodertillsatser som du får använda. Endast vissa konventionella foderråvaror får användas. För animaliska foderråvaror gäller samma begränsning både för certifierade ekologiska produkter, kretsloppsinriktade och konventionella produkter. Om du köper in fodermedel som inte är framtagna för certifierad ekologisk produktion med djurhållning eller kretsloppsinriktad produktion med djurhållning bör du kontrollera särskilt noga att ingredienserna får användas i certifierad ekologisk djurhållning, samt kretsloppsinriktad produktion med djurhållning. Här kan du läsa alla listor på alla tillåtna foderråvaror och tillsatser .

Du får ge djuren vitaminer som har framställts ur naturliga foderråvaror. Även syntetiska vitaminer som är identiska med naturliga vitaminer är tillåtna. För grisar gäller detta alla vitaminer men för idisslare endast A-, D- och E-vitaminer.

Hälsovård


Hälsoproblem ska förebyggas genom lämpliga uppfödningsmetoder och lämplig djurtäthet. Ett exempel är att använda betesrotation för att minska problem med parasiter. Om ett djur ändå blir sjukt eller skadat ska djuret snarast få nödvändig vård.

Kemisk-syntetiskt framställda veterinärmedicinska läkemedel eller antibiotika får användas om behandling är nödvändig för att undvika smärta och lidande hos djuret. Sådana läkemedel får dock inte användas för förebyggande hälsovård. Det är till exempel inte tillåtet att avmaska djur förebyggande utan att problem kan påvisas. När det är befogat av veterinärmedicinska skäl är behandling med vaccin eller bedövningsmedel tillåten.

Fortplantning


Djurens fortplantning ska huvudsakligen ske naturligt, men insemination är tillåten. Andra former av artificiell fortplantning eller hjälp till fortplantning är förbjudna.
Sidan senast uppdaterad:   2012-01-17