Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.

Lyssna

English/Deutsch

Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle

Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2013-03-22. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Villkor för miljöersättningen för

betesmarker och slåtterängar

För alla betesmarker, slåtterängar, alvarbeten och skogsbeten som du söker miljöersättning för ska du

låta beta dina betesmarker, skogsbeten och alvarbeten varje år. Du ska anpassa betestrycket så att vissna gräs och örter inte ligger kvar på marken från år till år. Det kan påverka naturvärdena på din betesmark negativt. Ett enstaka år får du ersätta betet med slåtter om du till exempel vill bekämpa parasiter eller gynna vissa naturvärden som hävdas bäst genom slåtter.
slå slåtterängen varje år och föra bort det avslagna gräset. Du måste se till att vissna gräs och örter inte ligger kvar på marken från år till år. Du får bara använda klippande eller skärande redskap vid slåttern. Slåttern ska ske på eftersommaren så att växter och djur gynnas. Om det behövs ska du städa ängen på våren och då räfsa ihop och föra bort löv, nedfallna kvistar och liknande.
ta bort träd och buskar som har kommit upp på grund av att hävden har varit för svag. Du ska hålla igenväxningen borta under hela åtagandeperioden. Det betyder att igenväxningen ska vara borta redan då du söker ersättning första gången. För skogsbeten har du dock första året i åtagandeperioden på dig för att ta bort igenväxningen.
om du har en åtagandeplan, följa de villkor som finns i den. I din åtagandeplan kan det finnas extra villkor.

Träd och buskar kan få finnas kvar

Träd och buskar har en given plats i det öppna odlingslandskapet. Betesmarker och slåtterängar behöver träd och buskar eftersom många arter är beroende av dem. Ta bara bort träd och buskar av igenväxningskaraktär. Du ska till exempel ta bort

bestånd av träd med skogsbrukskaraktär det vill säga träd som är raka och lika gamla, det kan vara till exempel björkar, som under en stor del av dagen skuggar grässvålen.
bestånd av en, nypon och liknande buskar som har brett ut sig över stora områden med grässvål.
träd och buskar som står i fornlämningar eller andra kulturlämningar. Rötterna kan skada fornlämningen och det finns en risk att träden blåser omkull.

Du bör däremot spara till exempel

hamlade träd, betespräglade enar, äldre vidkroniga träd, gamla fruktträd. Det är också viktigt att du sparar några träd och buskar som på sikt ska ersätta dessa äldre träd. I undantagsfall kan du dock behöva ta bort hävdgynnade träd, till exempel om de står för tätt.
buskar som ger blommor och bär. Men du behöver hålla efter dessa så att de inte breder ut sig i stora snår.
enstaka eller mindre grupper av buskar och träd som betesdjuren behöver som skydd.
enstaka träd och buskar som står bredvid impediment, till exempel rasbranter och stenpartier, och som inte nämnvärt skuggar grässvålen.

Marker som traditionellt har varit helt fria från träd och buskar ska vara det även i fortsättningen. Marker som det av tradition har funnits träd på ska ha det även i fortsättningen.

Har du mark med särskilda värden ska du följa särskilda villkor

Om du söker ersättning för betesmarker och slåtterängar med särskilda värden avgör länsstyrelsen om din mark ger rätt till den högre ersättningen. Länsstyrelsen fastställer då den areal som ger rätt till en högre ersättning. Utöver de generella skötselvillkoren fastställer länsstyrelsen också ett eller flera särskilda skötselvillkor som kan handla om

förbud mot att tillskottsutfodra betesdjur
när på året bete eller slåtter ska ske
vilka djur du ska använda för bete
hur vegetationen, inklusive träd och buskar, ska se ut vid vegetationsperiodens slut
hur du ska sköta och underhålla kulturhistoriskt värdefulla landskapselement
att du behöver ha ett betesfritt eller slåtterfritt år under åtagandeperioden om det finns arter som kräver det.

Räkna bort trädområden i betesmarker med allmänna värden

För att få ersättning för betesmarker med allmänna värden får du inte ha trädområden med mer än 60 träd per hektar. Här kan du läsa mer på våra sidor om vad som gäller för betesmark som du får gårdsstöd för. Det gäller också för mark som har allmänna värden. Du kan ha fler träd och buskar på din betesmark, men du måste då räkna bort de områdena från den areal som du söker ersättning för.

Träd och buskar i marker med särskilda värden

Om du söker ersättning för att din betesmark eller slåtteräng har särskilda värden så besöker länsstyrelsen oftast din mark. Länsstyrelsen gör sedan en åtagandeplan där det ska stå vilka träd och buskar som du ska spara och vilka du ska ta bort. Har du särskilda värden på din betesmark finns det ingen gräns för antalet träd eller buskar, men länsstyrelsen kan reglera detta i din åtagandeplan.

Har du hotade arter på din mark?

Det finns hotade arter som behöver mer träd och buskar än vad du får ha när du söker ersättning för betesmark. Har du sådana arter på din mark kan du i vissa fall söka undantag från de bestämmelser som finns och då få ersättning för din mark. Om länsstyrelsen vet att det finns sådana arter på din mark kommer de att ta kontakt med dig. Om du själv vet om att du har arter som behöver mer träd eller buskar kan du själv kontakta länsstyrelsen för att få veta mer.

Ett exempel på hotade arter som behöver mer träd och buskar är hasselmus.

Du får inte skada natur- och kulturvärden

Du får inte göra något som kan skada natur- och kulturvärden på betesmarker, slåtterängar, skogsbeten, alvarbeten och fäbodbeten. Du får därför inte

sprida kemiska växtskyddsmedel
gödsla
kalka
konstbevattna
ta täkt av sten och jord
skada natur- och kulturvärden på något annat sätt

Du kan få ersättning för lövtäkt, lieslåtter och efterbete

Du kan få ersättning för kompletterande insatser när natur- och kulturmiljövärden på din mark kräver skötsel som lövtäkt (hamling), lieslåtter (slåtter med lie eller motormanuell minislåtterbalk) eller efterbete (bete efter slåtter på slåtteräng). Har du betesmark med särskilda värden kan du söker ersättning för lövtäkt. Har du slåtteräng med särskilda värden kan du söka ersättning för lövtäkt, lieslåtter och efterbete. Du kan få ersättning för andra kompletterande insatser inom Utvald miljö.
Du måste själv ansöka om kompletterande insatser på din mark. Länsstyrelsen avgör sedan om du kan få ersättningen. Länsstyrelsen fastställer också omfattning och former för den kompletterande insatsen.

Om det blir mycket vatten i din betesmark

Om det till exempel regnar mycket och dina betesmarker med miljöersättning översvämmas får länsstyrelsen anpassa din ersättning till den areal som du kan sköta.

Betesmarker med allmänna värden

Om du söker åtagande för betesmarker med allmänna värden så gäller samma regler som för gårdsstödet. Här kan du läsa mer om vad som gäller för gårdsstödet.

Betesmarker med särskilda värden

Om du söker åtagande för betesmarker med permanent eller tillfällig vattenspegel så kan du få ersättning för de områden där djuren kan beta. Oftast är arealen betesmark med särskilda värden densamma som arealen med gårdsstöd. Men ibland kan det finnas tydliga skillnader mellan mark som kan ge både gårdsstöd och miljöersättning samt mark som bara ger miljöersättning. Om det är tydligt att din betesmark bara kan ge miljöersättning och inte gårdsstöd, samt att den är tydligt avgränsad, ska du göra ett eget block av marken. För att göra ett eget block av marken måste dock arealen vara minst 0,1 hektar.

Har du skogsbete och alvarbete ska du följa särskilda villkor

De särskilda skötselvillkoren som gäller för skogsbete och alvarbete är i stort sett samma som för marker med särskilda värden. För skogsbete kan länsstyrelsen ställa villkor för hur du ska plockhugga i skogen.

Har du fäbod i bruk och fäbodbete ska du följa särskilda villkor

Ersättningen för fäbodbete består dels av en fast ersättning för fäbod i bruk, dels av en rörlig ersättning per hektar för fäbodbete. För att få ett åtagande måste du både ha fäbod i bruk och minst 6 hektar fäbodbete. Länsstyrelsen avgör om din fäbod ska få ersättning för fäbod i bruk. För att få ersättning måste marken betas med minst 0,2 djurenheter per hektar av nötkreatur, får, getter eller hästar. Det måste dock finnas minst 1,5 djurenheter av djurslagen nötkreatur, får och getter totalt vid fäboden. Du får alltså inte bara ha hästar vid din fäbod, men du får räkna med hästarna som djurenhet om du också har andra djur. Djuren ska vistas vid fäboden under hela fäbodsäsongen eller under den period som länsstyrelsen beslutar. I tabellen nedan kan du se hur du räknar om dina djur till djurenheter.

Om du i ditt åtagande använder dig av ett av länsstyrelsen godkänt flerfäbodsystem och flyttar dina djur mellan olika fäbodar under säsongen, ska varje fäbod ha minst 6 hektar fäbodbete. Men du kan fortfarande ha dina djur betandes vid de olika fäbodarna vid olika tidpunkter under fäbodsäsongen. Ett djur kan bara räknas till en fäbod i bruk per säsong.

Så här räknar du om dina djur till djurenheter
Djurslag	Antal djur som motsvarar en djurenhet
Mjölkkor och övriga nötkreatur äldre än 2 år	1,00
Nötkreatur 6 månader - 2 år	1,67
Får	6,67
Get	6,67
Häst	1,00

Länsstyrelsen kan också fastställa ett eller flera skötselvillkor som handlar om

tillskottsutfodring av betesdjur
när på året betet ska ske
vilka djur du ska använda för bete
att du måste redovisa vilka djur som har betat på fäboden under säsongen.

Du kan också söka ersättning för Särskild skötsel av fäbodbete. Särskild skötsel för fäbobete ingår i ersättning för utvald miljö.

Du måste bruka marken för att kunna få ersättning

Det är du som brukar marken som kan ha rätt till ersättning. Du kan äga eller arrendera marken eller ha ingått ett nyttjanderättsavtal med ägaren till marken.
Om du är arrendator eller har rätt att nyttja marken ska du alltid försäkra dig om att rätten att bruka marken gäller under hela åtagandeperioden innan du går in i ett nytt åtagande. Detta gör du bäst genom att upprätta ett skriftligt avtal med markägaren.

Om du ändå blir av med arrenderad mark som ingår i ett åtagande som fortfarande gäller, bör du kontrollera om du även kan föra över åtagandet på marken, annars kan du bli återbetalningsskyldig eftersom det är ett krav att fullfölja de åtaganden som du har gått in i.

Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar

Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar för att ge rätt till ersättning.

Följ tvärvillkoren och de extra tvärvillkoren

För att få full utbetalning på alla dina jordbrukarstöd ska du följa tvärvillkoren.

Tvärvillkoren är ett antal regler inom olika områden, till exempel djurskydd, livsmedelssäkerhet och skötsel av jordbruksmark. För miljöersättningarna finns dessutom extra tvärvillkor för gödselhantering, användning av växtskyddsmedel och när du måste ha höst- och vinterbevuxen mark. Om du bryter mot något av de extra tvärvillkoren för miljöersättningar får du bara avdrag på dina miljöersättningar.

Mer information om tvärvillkoren hittar du längre upp till höger under rubriken Mer information.

Sista datum för ändringar

Sista datum som du kan ändra vissa uppgifter som att öka arealer och ändra grödkoder i din ansökan är den 15 juni. Det gäller för hela landet och alla grödor. Du kan ändra i din ansökan tills att du får veta att länsstyrelsen ska kontrollera ditt företag eller din ansökan. Det betyder att sista dag att göra ändringar kan vara tidigare än den 15 juni.

På de skiften där länsstyrelsen inte hittar några fel kan du minska arealen även efter en kontroll. Men om du har haft ett fel i en kontroll får du inte minska arealen på just det skiftet. Om du själv har föreslagit att blockarealen ska öka och du har sökt för den delen av blocket kan du minska arealen. Men du måste göra det innan du har fått meddelande om kontroll.

Vad är åkermark, betesmark och slåtteräng?

Det här är åkermark

Åkermark är mark som är lämplig att plöja och som du använder eller kan använda till växtodling eller bete.

Det här är betesmark

Betesmark är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja. Skiftet ska användas till bete och det som växer där ska vara lämpligt som bete och dugligt som foder. Begreppet betesmark omfattar även alvarbete och den del av fäbodbetet som inte är skog. Skogsmark räknas inte som betesmark. Däremot räknas mark som fastställts som skogsbete av länsstyrelsen som betesmark om den ingår i ett åtagande för miljöersättning.

Allmänna värden

Det får vara högst 60 träd per hektar i varje trädområde. Ett trädområde ska vara minst 0,1 hektar.
Varje impediment eller buskage får vara högst 0,01 hektar.
På din betesmark får det finnas högst 5 procent med områden som innehåller impediment eller buskar.

Har du totalt 5 procent alternativt impediment över 0,01 hektar eller mer räknas det bort från din betesmarksareal.

Särskilda värden

Det finns ingen gräns för antalet träd eller buskar, men länsstyrelsen kan reglera detta i din åtagandeplan. Om det finns över 100 träd per hektar i ett trädområde så kan du inte få gårdsstöd för trädområdet. Detta kompenseras helt genom höjd miljöersättning
Högst 10 procent av den ersättningsberättigade arealen får vara naturliga impediment och varje impediment får vara upptill 0,1 hektar. Har du totalt 10 procent eller mer räknas det bort från din betesmarksareal. Om du har särskilda värden och söker gårdsstöd gäller andra bestämmelser för naturliga impediment. De ytor som du inte kan få gårdsstöd för men miljöersättning får du högre miljöersättning för. Du kan läsa mer på våra sidor om gårdsstöd och betesmark.
På blöta marker med permanent och tillfällig vattenspegel får du räkna med de områden där djuren kan gå ner och beta. Ett exempel på ett område som kan ge ersättning för särskilda värden men inte för gårdsstöd är betat område som ligger mellan strandlinjen och ett högt vassbälte. Du ska försöka ha samma gränser som för gårdsstödet men om det är tydliga skillnader kan du ha ett särskilt block för miljöersättningen. Blocket får inte vara mindre än 0,1 hektar. Du kan läsa mer på sidan som sammanfattar reglerna för stöd för betesmark och slåtteräng.

Det här är slåtteräng

Slåtteräng är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som du på eftersommaren använder för slåtter med klippande eller skärande redskap eller för sådan slåtter som kompletteras med efterbete eller lövtäkt. Skogsmark får inte räknas som slåtteräng.

Allmänna värden

Det får vara högst 60 träd per hektar i varje trädområde på slåtteräng med allmänna värden.
Varje impediment eller buskage får vara högst 0,01 hektar.
På din slåtteräng får det finnas högst 5 procent med områden som innehåller impediment eller buskar. Har du totalt 5 procent eller mer räknas det bort från din slåtterängsareal.

Särskilda värden

Det finns ingen gräns för antalet träd eller buskar, men länsstyrelsen kan reglera detta i din åtagandeplan. Om det finns över 100 träd per hektar i ett trädområde så kan du inte få gårdsstöd för trädområdet. Detta kompenseras helt genom höjd miljöersättning
Högst 10 procent av den ersättningsberättigade arealen får vara naturliga impediment och varje impediment får vara upptill 0,1 hektar. Har du totalt 10 procent eller mer räknas det bort från din slåtterängsareal. Om du har särskilda värden och söker gårdsstöd gäller andra bestämmelser för naturliga impediment. Du kan läsa mer på våra sidor om gårdsstöd och betesmark.
På blöta marker med permanent och tillfällig vattenspegel får du räkna med de områden där djuren kan gå ner och beta. Ett exempel på område som kan ge ersättning för särskilda värden men inte för gårdsstöd är betat område som ligger mellan strandlinjen och ett högt vassbälte. Du ska försöka ha samma gränser som för gårdsstödet men om det är tydliga skillnader kan du ha ett särskilt block för miljöersättningen. Blocket får inte vara minder än 0,1 hektar. Du kan läsa mer på våra sidor om gårdsstöd och betesmark.

Undvik de vanligaste felen!

Miljöersättningarna innehåller alla ett flertal villkor som du måste följa. Följer du inte villkoren riskerar du att få en mindre utbetalning än vad du förväntade dig. Till vänster på sidan Undvik de vanligaste felen, har vi listat en del av det som du kan tänka på.