Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.

Kompensationsbidrag

EU:s finansieringsandel av kompensationsbidraget är 46,7 procent. Återstående del finansieras av den svenska budgeten.

Vad kan jag få kompensationsbidrag för?


Du kan få kompensationsbidrag för:
  • vall, betesmark, spannmål och potatis i stödområde 1-3 och F
  • vall, betesmark och spannmål i stödområde 4:a
  • vall och betesmark i stödområde 4:b-5:b.
Möjlighet till kompensationsbidrag i de olika stödområdena

Stödområde

Vall och betesmark

Potatis

Spannmål
F Ja Ja Ja
1-3 Ja Ja Ja
4:a Ja Nej Ja
4:b-5:b Ja Nej Nej

Vilken ersättning får jag?


Följande ersättningsnivåer gäller för stödberättigande grödor i olika stödområden. Om du har areal som är större än 90 hektar får du för den överskjutande delen ersättning med halva beloppet per hektar.
Så här mycket pengar kan du få för vall och betesmark

Stödområde

0-90 hektar

över 90 ha

  
1 och F 2 700 kronor för varje hektar 1 350 kronor för varje hektar  
2, 3, 4:a 2 100 kronor för varje hektar 1 050 kronor för varje hektar  
4:b 1 100 kronor för varje hektar 550 kronor för varje hektar  
5:a 1 500 kronor för varje hektar 750 kronor för varje hektar  
5:b 900 kronor för varje hektar 450 kronor för varje hektar  
Så här mycket pengar kan du få för potatis

Stödområde

0-90 hektar

Mer än 90 hektar
1, 2, 3 och F 1 750 kronor för varje hektar 875 kronor för varje hektar
Så här mycket pengar kan du få för spannmål

Stödområde

0-90 hektar

Mer än 90 hektar
1, 2, 3 och F 1 000 kronor för varje hektar 500 kronor för varje hektar
4:a 500 kronor för varje hektar 250 kronor för varje hektar
När stödbeloppet är lägre än 1 000 kronor betalas det inte ut.

Du går in i ett åtagande


Första gången du ansöker om kompensationsbidrag ansöker du också om att gå in i ett åtagande för kompensationsbidrag. Åtagandet fungerar som ett avtal som innebär att du årligen åtar dig att bruka minst 3 hektar jordbruksmark (åker- eller betesmark) inom något av stödområdena 1-5:b eller F. För att fullfölja ditt åtagande kan du bruka mark i området 5:c, men du får inte några pengar för det. Åtagandet börjar gälla från och med den dag första utbetalningen görs och gäller sedan i 5 år.

Vad gäller för vall och betesmark?


Du kan få kompensationsbidrag för bland annat vall och betesmark. Följande grödor eller ägoslag berättigar till kompensationsbidrag:
  • åkermark med slåtter- eller betesvall
  • skyddszon
  • grönfoder
  • betesmark och slåtteräng
  • mark som länsstyrelsen har fastställt som fäbodbete, skogsbete eller alvarbete enligt stöd för miljövänligt jordbruk.  

Vad är åkermark, betesmark och slåtteräng?


Det här är åkermark
Åkermark är mark som är lämplig att plöja och som du använder eller kan använda till växtodling eller bete. 

Det här är betesmark
Betesmark är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja. Skiftet ska användas till bete och det som växer där ska vara lämpligt som bete och dugligt som foder. Begreppet betesmark omfattar även alvarbete och den del av fäbodbetet som inte är skog. Skogsmark räknas inte som betesmark. Däremot räknas mark som fastställts som skogsbete av länsstyrelsen som betesmark om den ingår i ett åtagande för miljöersättning.

Det här är slåtteräng
Slåtteräng är ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som du på eftersommaren använder för slåtter med klippande eller skärande redskap eller för sådan slåtter som kompletteras med efterbete eller lövtäkt. Skogsmark får inte räknas som slåtteräng.

Du måste ha djur


Du får kompensationsbidrag för vall och betesmark i förhållande till ditt innehav av antal djurenheter. De djurslag som godtas är nötkreatur som är minst 6 månader gammalt, get av honkön och tacka.

Kravet på djurtäthet för tackor är 0,8 djurenheter per hektar för dig som har tackor i stödområde 1-3 och F.

Så här många djurenheter blir varje djur

Djurslag

Antal djurenheter

    
Ko som har kalvat eller är minst 2 år 1,0    
Nötkreatur som är 2 år eller äldre 1,0    
Nötkreatur mellan 6 månader och 2 år 0,6    
Get av honkön 0,15    
Tacka 0,15    
Antalet nötkreatur som du har hämtas från CDB med hjälp av de produktionsplatsnummer som du angivit i din SAM-ansökan och omfattar tiden 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret.  

Du ska ange antal getter av honkön och tackor i din SAM-ansökan. Hållandetiden för tackor och getter är två månader från och med dagen efter den dag då din ansökan kom in till länsstyrelsen.

Djuren ska senast inom två månader från hållandetidens början vara äldre än ett år eller ha satts in i avel.  

Du som har sambete


Mark som du genom så kallat sambete nyttjar tillsammans med andra brukare berättigar dig till kompensationsbidrag i förhållande till varje brukares användning av marken. I din SAM-ansökan ska du ange din andel i hektar.  

Du ska redovisa skiften med sambete på samma sätt som du redovisar övriga jordbruksskiften på blockkartan.

Mark som du inte får ersättning

för


Du får inte kompensationsbidrag för:
  • areal som du fått stöd för att producera grönfoder på som ska bearbetas till torkat foder i grönfodertork.
  • areal med frövall på kontrakt
  • areal med skog
  • areal med byggnader, inklusive överloppsbyggnader, dammar, impediment eller vägar.

Från och med 2011 får du inte kompensationsbidrag för den del av marken där det står en gammal lada eller en annan gammal byggnad.

Du som har mark inom flera stödområden


Du som har mark inom flera stödområden får ersättning enligt det stödområde där marken finns. Den areal som är ersättningsberättigad räknas ut med hjälp av den arealfaktor som gäller där ditt brukningscentrum är beläget. Dina djur fördelas på olika stödområden så att djur först tillgodoräknas mark i stödområde F, därefter 1-3, 4:a, 5:a, 4:b och sist 5:b.

Vilka krav ställs på din odling av potatis och spannmål?


Du som har mark i stödområde 1-3 eller F kan dessutom få kompensationsbidrag för odling av potatis medan du som har mark i stödområde 1-4:a eller F också kan få kompensationsbidrag för odling av spannmål.  

Kravet på odling av potatis eller spannmål är att du bedriver odlingen enligt lokalt erkända normer. Spannmål ska odlas till full axgång.

Om du odlar en blandning av stråsäd och baljväxter ska du tänka på att andelen spannmål överstiger 50 procent, räknat på blandningens vikt, för att blandningen ska berättiga till kompensationsbidrag.

Varje skifte med potatis- eller spannmålsodling måste vara minst 0,10 hektar för att du ska få ersättning för odlingen på skiftet.  

Vändtegar som är nödvändiga för potatisodlingen och som sträcker sig högst 10 meter ut från den odlade grödan ingår i den bidragsberättigande arealen.

Om ersättningen för din potatisodling är mindre än 500 kronor betalas den inte ut.

Du måste uppfylla tvärvillkoren för att få fullt bidrag


För att få fullt kompensationsbidrag måste du uppfylla de så kallade tvärvillkoren. De består av skötselkrav och verksamhetskrav:
  • Skötselkrav är krav på hur du ska sköta din jordbruksmark. Syftet med skötselkrav är att bevara jordbruksmarken i gott skick och säkerställa att den hålls i god jordbrukshävd och bidrar till en god miljö.
  • Verksamhetskrav är regler som är till för att uppnå positiva effekter inom områdena miljö, folkhälsa, växtskydd, djurskydd och djurhälsa.

Om du inte följer dessa regler leder det till avdrag på ditt kompensationsbidrag och de andra jordbrukarstöden.  

Här kan du läsa mer om tvärvillkoren.

Checklista


Här finns en checklista för kompensationsbidragPDF
Du kan använda checklistan för att få en uppfattning om vad du ska göra när du söker kompensationsbidrag.
Sidan senast uppdaterad:   2013-02-07