Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om
hur vi använder kakor.
- Du är här:
- Startsida
-
Stöd
-
Jordbrukarstöd
-
Gårdsstöd
- Villkor
Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2013-02-06. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.
- Startsida
-
Stöd
-
Jordbrukarstöd
-
Gårdsstöd
- Villkor
Villkor för gårdsstödet
Här kan du läsa om villkoren för gårdsstödet. Det är viktigt att du också läser till vänster under Stödrätter.
Du kan få gårdsstöd för jordbruksmark som du
Om du ska sälja, köpa, arrendera eller arrendera ut mark är det viktigt att veta vem som ansvarar för marken. Läs mer till vänster under Sälja, köpa eller arrendera ut mark.
Här hittar du en kort sammanfattning om stödrätter. Mer information hittar du till vänster under Stödrätter.
Stödrätterna är knutna till en region. Här kan du se en karta med de olika gårdsstödsregionerna.
Att stödrätterna är knutna till en region betyder att du bara kan använda dem i den regionen. Stödrätterna är däremot inte knutna till ett visst företag eller till marken. Du kan använda en stödrätt med värde för betesmark på åkermark och tvärtom.
Du måste använda stödrätterna minst vartannat år för att få behålla dem. Läs mer till vänster under Stödrätter.
Är du ny lantbrukare och behöver stödrätter? Läs mer till vänster under Stödrätter.
För att få gårdsstöd måste du ha minst 4 hektar jordbruksmark och stödrätter för minst 4 hektar. Det måste du ha senast den 18 april. Om du har särskilda stödrätter som tillsammans är värda 100 euro eller mer behöver du inte ha någon mark för att få gårdsstöd. Då behöver du heller inte ha ett visst antal stödrätter. Du måste ha köpt eller hyrt stödrätten senast den 18 april 2013. Det finns bara ett par hundra särskilda stödrätter. De delades ut 2005 till lantbrukare som saknade mark men som hade vissa djurbidrag under åren 2000–2002. I år delas de också ut till lantbrukare som har rätt till tilläggsbelopp för att de har haft handjursbidrag, men som saknar stödrätter.
Om du har mindre än 4 hektar mark och inte har stödrätter för 4 hektar kan du skaffa mer mark och fler stödrätter. Du kan antingen köpa eller hyra stödrätter. Då måste du anmäla överföring av stödrätter senast den 18 april Ett fåtal lantbrukare kan också söka stödrätter ur den nationella reserven. Läs mer om villkoren till vänster under Nationella reserven för stödrätter. Om du vill söka stödrätter ur den nationella reserven ska du göra det senast den 18 april.
Tänk på att du fortfarande kan söka miljöersättning för mindre än 4 hektar. Läs mer till vänster under SAM Internet.
Om du tar över stödrätter från en annan lantbrukare eller söker stödrätter ur den nationella reserven räknas de stödrätterna med i din SAM-ansökan. Du måste uppfylla villkoren för överföring av stödrätter eller för nationella reserven och anmälan om överföring eller ansökan ur den nationella reserven måste ha kommit in till Jordbruksverket senast den 18 april.
Du ska bruka och redovisa jordbruksmark
Du kan få gårdsstöd för jordbruksmark som du
- brukar eller sköter
- förfogar över den 15 juni
- redovisar i SAM-ansökan
- har stödrätter för.
Tänk på att marken som du får gårdsstöd för måste vara jordbruksmark under hela året.
Förfoga innebär att du har rätt att använda marken och att du har det fulla ansvaret för driften och förvaltningen. Tänk på att du som förfogar över marken den 15 juni och som redovisat marken i SAM-ansökan också är ansvarig för att
- de tvärvillkor som gäller marken följs under hela kalenderåret
- marken är jordbruksmark under hela kalenderåret.
Om du ska sälja, köpa, arrendera eller arrendera ut mark är det viktigt att veta vem som ansvarar för marken. Läs mer till vänster under Sälja, köpa eller arrendera ut mark.
Du måste ha stödrätter
Här hittar du en kort sammanfattning om stödrätter. Mer information hittar du till vänster under Stödrätter.
Du måste ha en stödrätt för varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för. Hur mycket gårdsstöd du får beror på värdet på dina stödrätter. Du kan köpa eller hyra stödrätter från en annan lantbrukare och du kan sälja eller hyra ut dina egna stödrätter. Ett fåtal lantbrukare kan också söka stödrätter ur den nationella reserven.
Du får gårdsstöd för de stödrätter som
- du äger eller hyr den 18 april
- en annan lantbrukare för över till dig i år
- du får ur den nationella reserven i år.
Stödrätterna är knutna till en region. Här kan du se en karta med de olika gårdsstödsregionerna.
Att stödrätterna är knutna till en region betyder att du bara kan använda dem i den regionen. Stödrätterna är däremot inte knutna till ett visst företag eller till marken. Du kan använda en stödrätt med värde för betesmark på åkermark och tvärtom. Du måste använda stödrätterna minst vartannat år för att få behålla dem. Läs mer till vänster under Stödrätter.
Är du ny lantbrukare och behöver stödrätter? Läs mer till vänster under Stödrätter.
Du måste ha minst 4 hektar jordbruksmark och stödrätter för minst 4 hektar
För att få gårdsstöd måste du ha minst 4 hektar jordbruksmark och stödrätter för minst 4 hektar. Det måste du ha senast den 18 april. Om du har särskilda stödrätter som tillsammans är värda 100 euro eller mer behöver du inte ha någon mark för att få gårdsstöd. Då behöver du heller inte ha ett visst antal stödrätter. Du måste ha köpt eller hyrt stödrätten senast den 18 april 2013. Det finns bara ett par hundra särskilda stödrätter. De delades ut 2005 till lantbrukare som saknade mark men som hade vissa djurbidrag under åren 2000–2002. I år delas de också ut till lantbrukare som har rätt till tilläggsbelopp för att de har haft handjursbidrag, men som saknar stödrätter.
Har du mindre än 4 hektar?
Om du har mindre än 4 hektar mark och inte har stödrätter för 4 hektar kan du skaffa mer mark och fler stödrätter. Du kan antingen köpa eller hyra stödrätter. Då måste du anmäla överföring av stödrätter senast den 18 april Ett fåtal lantbrukare kan också söka stödrätter ur den nationella reserven. Läs mer om villkoren till vänster under Nationella reserven för stödrätter. Om du vill söka stödrätter ur den nationella reserven ska du göra det senast den 18 april.
Tänk på att du fortfarande kan söka miljöersättning för mindre än 4 hektar. Läs mer till vänster under SAM Internet.
Om du tar över stödrätter från en annan lantbrukare eller söker stödrätter ur den nationella reserven
Om du tar över stödrätter från en annan lantbrukare eller söker stödrätter ur den nationella reserven räknas de stödrätterna med i din SAM-ansökan. Du måste uppfylla villkoren för överföring av stödrätter eller för nationella reserven och anmälan om överföring eller ansökan ur den nationella reserven måste ha kommit in till Jordbruksverket senast den 18 april.
Du behöver alltså inte vänta på beslut från Jordbruksverket innan du skickar in din SAM-ansökan till länsstyrelsen. Läs mer om den nationella reserven och överföring av stödrätter till vänster under Stödrätter.
Huvudregeln är att varje skifte måste vara minst 0,10 hektar. Det finns ett undantag då du kan få gårdsstöd för ett skifte som är mindre än 0,10 hektar. Det är om skiftet ligger i direkt anslutning till ett annat skifte på samma block. Hela blocket måste då vara minst 0,10 hektar. Det måste vara grödor som ger rätt till gårdsstöd på båda skiftena.
Åkermark är mark som används till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja. En åkermark ska du kunna plöja utan större förberedelser. Mark med många stora stenar eller mark där tuvorna växt sig mycket stora, är oftast inte lämplig att plöja och är därför inte åkermark.
Mark som används för fruktodling eller som plantskola räknas också som åkermark. Detta gäller normalt också mark där du odlar energiskog.
Det finns inga specifika stödvillkor som handlar om träda. Enda undantaget är ersättningen för mångfaldsträda som finns inom utvald miljö. Läs mer om mångfaldsträda. Tidigare fanns det villkor för gårdsstödet som handlade om träda, men de villkoren finns inte kvar.
Du kan få gårdsstöd om du har planterat energiskog på åkermark. Du måste skörda salix minst vart 10:e år och poppel och hybridasp minst vart 20:e år för att kunna få gårdsstöd för marken.
Här finns mer information för dig som odlar hampa.
Betesmark är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På marken ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Marken får inte vara skog. Du får alltså inte gårdsstöd för skogsbete. Du får heller inte gårdsstöd för alvarbete.
Slåtteräng är mark som inte är lämplig att plöja och som du på sommaren använder till slåtter med klippande eller skärande redskap.
Här kan du se sammanfattning av vad som gäller om du både söker gårdsstöd och miljöersättning för din mark.
Här hittar du exempelbilder på betesmarker.
Du kan inte få gårdsstöd för mark som du använder för annat än jordbruksverksamhet. Med jordbruksverksamhet menas uppfödning av djur, odling av jordbruksprodukter eller verksamhet för att behålla marken som jordbruksmark. Här kan du läsa mer om vilken mark som du inte kan få gårdsstöd för. Du kan inte få gårdsstöd för skogsbete och alvarbete.
Du får inget gårdsstöd för den del av betesmarken eller slåtterängen där det står en gammal lada eller en annan gammal byggnad. Om du sedan tidigare har ett åtagande för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar och det finns gamla byggnader på marken, så får du miljöersättning enligt det åtagande som du har.
Det finns undantag då du får använda marken till annat än jordbruksverksamhet. Det handlar om verksamhet som är tillfällig eller som ligger utanför växtodlingssäsongen eller betessäsongen. Ett villkor är att verksamheten inte påverkar jordbruket väsentligt. Exempel på tillåten verksamhet är:
Mark som ofta översvämmas och som du därför inte kan bruka varje år räknas inte som jordbruksmark.
Varje skifte måste vara minst 0,10 hektar
Huvudregeln är att varje skifte måste vara minst 0,10 hektar. Det finns ett undantag då du kan få gårdsstöd för ett skifte som är mindre än 0,10 hektar. Det är om skiftet ligger i direkt anslutning till ett annat skifte på samma block. Hela blocket måste då vara minst 0,10 hektar. Det måste vara grödor som ger rätt till gårdsstöd på båda skiftena.
Det här räknas som åkermark
Åkermark är mark som används till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja. En åkermark ska du kunna plöja utan större förberedelser. Mark med många stora stenar eller mark där tuvorna växt sig mycket stora, är oftast inte lämplig att plöja och är därför inte åkermark.
Mark som används för fruktodling eller som plantskola räknas också som åkermark. Detta gäller normalt också mark där du odlar energiskog.
Gårdsstöd för mark som ligger i träda
Det finns inga specifika stödvillkor som handlar om träda. Enda undantaget är ersättningen för mångfaldsträda som finns inom utvald miljö. Läs mer om mångfaldsträda. Tidigare fanns det villkor för gårdsstödet som handlade om träda, men de villkoren finns inte kvar.
Däremot finns det regler för träda som alla lantbrukare i Sverige måste följa oavsett om de söker stöd eller inte. Här kan du läsa om vilka regler som gäller om du väljer att ha träda.
Gårdsstöd för mark där du odlar energiskog
Du kan få gårdsstöd om du har planterat energiskog på åkermark. Du måste skörda salix minst vart 10:e år och poppel och hybridasp minst vart 20:e år för att kunna få gårdsstöd för marken.
Gårdsstöd för mark där du odlar hampa
Här finns mer information för dig som odlar hampa.
Det här räknas som betesmark och slåtteräng
Betesmark är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På marken ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Marken får inte vara skog. Du får alltså inte gårdsstöd för skogsbete. Du får heller inte gårdsstöd för alvarbete.
Slåtteräng är mark som inte är lämplig att plöja och som du på sommaren använder till slåtter med klippande eller skärande redskap.
Reglerna för vilken betesmark och slåtteräng du kan få gårdsstöd för är desamma som förra året. För att ta reda på vilka delar av din mark som du kan söka gårdsstöd för ska du
- kontrollera om det finns områden där träden står för tätt. Läs mer om hur tätt träden får stå och vilka träd du ska räkna med.
- se hur stor del av marken som djuren inte kan beta eller som du inte kan slå på grund av att där finns till exempel buskar, sly, berg i dagen eller dammar. Läs mer om hur du gör med områden som inte kan betas eller slås.
Söker du även miljöersättning för din betesmark eller slåtteräng?
Här kan du se sammanfattning av vad som gäller om du både söker gårdsstöd och miljöersättning för din mark.
Exempelbilder på betesmarker
Här hittar du exempelbilder på betesmarker.
Mark som du inte kan få gårdsstöd för
Du kan inte få gårdsstöd för mark som du använder för annat än jordbruksverksamhet. Med jordbruksverksamhet menas uppfödning av djur, odling av jordbruksprodukter eller verksamhet för att behålla marken som jordbruksmark. Här kan du läsa mer om vilken mark som du inte kan få gårdsstöd för. Du kan inte få gårdsstöd för skogsbete och alvarbete.
Du får inget gårdsstöd för den del av marken där det finns gamla byggnader
Du får inget gårdsstöd för den del av betesmarken eller slåtterängen där det står en gammal lada eller en annan gammal byggnad. Om du sedan tidigare har ett åtagande för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar och det finns gamla byggnader på marken, så får du miljöersättning enligt det åtagande som du har.
I vissa fall får du använda marken till annat än jordbruksverksamhet
Det finns undantag då du får använda marken till annat än jordbruksverksamhet. Det handlar om verksamhet som är tillfällig eller som ligger utanför växtodlingssäsongen eller betessäsongen. Ett villkor är att verksamheten inte påverkar jordbruket väsentligt. Exempel på tillåten verksamhet är:
- konserter
- sportevenemang
- marknader
- parkering
- scoutläger
- skidbackar
- tillfälliga upplag och förvaring
Det här gäller vid översvämning
Mark som ofta översvämmas och som du därför inte kan bruka varje år räknas inte som jordbruksmark.
Mark som är översvämmad enstaka år kan räknas som jordbruksmark men du ska inte ta med arealen i din SAM-ansökan det år då marken är översvämmad.
Betesmark som översvämmas varje år, till exempel på våren, men som du varje år kan bruka under de perioder då marken inte är översvämmad, räknas som jordbruksmark. När det till exempel gäller en översvämning som beror på vårflod, sjunker den i normalfallet undan så att du kan släppa på betesdjuren, även om det kan bli senare än normalt.
Områden inne i betesmarkerna där vattnet sjunker undan men lämnar efter sig en yta utan lämpligt foder ska du inte ta med i SAM-ansökan om de är större än 0,01 hektar.
Här kan du läsa mer om vad som gäller vid översvämning om du har miljöersättning för betesmarker.
Du måste följa tvärvillkoren för att få fullt stöd
För att få fullt stöd måste du följa tvärvillkoren. Tvärvillkoren är regler som till exempel handlar om hur du ska sköta dina djur och din mark. De flesta tvärvillkoren är inga nya regler utan de finns redan i den svenska lagstiftningen eller i EU:s lagstiftning. Syftet med tvärvillkoren är bland annat att få fler att bli ännu bättre på att följa de regler som gäller. Läs mer till vänster under Tvärvillkor.
Sidan senast uppdaterad: 2013-02-06
Skriv ut sidan