2011-09-22

Sammanfattning

Kommittén biföll ett förslag till en genomförandeförordning som reviderar de s.k. outnyttjade beloppen för Danmark, Finland och Slovenien.
Kommittén diskuterade:
• kvalitetskontrollen av blockdatabasen (LPIS) och kommissionens förslag till förändringar inför 2011.
• ett förslag till ändring av IAKS-förordningen (EG) nr 1122/2009. Förslaget innebär bland annat att medlemsstaterna kan byta ut fältkontroller mot en systematisk uppdatering av LPIS och en möjlighet att tidigarelägga sista ändringsdag.
Nästa möte är den 20 oktober.

1. Outnyttjade medel

Kommissionen presenterade förslaget till en genomförandeförordning som reviderar de s.k. outnyttjade beloppen i bilaga III i förordning (EG) nr 1120/2009. Punkten togs även upp vid förra mötet och inga förändringar har gjorts sedan dess.

Artikel 69 i förordning 73/2009 innehåller finansiella bestämmelser för särskilt stöd. Enligt artikel 69.6 och 69.7 ska kommissionen på föreskrivet sätt beräkna och fastställa de belopp som motsvarar outnyttjade medel. Dessa belopp finns i bilaga III i förordning 1120/2009 (enligt artikel 49 samma förordning). Enligt artikel 69.7 4 st i 73/2009 och artikel 49.2 i 1120/2009 ska kommissionen på begäran av en medlemsstat göra en översyn av dessa belopp om en ny beräkning skiljer med mer än 20 %. Danmark, Finland och Slovenien har begärt en sådan översyn till 2012. Kommissionen har gjort nya beräkningar och konstaterat att de nya beloppen avviker från de fastställda beloppen med 47 %, 29 % respektive 47 %. Kommissionen föreslår därför att beloppen ska ändras från kalenderåret 2012. Danmarks belopp ändras från 15,8 till 23,25 miljoner euro, Finlands belopp ändras från 4,8 till 6,19 miljoner euro och Sloveniens belopp ändras från 2,4 till 3,52 miljoner euro.

Omröstning
Enhälligt bifall.

2. LPIS kvalitetsbedömning

Kommissionen presenterade kortfattat innehållet i dokumenten "Kvalitetskontroll av system för identifiering av jordbruksskiften — EU:s krav och metoder" och "ETS 5.0 Teknisk implementering av LPIS kvalitetsbedömning". Metoden för kvalitetsbedömning av LPIS har genomgått flera större förändringar sedan 2010, det gäller framför allt hur kvalitetsmått (QE) 4,5,6 och 7 ska beräknas.

Vilka defekter som anses kritiska i QE4 är helt förändrat. Till exempel är "oklar gräns" ersatt av "felaktig gräns". Metoden för att ta fram kritiska defekter är också annorlunda, och begreppet potentiella kritiska defekter är borttaget.

QE5 behandlar förhållandet mellan observerad areal och ansökt areal. En arbetsgrupp med deltagare från JRC samt olika medlemsstater har utvecklat ett nytt sätt att beräkna måttet. Nu jämförs den summerade arealen för samtliga inspekterade block med dess ansökta areal. Förra året gjordes jämförelsen på blocknivå. En ytterligare skillnad är att nu ska bara måttet rapporteras, inga formella acceptanskrav gäller.

QE6 beräknas nu på stickprovet, och baseras på block som anses felaktiga enligt QE3 och kategorin "block har ej uppdaterats i enlighet med förändringar i naturen".

Även QE7 beräknas nu på stickprovet, förra året beräknades måttet på fältkontrollresultatet för hela medlemsstaten.

Flödesschemat för metoden har förbättrats för att tydligare visa på hur olika resultat påverkar olika kvalitetsmått; Alla block som inspekteras (1250 för Sverige) räknas i QE4, alla block som kan mätas räknas i QE1 osv.

Konceptet med sub-population och population är borttaget, vilket gör så gott som allt behov av "waivers" överflödigt.

JRC har kontrakterat två oberoende experter som ska utvärdera LPIS QA. Detta ska vara klart i november för att kunna presenteras på GeoCAP-konferensen i Tallin. Utvärderingen benämns som en "meta-evaluation" då det är en utvärdering av en utvärderingsmetod.

En medlemsstat efterfrågade exempel på den kritiska defekten "felaktig gräns". Kommissionen svarade att det finns tillgängligt på Wikicap.

Sverige noterade att många förbättringar av metoden införts, men att flera viktiga förbättringar kvarstår. Bland annat är tröskelvärdena för när ett block i testet anses felaktigt oförändrade (3-7%). Baserat på erfarenheterna från förra årets test drog vi slutsatsen att dessa tröskelvärden är för låga vilka orsakar många falska underkända block, vilket felaktigt ger för låga resultat i QE2, 3 och 6. Vi menade att kommissionen bör undersöka tröskelvärdena och justera dessa för att undvika felaktigt resultat, och att tills vidare bör inte formella acceptanskrav gälla för QE2, 3 och 6. Kommissionen svarade att medlemsstaterna bör säkerställa att de använder bilder som inte är degenererade (i upplösning eller radiometriskt) för att få ett korrekt resultat vid omdigitaliseringen. Kommissionen har också utfört tester där de kunnat verifiera att tröskelvärden är rimliga. Gällande QE6 är falska underkända block inte något problem, då endast block som inte har "uppdateras i enlighet med förändringar i naturen" ska påverka resultatet.

En medlemsstat ansåg kraven generellt vara för strikta, och ansåg vidare att QE6 borde tas bort, då övriga kvalitetselement täcker det QE6 avser. Kommissionen menade att QE6 är ett viktigt mått, speciellt med tanke på förslaget gällande artikel 31a (lägre kontrollfrekvenser om blockdatabasen är uppdaterad och håller tillräckligt hög kvalitet).

En medlemsstat frågade hur det nu blir där del av gräns är oklar men 100% av arean konstateras stödberättigande, försvinner detta fall? Kommissionen svarade att det finns kvar men är flyttat till en annan nivå i metoden.

Sverige undrade varför QE7 förändrats från att beräknas på hela fältkontrollresultatet till att nu bara beräknas för stickprovet? Vi tyckte måttet var bra som det beräknades 2010. Kommissionen svarade att ändringen gjordes på begäran från flera medlemsstater. Vidare är måttet för hela fältkontrollresultatet något som medlemsstaterna ändå rapporterar 6 månader senare.

En medlemsstat frågade om det finns en möjlighet att göra utvärderingen via GPS-mätningar. Kommissionen svarade att det är möjligt, men att de på grund av resursbrist inte haft möjlighet att ta fram instruktioner för detta. Medlemsstater som är intresserade kan kontakta kommissionen.

Kommissionen fortsatte sin presentation med att beskriva den fast-screening av resultaten 2010 de gjort. Ett antal olika typer av fel påträffades och kommissionen bad medlemsstaterna studera rapporterna, identifiera eventuella metodfel och säkerställa att de inte återupprepas 2011.

Flera medlemsstater bad kommissionen senarelägga datumet (31 januari) för när rapporten senast ska skickas in. Detta på grund av alla förändringar av metoden som nu införs så här sent. Efter mycket diskuterande sa kommissionen nej till det.

Avslutningsvis sa kommissionen att Wikicap och ETS 5.1 kommer att frysas 7 oktober. De bad medlemsstaterna skicka in synpunkter senast den 30/9 för att de ska kunna beaktas.

3. Förenkling; ändringar i IAKS-förordningen

Kommissionen har lagt fram ett förslag om ändringar i IAKS-förordningen (EG) nr 1122/2009. Till detta möte presenterades en ny version av förslaget som, förutom möjligheten att ersätta fältkontroller med en systematisk uppdatering av blockdatabasen, även innehöll ändringar av reglerna kring sista ändringsdag och djurkontrollerna.

Artikel 31a - förenkling av fältkontrollerna
Kommissionen presenterade de ändringar i förslaget som har gjorts sedan förra mötet och kommenterade några av de skriftliga synpunkter som har skickats in av medlemsstaterna. På begäran av vissa medlemsstater är det nu möjligt att tillämpa artikeln regionalt. Det får dock inte vara delar av en blockdatabas. Kommissionen har förtydligat att det är minst 25 % av den stödberättigande marken i LPIS som ska kontrolleras varje år. Enligt ett tillägg får ortofotona som används inte vara äldre än ett år från dagen för granskning. När en medlemsstat tillämpar artikeln får man inte överskrida 2 % fel under två år i följd, istället för ett år i tidigare version.

Kommissionen vidhåller kravet på att medlemsstaterna systematiskt ska ha uppdaterat LPIS i 3 år innan man får tillämpa artikeln. Kommissionen anser att det är viktigt att medlemsstaterna har "övat" på att uppdatera LPIS innan det blir skarpt läge. Kommissionen menar att det är en stor lättnad att slippa fältkontrollerna och att motprestationen är att hela LPIS är genomgången.

Många medlemsstater har haft synpunkter på att förslaget bara gäller pelare I. Kommissionen menar att kvalitetsbedömningen av LPIS är en del av detta förslag, och denna gäller ännu inte för pelare II. Det är alltså inte möjligt ännu att låta artikel 31a gälla för pelare II, åtminstone inte för 2012.

Kommissionen bekräftar att hänvisningen till artikel 35.1 leder till fler kontroller i form av rapid field visits, men det är viktigt att vi inte accepterar några tveksamma skiften. Medlemsstateran ska göra rapid field visits om det behövs för att fastställa gränserna.

Kommissionen är inte redo att minska kontrollfrekvensen ännu. Artikel 31a innebär ett första steg, men detta måste först komma på plats och fungera innan vi kan diskutera kontrollfrekvenserna.

Flera medlemsstater har haft frågor kring hur felfrekvensen på max 2 % ska beräknas. Kommissionen hänvisade till dokumentet "Guideline for the reinforcement of assurance as to the legality and regularity of transactions at the level of final beneficiaries" och den procedur för attestering som beskrivs där.  Med hjälp av denna procedur kan felfrekvensen för de slumpmässiga fältkontrollerna verifieras.

En medlemsstat bad om ett förtydligande av den nya bestämmelsen om ortofotonas ålder. En medlemsstat förklarade att i medlemsstaten tas ortofotona under en 4-månadersperiod. När myndigheterna får materialet är de äldsta fotona redan 4 månader gamla. Ska startpunkten vara när fotona faktiskt tas eller när myndigheten får dem? Kommissionen svarade att ortofotona inte får vara för gamla när de granskas. Gränsen är ett år från när fotot tas.

Sverige framförde att man i och för sig förstår kommissionens förklaring att det inte finns någon koppling mellan pelare II och kvalitetsbedömningen för LPIS, men ville ändå betona att artikeln inte blir riktigt användbar förrän den även är tillämplig för pelare II.

Två medlemsstater ansåg att det nästan är omöjligt att uppfylla villkoren för att kunna tillämpa artikeln. Därmed blir det inte någon förenkling i praktiken. En medlemsstat menade också att förslaget innebär fler kontroller än idag i form av rapid field visits.

En medlemsstat menade att kraven i artikeln är för strikta. Medlemsstater med en bra blockdatabas ska belönas med färre kontroller. Oavsett vilka metoder medlemsstaten använder är det kvaliteten på LPIS som ska räknas.

En medlemsstat ansåg att det är bra att artikeln är frivillig. Medlemsstaten kommer inte att använda den, bland annat på grund av kravet på 3-årsintervall och att man ändå måste kontrollera för pelare II.

Sista ändringsdag
Kommissionen presenterade förslaget kring sista ändringsdag. Kommissionen ville pröva möjligheten att ta bort undantaget om 15 juni som sista ändringsdag för Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen. Därmed skulle 31 maj gälla som sista ändringsdag för alla medlemsstater. Några medlemsstater protesterade direkt, så kommissionen drar tillbaka det. Kommissionen föreslår dock att medlemsstaterna ska få möjlighet att sätta sista ändringsdag till ett tidigare datum. Detta datum får dock inte vara tidigare än 15 dagar efter sista ansökningsdag.

Djurbidrag
Kommissionen presenterade de ändringar som man föreslår för bidragen för nötkreatur. Det gäller dels förtydliganden, men också förenklingar av ansökan och kontrollerna. Kommissionen föreslår att man ska kunna ha en flerårig anmälan om deltagande i stödsystemet istället för en årlig ansökan. Kommissionen föreslår också att kravet på att kontrollera alla djur på företaget ska tas bort. Kontrollerna ska bara avse ansökta djur eller potentiellt stödberättigande djur. Om ett djur saknar båda öronbrickorna, ska det ändå kunna anses som fastställt om djuret går att identifiera på annat sätt.

Kommissionen planerar att röstning ska ske vid nästa möte.

4. Övriga frågor

Påminnelse om medlemsstaternas notifieringar

Kommissionen påminde om utestående notifieringar. Kommissionen uppmanade medlemsstaterna att läsa tabellen och skicka in de notifieringar som saknas.

Kompletterande nationellt direktstöd (CNDP) i nya medlemsstater 2012
Denna punkt diskuterades på förra mötet. Den gäller ett arbetsdokument om kompletterande nationellt direktstöd (CNDP) i nya medlemsstater för 2012. Enligt artikel 132.2 i förordning (EG) nr 73/2009 ska moduleringen i de gamla medlemsstaterna (EU 15) beaktas för beviljande av CNDP i nya medlemsstater. Enligt kommissionen innebär detta att om den totala summan direktstöd och CNDP som en lantbrukare är berättigad till är över 5000 euro, ska CNDP som betalas ut utöver 5000 euro begränsas till 500 euro. Flera av de nya medlemsstaterna som tillämpar SAPS protesterade, eftersom detta påverkar djursektorn trots att SAPS inte ges för djur. Kommissionen försöker hitta en lösning, men frågan är komplicerad. Kommissionen kommer att arbeta fram en ny version av arbetsdokumentet med förklaringar och exempel. Detta ska skickas ut inom några dagar och eventuellt tas upp på nästa möte.

Nästa möte
Nästa möte är den 20 oktober.