Nr 21. Svamp- och bladlusläget i höstvetet
Gulrost och svartpricksjuka
Det torra och förhållandevis kalla vädret har varit ogynnsamt framförallt för bladfläcksvamparna såsom svartpricksjuka i höstvetet. Det gör att smittrycket av svartpricksjuka är lågt. Dock finns fortfarande en del angrepp nere på bladnivå 4, vilket vid ett omslag i vädret eller i fält som bevattnas, fortfarande kan spridas uppåt i bestånden.
Det svala vädret har däremot gynnat gulrosten som har ökat markant och i obehandlade rutor finns mycket starka angrepp speciellt i sorterna Audi, Cumulus, Kranich Akteur och Tulsa. Gulrost förekommer även i de flesta andra sorter. Det är endast i sorterna Cubus, Ellvis och Mariboss där inga angrepp hittats i området. Även sorten Stava är angripen av gulrost, vilket är oroväckande, då det är den enda sort som är resistent mot dvärgstinksot. Detta är framförallt ett problem vid ekologisk odling i områden där dvärgstinksot förekommer, eftersom betning mot dvärgstinksot, som annars görs, inte är tillåten i denna typ av odling.
Smittrycket av gulrost är nu mycket stort och fälten måste fortsatt kontrolleras även i de fall de behandlats tidigare. Många gånger har nya angrepp återkommit 2-3 veckor, ibland tidigare, efter en behandling.
Rekommendationer
Svartpricksjuka:
Se växtskyddsbrev nr 16
Gulrost
: I sorter där större angrepp förekommer, bör en strobilurin även tillsättas vid den avslutande axgångsbehandlingen, trots att detta inte är att rekommendera ur resistenssynpunkt. Välj någon av följande srobiluriner: Comet, Acanto eller Amistar/Mirador 0,25 l/ha och tillsätt också Tilt Top 0,3 l/ha eller Forbel 0,3 l/ha. Alternativt kan Jenton 0,6 l/ha användas.Axfusarios
:
Kräver regn och värme under blomningen. Axfusarios är därför sällan ett problem på Öland eller Gotland eller i de sydöstra områdena där torkan oftare är ett problem. Det odlas dock mycket majs i området vilket i sig ökar risken för angrepp om majs är förfrukt till höstvete.Väderleken under själva blomningen är avgörande för hur stort angreppet av axfusarios blir, regnigt och varmt väder är gynnsamt. Höstvetet blommar ca 4-7 dagar efter axgång. Ett ax blommar av på 4-5 dagar och ett fält på ca 7 dagar. Blomningen börjar mitt i axet. Det finns en lathund utarbetad för att bedöma risken för enskilda fält se "Nationella branschriktlinjer för att undvika Fusariumtoxiner i spannmål 2012" .
Om det blir omslag till regnigt och varmt väder kan det finnas risk i "riskfält". Riskfält är fält med mycket skörderester på markytan och där förfrukten varit främst majs, men även vete, rågvete, havre, potatis eller sockerbetor. I fält med stor risk för axfusarios kan det vara motiverat att senarelägga den avslutande axgångsbehandlingen till DC 61-65. Samtidigt bör en högre dos av Proline (0,6 l/ha) användas. Även Topsin WG 1,1 kg/ha (Kemi regnr 4888) kan användas i höstvete (dock ej i rågvete), men har något sämre effekt mot axfusarios än Proline. OBS Topsin har dålig effekt mot svartpricksjuka.
Bladlöss höstvete
Lokalt kan angrepp av havrebladlöss förekomma i höstvete. De förorsakar betydligt mindre skada än sädesbladlössen. Havrebladlössen sitter oftast nere i beståndet till skillnad från sädesbladlössen som sitter i axen.
Endast små spridda förekomster av sädesbladlöss finns nu i höstvetet. Varmt väder kan medföra att angreppen utvecklas, så håll fälten under uppsikt. För sädesbladlöss finns väl utarbetade bekämpnings-trösklar. Trösklarnas storlek är beroende av förväntad skördenivå, bekämpningskostnad och grödans utvecklingsstadium. Vid högre avräkningspris sänks trösklarna något, se tabell 1 och 2.
Bekämpningströsklar
Havrebladlöss
:
Ca 20 löss/stråSädesbladlöss:
Se tabell nedan| Avräkning | DC 59 Löss/strå | DC 69 Löss/strå | DC 79 Löss/strå |
|---|---|---|---|
| 150:- | 1 | 4 | 7 |
| 200:- | 1 | 3 | 5 |
| 250:- | 0,5 | 2 | 4 |
| Avräkning | DC 59 Löss/strå | DC 69 Löss/strå | DC 79 Löss/strå |
|---|---|---|---|
| 150:- | 0,5 | 2 | 3,5 |
| 200:- | 0,5 | 2 | 2,5 |
| 250:- | <0,5 | 1,5 | 2 |
Preparat
Välj i första hand Teppeki 0,1-0,14 kg/ha eller Pirimor 0,10 - 0,25 kg/ha eftersom båda dessa preparat är bladlusselektiva och skonar bladlössens naturliga fiender. Även pyretroiderna Mavrik 0,075-0,15 l/ha, Karate 0,2-0,3 kg/ha eller Fastac50 0,25 - 0,3 l/ha kan användas.
Mavrik anses mera skonsam mot naturliga fiender jämfört med övriga pyretroider. Pyretroiden Sumi-Alpha 0,2-0,25 l/ha får bara användas till enbart bladlusbekämpning i DC 59-61.
Observera att för Fastac 50 och Sumi-Alpha får användning endast ske med särskilt avdriftsreducerande utrustning som reducerar avdriften med minst 90 % (Fastac) resp. 50 % (Sumi-Alpha).
Havrebladlöss. Foto Ingvar Björkman
Sädesbladlöss Foto Peder Waern
Gunnel Andersson
Skriv ut sidan