Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.

Du är här:
Startsida
Odling
Växtskydd
Karantänskadegörare

Startsida
Odling
Växtskydd
Karantänskadegörare

Version: 3.1.1
Inloggad som | Logga ut
Mina Sidor: Version: 3.1.1 Tid: 20190826-0839

Karantänskadegörare

Karantänskadegörare är de växtskadegörare som regleras genom växtskyddslagen. Det är sådana växtskadegörare som ännu inte är spridda i landet och som kan orsaka stora ekonomiska förluster eller skada miljön. För att hindra att dessa skadegörare kommer in i landet och sprids finns bestämmelser i växtskyddslagstiftningen.

Foto: Conny Thålin

Anmäl till Jordbruksverket om du hittar en karantänskadegörare

Om du misstänker att du har hittat en växtskadegörare som regleras i växtskyddslagstiftningen så ska du anmäla det till Jordbruksverket eller länsstyrelsen.

Potatiskräfta kan orsaka ekonomiska förluster

Potatiskräfta är en jordbunden sjukdom som orsakas av en svamp som lever som en parasit inne i potatisplantans celler och får dem att växa okontrollerat. Svampens vilsporer kan överleva i mer än 20 år i jorden.

Håll utkik efter larver och skalbaggar i träemballage!

De asiatiska långhorningarna angriper levande träd av många olika arter som kan dö av angreppet. Här i Sverige ska man hålla utkik efter larver och skalbaggar i mottagliga lövträd och i träemballage.

Tallvedsnematoden – ett hot mot skogen

Tallvedsnematoden är en millimeterlång rundmask som kan orsaka omfattande skogsdöd. Spridning med trä är den största risken för oss att få in tallvedsnematod i Sverige.

Självservice (e-tjänster)

Rapporter, broschyrer och blanketter

Mina sidor

Mer information

Informationsblad om farliga växtskadegörare

Kontakt

Skicka e-post:

Kundtjänst

Ring kundtjänst: 0771-223 223

Kundtjänst

 Vi har öppet helgfria vardagar

måndag–torsdag 8.00–16.30

fredag 8.00–16.00

 0771-223 223

 Fråga oss via webben länk till annan webbplats

 Skicka e-post

Kontakt

Övrigt

http://www.jordbruksverket.se/16261.html

Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2018-12-05. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.