- Startsida
-
Odling
-
Växtnäring
-
Sprida gödselmedel
- Sprida gödselmedel - hela landet
När du sprider gödsel – bestämmelser som gäller i hela landet
När du sprider gödsel på rätt sätt hushåller du med naturens resurser och minskar risken för att näringsämnen ska hamna i vattendragen med övergödning som följd. Här får du som sprider mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel en sammanfattning av vad som gäller när du sprider olika gödselmedel. Dessa regler gäller hela landet. Observera att det finns ytterligare regler som gäller i områden som är känsliga för påverkan av växtnäringsläckage. Här kan du läsa mer om vad som gäller i känsliga områden.
Om du sprider gödsel på vintern
Om du sprider stallgödsel under perioden 1 december–28 februari ska du bruka ner den i jorden inom tolv timmar. Detsamma gäller andra organiska gödselmedel som till exempel kompost och rötslam. Med bruka ner menas att gödseln blandas in i ett markskikt som är minst tio cm djupt. Detta beror på att det annars finns risk att en stor del av växtnäringen förloras genom ammoniakavdunstning eller att gödseln hamnar i vattendrag vid regn och vårflod. Gödsel som brukas ner binds däremot i hög grad i jorden. Observera att det inte är tillåtet att sprida gödsel i känsliga områden under perioden 1 december–28 februari. Här kan du läsa mer om vad som gäller i känsliga områden.
Här får du sprida gödsel
Stallgödsel, mineralgödsel och andra organiska gödselmedel ska spridas på åkermark och får alltså inte spridas så att de kommer utanför åkern. Du får inte sprida gödsel på ängs- eller betesmark, om det kan skada natur- och kulturvärden. Många ängsväxter är till exempel känsliga för kväve.
Det finns begränsning av hur mycket stallgödsel du får sprida
I djurtäta områden finns det risk att marken tillförs alltför mycket kväve och fosfor med stallgödsel. Därför finns det begränsning av hur mycket stallgödsel och andra organiska gödselmedel som får spridas. Grundbestämmelsen säger att maximalt 22 kg fosfor får tillföras per ha och år. I vissa fall kan du följa djurtäthetsbestämmelsen som gäller fram till och med 2012. Den innebär i regel att du inte behöver ha lika stor spridningsareal för samma antal djur.
Vad gäller i ditt företag – grundbestämmelsen eller djurtäthetsbestämmelsen?
- Om du inte har några djur gäller grundbestämmelsen om att högst 22 kg fosfor får tillföras per hektar spridningsareal och år beräknat som ett genomsnitt över en femårsperiod. Tillförseln räknas som ett genomsnitt över hela spridningsarealen på företaget, för enskilda skiften kan tillförseln alltså ligga över eller under gränsen.
- Om du har högst tio djurenheter i genomsnitt per år och enbart sprider gödsel från din egen djurbesättning behöver du inte följa dessa regler om hur mycket gödsel som får spridas.
- Om du har fler än tio djurenheter och enbart sprider gödsel från de egna djuren, får du tillföra samma mängd stallgödsel som djurtäthetsbestämmelsen tillåter. Detta gäller fram till och med 2012.
- Om du har fler än tio djurenheter och även tar emot och sprider andra organiska gödselmedel eller stallgödsel från annat jordbruk gäller djurtäthetsbestämmelsen för stallgödseln från de egna djuren. Stallgödsel och andra organiska gödselmedel utöver det som kommer från de egna djuren, får du bara sprida efter det att du har räknat bort den spridningsareal som krävs för de egna djuren. På den resterande marken får du sedan sprida stallgödsel eller andra organiska gödselmedel enligt grundbestämmelsen.
- Om du har en stor djurbesättning och har gjort anmälan eller fått tillstånd för miljöfarlig verksamhet efter den 1 januari 2006, och om grunden för anmälan eller tillståndet är en utökning av antal djur, gäller grundbestämmelserna med 22 kg fosfor per hektar och år.
Så här mycket gödselmedel får du sprida enligt grundbestämmelsen
Grundregeln är att stallgödsel och andra organiska gödselmedel inte får tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg fosfor per hektar spridningsareal och år i genomsnitt på en femårsperiod. Du räknar alltså ut tillförseln av fosfor per år, genom att ta den totala fosfortillförseln med stallgödsel och andra organiska gödselmedel under en femårsperiod och dela med summan av den tillgängliga spridningsarealen för varje år. Den första femårsperioden är från 2006 till 2010 och flyttas sedan fram löpande ett år i taget. Du kan antingen utgå från schablonvärdena nedan eller så kan du göra en balansberäkning för fosforn.
För balansberäkningen kan du ta hjälp av värden på fosforinnehåll i olika animalier, fodermedel eller vegetabilier som finns redovisade i produktlistan
. Produktlistan finns även i dataprogrammet Stank in Mind.
Djurslag och produktionsform |
Utsöndrad mängd fosfor per år (kg) |
|---|---|
| Fjäderfä | |
| Slaktkyckling, 7 omgångar per år, per plats(tillsats av fytas i fodret) | 0,057 |
| Värphöns, inredda burar, per plats (tillsats av fytas i fodret) | 0,13 |
| Värphöns, på golv eller gräs, per plats(tillsats av fytas i fodret) | 0,15 |
| Unghöns, 0-16 v., 2,2 omgångar per år, per plats (tillsats av fytas i fodret) | 0,059 |
| Kalkon (ankor och gäss), per plats | 0,24 |
| Svin | |
| Slaktsvin, 3 omgångar per år, per plats | 2,3 |
| Slaktsvin, 3,5 omgångar per år, per plats | 2,7 |
| Sugga i traditionell produktion, 2,2 grisningar per år | 10,3 |
| Suggring, nav, utplacering i satellit 3 v. innan grisning, per sugga | 4,2 |
| Suggring, nav, utplacering i satellit 7 v. innan grisning, per sugga | 3,1 |
| Suggring, satellit, utplacering 3 v. före grisning, per plats med 3,26 grisningar per år | 9,1 |
| Suggring, satellit, utplacering 7 v. före grisning, per plats med 3,26 grisningar per år | 10,7 |
| Nöt | |
| Mjölkko 6 000 kg mjölk/år | 14,9 |
| Mjölkko 8 000 kg mjölk/år | 15,9 |
| Mjölkko 10 000 kg mjölk/år | 17,4 |
| Mjölkko 12 000 kg mjölk/år | 19,1 |
| Kviga och stut, 1-12 mån | 3,1 |
| Tjur under 1 år | 5,0 |
| Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver | 8,0 |
| Diko eller amko | 12,0 |
| Häst | |
| Häst | 8,9 |
| Häst, ponny (300 kg) | 6,4 |
| Får och get | |
| Får (tacka med 1,8 lamm) | 1,5 |
| Get 800 kg mjölk | 1,7 |
| Övrigt | |
| Kanin, avelshona inklusive 32 ungar per år (även chinchilla) | 1,6 |
| Avelshona mink, inkluderar del av hane samt 4,5 –5 valpar per år | 1,1 |
| Struts för köttproduktion | 3,9 |
Så här mycket gödselmedel får du sprida enligt djurtäthetsbestämmelsen
Om du har fler än tio djurenheter gäller djurtäthetsbestämmelsen enligt tabellen nedan. I sådana fall får du inte hålla mer djur per hektar spridningsareal, än vad som står i tabellen. Om djurantalet varierar, ska du utgå ifrån hur många djur du har i genomsnitt under året.
Djurtäthetsbestämmelsen gäller som en övergångsregel fram till och med 2012. Den har kommit till för att underlätta för dig med djur, att anpassa din verksamhet till grundbestämmelsen om 22 kg fosfor per hektar. Om du samtidigt ska sprida organisk gödsel som inte finns med i tabellen eller gödsel från andra företag, måste den spridas enligt grundbestämmelsen om 22 kg fosfor per hektar. Den spridningsareal som går åt för de egna djuren ska då först räknas bort enligt tabellen.
Djurslag |
Högsta antal djur per hektar spridningsareal |
|---|---|
| Mjölkkor, även sinkor och utslagskor | 1,6 |
| Amkor och dikor | 2,3 |
| Kvigor, tjurar och stutar över 1 år | 4,6 |
| Kalvar under 1 år | 5,8 |
| Får och getter | 15 |
| Suggor i produktion | 2,2 |
| Slaktsvin | 10,5 |
| Hästar | 3 |
| Värphöns | 100 |
| Värphöns i inredda burar (tillsats av fytas i fodret) | 165 |
| Värphöns frigående (tillsats av fytas i fodret) | 150 |
| Unghöns | 250 |
| Unghöns (tillsats av fytas i fodret) | 365 |
| Slaktkycklingar | 470 |
| Kalkoner, ankor och gäss | 140 |
| Minkar, avelshonor | 50 |
Vad är spridningsareal?
För att åkermark ska få räknas som spridningsareal ska den vara tillgänglig för spridning. Är du av någon anledning förhindrad att sprida gödsel på delar av arealen, till exempel genom förbud eller att marken är direkt olämplig att sprida på, kan inte arealen anses som tillgänglig för spridning. Åker som ligger i träda får inte räknas in i spridningsarealen. Betesmark får endast räknas in i spridningsarealen om det finns betesdjur på företaget. Betesmarken får då utgöra så stor del av spridningsarealen, som betet utgör av djurens foder under året.
Stallgödseln ska fördelas över spridningsarealen
Under femårsperioden ska stallgödseln någon gång ha spridits på all åker som ingår i spridningsarealen. Detta gäller även andra organiska gödselmedel. Om du har tillgång till större areal än vad bestämmelserna kräver ska du åtminstone tillföra stallgödsel och andra organiska gödselmedel på den minsta areal som behövs för att uppfylla bestämmelserna.
Om du har för mycket stallgödsel
Om det finns för mycket stallgödsel på ditt företag i förhållande till din areal, behöver du föra bort överskottet. Då ska du dokumentera datum, mängder, gödselslag, leverantör och mottagare samt mängd fosfor, alternativt antal djur som gödseln motsvarar.
Om du tar emot stallgödsel
Du som tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel, ska också dokumentera detta. När du tar emot gödseln ska du följa grundbestämmelsen om 22 kg fosfor per hektar och du är också ansvarig för hur gödseln sprids.
Om du ska använda vissa animaliska biprodukter som gödselmedel
Du som är primärproducent och tillverkar organiskt gödningsmedel av animaliskt protein i oblandad form, eller produkter där kött- och benmjöl av kategori 2-material ingår, ska vara registrerad hos Jordbruksverket.
Kommunen är kontrollmyndighet över förvaringen av biprodukter från djur i primärproduktionen. Du får inte lagra bearbetat animaliskt protein på ditt jordbruksföretag om produktionsdjur utom pälsdjur finns där. Produktionsdjur får inte finnas på mark där organiska gödningsmedel eller jordförbättringsmedel andra än naturgödsel har använts som gödningsmedel förrän efter en hel vinterperiod.
Bruka ner mineralgödsel som innehåller urea
Mineralgödsel som innehåller urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas eller brukas ned inom fyra timmar från spridningen.
Om du ska sprida avloppsslam
När du sprider avloppsslam får du högst tillföra en mängd som motsvarar 22 kg fosfor per ha och år. Du ska alltså följa grundbestämmelsen. Om du har spridit avloppsslam får du inte ha produktionsdjur på skiftet förrän det har gått en vinter sedan spridningen och djuren får inte komma i kontakt med avloppsslammet.
Du får inte heller sprida slam om det finns förhöjda halter av tungmetaller i marken och du får bara sprida till vissa grödor. Du kan läsa mer om detta på Naturvårdsverkets webbplats, som du hittar till höger.
Sidan senast uppdaterad: 2011-09-20
