Kastanjekräfta

Kastanjekräfta, Cryphonectria parasitica, på äkta kastanj är en mycket allvarlig svampsjukdom som skadar träden svårt eller till och med dödar dem.

Symtom på kastanjekräfta


Grenarna får ljust bruna infallna kräftsår och kan dö ovanför grensåren. Spruckna sår på stammarna är ett annat symtom. Kräftan kan växa så snabbt att grenarna ringbarkas utan att kallus hinner bildas runt såren. Stammen eller grenarna dör ovanför kräftsåren och bladen hänger vissna kvar på de döda grenarna. Sporerna bildas i pyknider, storlek som knappnålshuvuden, och tränger ut genom barken i grensåren.

Sporerna pressas ut i fuktig väderlek och ser ut som orangegulaktiga, trådformiga gelémassor. Karaktäristiskt, blekbrunt, solfjäderslikt svampmycel syns under barken, om man avlägsnar några barkflagor.

På kortare avstånd sprids sporerna med vind och vatten. Även insekter kan ha en viss roll i spridningen. Över längre avstånd kan kastanjekräfta spridas genom handel med växtmaterial och virke.

Om sjukdomen introduceras är den omöjlig att utrota.

Status som skyddad zon i Sverige


Sjukdomen kommer från sydöstra Asien och den spreds därifrån vidare till USA och Kanada. I svampens ursprungsregion Asien har äkta kastanj en betydande resistens mot sjukdomen.

Kastanjekräfta har fått skyddad zonstatus i den svenska lagstiftningen. Reglerna finns i de föreskrifter som reglerar handel med växter för att hindra spridning av farliga skadegörare in till EU och inom EU. För att skyddad zonstatus ska gälla måste en inventering genomföras varje år som visar att kastanjekräftan inte finns i landet.

Sidan senast uppdaterad:   2011-01-20