Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.

Asiatiska långhorningar

De asiatiska långhorningarna, Anoplophora glabripennis och Anoplophora chinensis, är stora vackra skalbaggar som lever i lövträd. Dessa båda långhorningar liknar varandra till utseendet och båda angriper levande träd av många olika arter som kan dö av angreppet.

Kontrollera värdträd på symtom


Kontrollera träden noga på symtom. Här i Sverige ska man hålla utkik efter larver och skalbaggar i mottagliga lövträd (framförallt lönnar) och i träemballage, framför allt i sändningar med importerat stenmaterial, där vi vid flera tillfällen har hittat skalbaggen. I träemballage kan man misstänka larvgångar som är större än tre mm. Om du skulle se stora utgångshål cirka 10-15 mm i diameter i nyinköpta träd de senaste tre åren, eller gnagspån på marken, kan detta vara tecken på att Anoplophora finns i trädet. Om du misstänker att du hittat fullbildade skalbaggar eller spår efter asiatiska långhorningar ska du anmäla detta till Jordbruksverket.

Regler för träemballage och värdväxter


De asiatiska långhorningarna är reglerade i EU:s gemensamma växtskyddslagstiftning och får därför inte förekomma vid införsel eller import till Sverige. Allt träemballage från länder utanför EU ska vara behandlat och märkt enligt den internationella standarden för förpackningsvirke ISPM 15. Här kan du läsa om vilka regler som gäller för handel med träemballage.

Om du handlar med värdväxter till Anoplophora ska de ha ett sundhetscertifikat när de importeras från ett land utanför EU. För handel inom EU ska vissa värdväxter till A. chinensis ha växtpass när de kommer från ett område i EU där A. chinensis förekommer (Boskoop och Westland i Holland, Lombardiet i Italien). Du kan läsa mer om vilka växter som ska ha växtpass via länken till höger. Detta gäller såväl för yrkesodlare, du som arbetar i kommunal verksamhet och för privatpersoner.

Skillnader mella A. chinensis och A. glabripennis


De olika arterna av asiatisk långhorning beter sig på lite olika sätt. Anoplophora chinensis lever i nedre delen, i stam och rötter av lövträdsplantor med en stamdiameter större än 1 cm. Anoplophora glabripennis kräver större träd med en stamdiameter större än 5 cm och lever högre upp på stammar och i trädkronor. Båda arterna har upptäckts flera gånger i Europa. Det har upptäckts levande larver eller skalbaggar i träemballage från Kina, i importerade plantor, vanligen Acer palmatum, från Asien eller ännu värre angrepp i växande träd i Europa.

Utbrott av A. chinensis i Europa


Ett utbrott av A. chinensis i Holland är av särskilt intresse för oss, då väldigt många av våra plantskoleväxter kommer därifrån. Långhorningen har kläckts från importerade plantor och angripit andra plantor i närheten av plantskolan. Enligt EU regler måste de vidta bekämpningsåtgärder och införa handelsrestriktioner. Här finns mer officiell information (på holländska) från den holländska växtskyddsmyndighetenlänk till annan webbplats. Mer om detta utbrott kan du läsa här.

Utbrott i levande inhemska träd har upptäckts i flera EU-länder, dock inte i Sverige. I Lombardiet i norra Italien har A. chinensis etablerat sig och kan inte längre utrotas.

I juni 2011 hittades skalbaggen på Acer palmatum i Danmark.

A. glabripennis har hittats flera gånger

 
Levande exemplar av A. glabripennis har hittats upprepade gånger i Europa, ofta som larver i samband med import av träemballage från Asien, oftast från Kina, men också som fullbildade skalbaggar som kläckts flera månader efter importen. Senaste upptäckten i Sverige var sommaren 2009, då en fullbildad skalbagge upptäcktes i en stenbutik i västra Skåne. Den hade kläckts från träemballage till en stensändning som hade importerats flera månader tidigare. 2003 hittades levande larver av den asiatiska långhorningen i träemballage från Kina med en import av granit till Helsingborgs hamn. Inga skalbaggar har påträffats på träd i Sverige. De asiatiska långhorningarna skulle kunna överleva vintrarna åtminstone i södra Sverige.
Sidan senast uppdaterad:   2013-04-05