Frågor och svar om markavvattning och dagvatten

Här hittar du vanliga frågor och svar rörande markavvattning och dagvatten.

Kan vem som helst söka tillstånd för markavvattning?

Nej, men fastighetsägare, väghållare och ägare av järnväg som är beroende av markavvattningen har alltid rätt att söka tillstånd. För arrendatorer gäller att vattnet inom fastigheten anses ingå i arrendeavtalet om parterna inte har avtalat om något annat. Om diken eller annat sträcker sig utanför fastighetsgränsen kan arrendatorn även få rätt att utföra åtgärder på grannens mark, men arrendatorn får i så fall själv stå för hela kostnaden. En arrendator kan nämligen inte tvinga andra att delta i ett markavvattningsföretag.

Hur går det till i detalj att ansöka om tillstånd till markavvattning?

Du söker om tillstånd hos länsstyrelsen. De prövar din ansökan ur miljö- och naturvårdssynpunkt. Ibland kan du behöva beskriva arbetenas inverkan på miljön. Länsstyrelsen beslutar om tillstånd när arbetena med markavvattningen bara berör din egen fastighet. De skickar beslutet till dig.

Om ansökan berör flera fastigheter, det vill säga om arbetena medför att någon annan fastighetsägare ska delta, det blir skador på någon annans mark eller om det finns andra motstående intressen, måste mark- och miljödomstolen fatta beslutet. Då skickar länsstyrelsen din ansökan dit. Länsstyrelsen skickar även synpunkter som gäller naturvård till miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen utreder sedan din ansökan. Ofta utser mark- och miljödomstolen en markavvattnings- sakkunnig som är en expert på sådana vattenfrågor. Den sakkunnige gör nödvändiga utredningar för att mark- och miljödomstolens ska kunna fatta ett beslut. Den sakkunnige utreder och föreslår bland annat hur markavvattningen ska utformas tekniskt, bedömer dess miljökonsekvenser samt utreder vem som skall vara deltagare och hur stor andel de ska ha i markavvattningsföretaget.

Mark- och miljödomstolen meddelar därefter dem som berörs och skickar ett tillstånd.

Kan man överklaga ett beslut om tillstånd?

Ja, det står både i länsstyrelsens och i Mark- och miljödomstolens beslut hur du ska göra för att överklaga. I de fall länsstyrelsen fattat beslutet överklagar du till mark- och miljödomstolen. Om Mark- och miljödomstolen fattat beslutet överklagar du till mark- och miljööverdomstolen. Vissa ärenden går vidare till Högsta domstolen. Du som vill överklaga måste göra det skriftligt inom den tid som står i beslutet.

Vad menas med rättegångskostnader?

Rättegångskostnader kan bestå av

• den sökandes egna kostnader för att driva processen
• motparters kostnader för att bevaka sina intressen, en miljömyndighet kan vara en motpart
• domstolens kostnader för att bland annat göra expertutredningar.

Hur fördelas kostnader mellan flera deltagare i ett markavvattningsföretag?

Kostnaderna för att utföra och i framtiden underhålla anläggningar på ett lämpligt sätt måste fördelas mellan deltagarna, främst efter den nytta som var och en har av markavvattningen. Det är den sakkunnige som tar fram underlagen till fördelningen inför miljödomstolens avgörande. Många markavvattningar utnyttjas även för att leda bort avloppsvatten. Det är därför rimligt att de som släpper ut avloppsvatten också betalar del av underhållet. När avloppsvattnet kommer från ett kommunalt reningsverk, blir det kommunen som betalar för att få släppa ut avloppsvattnet.

Vem betalar broar och trummor?

Om det behövs en bro eller trumma under en väg för att leda bort vatten från en åkermark eller ängsmark uppströms, så måste normalt den som har hand om vägen eller järnvägen betala detta. Om det blir mycket dyrare att bygga en ny bro eller trumma än den skada som blir om de inte byggs, får den som har vägen i stället betala ersättning för skadan. Väghållarens skyldighet gäller inte för fastighetens brukningsvägar. Här är det markavvattningsföretagets ansvar att bygga och underhålla bro eller trumma.

Hur gör man om ingen vill åta sig styrelseuppdrag?

I samfälligheter som bildats före 1984 och i samfälligheter som bildats senare och har föreningsförvaltning kan man vända sig till länsstyrelsen och be dem utse en syssloman. Länsstyrelsen ber då en utomstående person att sköta samfälligheten tills medlemmarna enas om att välja en styrelse. Kostnaderna för sysslomannens arbete måste samfälligheten betala.

Har deltagarna i ett markavvattningsföretag rösträtt i förhållande till sin andel, det så kallade andelstalet?

Ja, i alla ekonomiska frågor. Om det behövs ska styrelsen upprätta en röstlängd på sammanträdet. När det gäller personval har varje deltagare en röst.

Hur ska styrelsen göra om någon begär att ett dike ska rensas när de flesta i föreningen inte tycker att det behövs?

Styrelsen är skyldig att underhålla diket så att det får bestämda bottendjup, bottenlutningar och släntlutningar. Styrelsen måste göra detta när någon deltagare begär det. Annars kan ledamöterna i styrelsen bli personligt ansvariga för skador som då eventuellt uppstår.

Hur får vi ordning på andelstalen i dikningsföretaget efter en fastighetsreglering?

Ett sätt kan vara att ni som fastighetsägare redan vid fastighetsregleringen träffar en överenskommelse om hur andelstalen i dikningsföretaget ska justeras. Det är sedan enkelt att fastställa ändringarna hos Mark- och miljödomstolen så att den gäller för framtiden. Ni kan också ansöka om omprövning utan att ni har kommit överens om fördelningen av andelarna innan.

Mark- och miljödomstolen räknar om andelstalen med hänsyn till ändringarna i fastighetsindelningen. Vid en sådan omprövning kan också andra ändringar prövas som påverkar vilka som är deltagare i dikningsföretaget eller företagets utformning. Till exempel kan mark- och miljödomstolen besluta att öppna diken som rörlagts ska lagligförklaras.

Kan vi döda vårt dikningsföretag?

Ja, ni kan lägga ner ert dikningsföretag genom att ompröva det. Det är bra om en stor majoritet, helst alla, är överens om att företaget ska läggas ner.

Det kan vara lämpligt att lägga ner det om det gamla dikningsföretaget inte längre har någon funktion. Det kan till exempel bero på att tätorten har byggts ut och dikningsföretagets anläggningar ersatts av kommunala dagvattenledningar.

När domstolens prövar ärendet tar den också hänsyn till andra intressen. Därför kan prövningen eventuellt leda till att någon annan får rätt att överta det framtida ansvaret för hela eller delar av dikningsföretaget.

Hur gör man om man vill leda bort dagvatten från ett planerat industriområde till ett dike som ingår i ett dikningsföretag?

Dikningsföretaget bör omprövas eftersom förhållandena ändras kraftigt. Industrin eller dikningsföretaget eller båda tillsammans söker omprövningen hos Mark- och miljödomstolen. Om det är lämpligt kan industrin få tillstånd att leda sitt dagvatten till dikningsföretaget. Industriområdets betalar sedan dikningsföretaget i förhållande till mängden dagvatten och hur förorenat det är.

Hur gör man om man vill leda ytvatten från en motorväg till en rörledning för dränering av åkermark?

Oftast kommer väghållaren och markägaren överens och bestämmer vad som gäller för att utnyttja den befintliga rörledningen. Om ni inte kommer överens kan någon av er ta ärendet vidare till länsstyrelsen.

Hur gör man om kommunen vill använda ett dikningsföretag som mottagare för sitt avloppsvatten?

Dikningsföretaget bör omprövas eftersom förhållandena ändras kraftigt.

Hur löser jag avloppsfrågan för en enskild fastighet på landet?

Till att börja med måste du som är fastighetsägare ha en sådan avloppsanläggning som kommunen har godkänt. Det bästa är att du själv kontaktar den dikningssamfällighet som finns i området. Kom sedan överens med dem om hur du ska ansluta dina ledningar till deras avlopp och hur mycket du ska betala dem. Om du inte lyckas komma överens med den dikningssamfällighet som finns, måste du gå den formella vägen. Det betyder att du måste ansöka hos miljödomstolen om omprövning av samfällighetens dikningsföretag.

Jag har mulljordar på vår invallning som har sjunkit. Nu vill jag fördjupa pumpstationen. Hur gör jag?

Du måste söka om tillstånd. Trots att en fördjupning av nuvarande pumpstation egentligen syftar till att få tillbaka god dränering på markerna innebär ändå fördjupningen att du gör en ny markavvattning. Om du får tillstånd är det viktigt att du förbereder arbetet ordentligt. I de vattenmättade marker som ofta finns vid pumpstationer för invallningar kan det vara riskabelt med djupa schaktarbeten. Det är därför viktigt att ha ordentliga ritningar för den befintliga pumpstationen och att göra provtagningar av marken för att få viktig kunskap om förhållandena på platsen. Även geotekniska beräkningar kan krävas för att kunna genomföra en fördjupning av en pumpstation.

Mina mulljordar har sjunkit så mycket att dikena inte fungerar längre. Kan jag rensa lite extra i utloppet för att kompensera för marksättningen?

Nej, du har bara rätt att underhålla till laglig bottennivå. Om du behöver göra diket ännu djupare måste du söka tillstånd för en ny markavvattning.

När är avrinningen som störst under året?

Avrinningen från skog och åker är oftast störst på våren under snösmältningen och tjällossningen, men också på hösten kan höga flöden förekomma. För tättbebyggda bostads- och industriområden och större vägar blir avrinningen helt annorlunda. Regnvattnet kan inte längre sjunka ner i marken och tas om hand av träd och annan växtlighet utan rinner snabbt bort från de hårda markytorna. Avrinningen beror också på regnmängden. Därför inträffar de största flödena i regel under juli och augusti vid kraftiga åskregn.

Fler frågor och svar om förvaltning och underhåll av diken

Frågor från våra studiecirklar om diken, våren 2019.