Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.

Växtnäringsbehov hos vete

Behovet av växtnäring beror bland annat på förväntad skörd, växtnäringstillståndet i marken, långtidsverkan från stallgödsel och förfrukt.

Att göra en markkartering


Vid markkartering tas jordprover ut som sedan analyseras på laboratorium. Man får veta mängden lättillgänglig fosfor, lättillgängligt kalium och pH-värdet i marken. Vissa andra analyser görs vanligen också. Normalt tas ett prov per hektar och i regel görs markkarteringen om vart tionde år.

Riktlinjer för gödsling


I Jordbruksverkets broschyr Riktlinjer för gödsling och kalkning finns uppgifter om vilka mängder av kväve, fosfor och kalium som rekommenderas till olika grödor vid olika skördenivåer. Broschyren uppdateras varje år.
I den här filmen får du veta hur markkartering går till.

Filmen kan inte visas eftersom du inte har Flash installerat. Följ bildlänken nedan för att ladda hem Adobe Flash player gratis.

Ladda hem Adobe Flash player

Ta hjälp av kvävesimulatorn


Rekommendationerna för kvävegödsling baseras på vissa priser på kväve och spannmål. Genom att använda kvävesimulatornlänk till annan webbplats kan du beräkna riktgivan av kväve vid andra prisförhållanden.

Hur stort är förfruktsvärdet till vete?


Förfruktsvärdet är nyttan av att du odlade en viss gröda på fältet året innan vete. Förfruktens effekt beror på kvarlämnade skörderester inklusive rötter och baljväxtknölar samt på bättre tillväxtbetingelser för efterföljande gröda till följd av förbättrad markstruktur och minskat sjukdomstryck.

I tabellerna finns uppgifter om olika grödors värde som förfrukt till höstsäd och till vårsäd.

Olika grödors förfruktsvärden till HÖSTSÄD uttryckta som kväveefterverkan och som skördeökande verkan

Förfrukt

Kväveefterverkan kg N/ha

Skördeökande verkan kg/ha
Korn, vårvete, höstsäd 0 0
Havre 0 700
Gräsvall 15 400
Blandvall 40 800
Foderärter 35 1 000
Åkerbönor 25 700
Höstraps 40 1 200
Våroljeväxter 20 800
Sockerbetor 25 1 000
Potatis 0 800
Stubbträda 20 700
Olika grödors förfruktsvärden till VÅRSÄD uttryckta som kväveefterverkan och som skördeökande verkan

Förfrukt

Kväveefterverkan kg N/ha

Skördeökande verkan kg/ha
Korn, vårvete, höstsäd 0 0
Havre 0 300
Gräsvall 15 200
Blandvall 40 500
Foderärter 25 500
Åkerbönor 25 700
Våroljeväxter 20 500
Sockerbetor 20 800
Potatis 0 800
Stubbträda 10 500
I tabellerna nedan kan du se hur mycket kväve som beräknas finnas efter fånggrödor och mellangrödor som sås in i vårsäd eller höstsäd samt efter gröngödslingsvall.
Kväveeffekt, total kväveefterverkan efter fånggrödor och mellangrödor, kg N/ha

Fånggröda eller mellangröda insådd i vår- eller höstsäd

Kväveefterverkan vid höstplöjning

Kväveefterverkan vid vårplöjning
Rajgräs 0 0
Rödklöver 25 35
Vitklöver 30 35
Rödklöver och rajgräs i blandning 15 10
Kväveeffekt, total kväveefterverkan efter gröngödslingsvall, kg N/ha

Gröngödsling

Kväveefterverkan vid tidig höstplöjning och höstsådd

Kväveefterverkan vid sen höstplöjning eller vårplöjning och vårsådd
Rödklöver, alsikeklöver 60 70
Rödklöver+gräs 40 50
Vitklöver 70 80
Vitklöver+gräs 50 60
Rajgräs 0 0

Långtidsverkan av stallgödsel


Stallgödsel verkar också långsiktigt och avger kväve under flera år. Det beror på att en del av kvävet som finns i stallgödsel måste frigöras innan det kan utnyttjas av växterna. Läs mer i Riktlinjer för gödsling och kalkning!

I tabellen kan du se långsiktig kväveverkan av stallgödsel från olika djur.

Långtidsverkan av stallgödsel om man gödslat under minst 30 år

Antal djur per hektar

Långsiktig kväveverkan, kg kväve per hektar och år
1 ko 20
8 slaktsvinsplatser 12
2 suggor 12

Räkna ut hur mycket kväve du behöver tillföra


Räkna ut hur mycket kväve du behöver tillföra utifrån förhållandena i din odling. I Riktlinjer för gödsling och kalkning finns en beräkningsmall samt alla uppgifter som behövs för den beräkningen.
Sidan senast uppdaterad:   2013-04-19