- Startsida
-
Odling
-
Jordbruksgrödor
-
Vete
- Skadegörare
Skadegörare i veteodling
Det finns mer om skadegörare i nyhetsbrev och e-tjänster
Under växtodlingssäsongen kan du få senaste nytt om hur läget är för olika skadegörare. Det får du enklast genom att prenumerera på växtskyddsbrev för olika områden i Sverige. De olika växtskyddsbreven hittar du till höger.
Vill du veta mer om skadegörare kan du enkelt använda vår e-tjänst Växtskyddsinfo. Där finns beskrivningar av olika skadegörare och information om hur du kan bekämpa dem.
I broschyren Bekämpningsrekommendationer som du hittar till höger kan du också läsa mer om skadegörare. Längst ner på den här sidan finns en länk till ett bekämpningsschema som visar när det är mest lämpligt att bekämpa de olika skadegörarna.
Exempel på några vanliga skadegörare i vete
Svartpricksjuka kan infektera redan under hösten men tydliga symtom syns som regel inte förrän tidigt på våren. Smittan sprids med vinden mellan fälten men i grödan sprids smittan främst av regndroppar. Regnigt väder under våren och sommaren kan ge mycket starka angrepp. Sorter är olika känsliga för sjukdomen.
Gulrost kan ställa till med stor skada i känsliga sorter vissa år. Gulrost övervintrar på levande plantor och sprids med vinden. Sjukdomen har ökat under senare år.
Snömögel orsakar utvintring i höstvete, framför allt om grödan är frodig. Svampen gynnas av ett långvarigt snötäcke, speciellt om det inte är tjäle i marken.
Vetedvärgsjuka orsakas av ett virus som sprids av en insekt, den randiga dvärgstriten. Viruset överlever i levande plantor, till exempel vete och rajgräs. Tidig sådd och reducerad jordbearbetning ökar risken för angrepp.
Sädesbladlusen övervintrar som ägg på höstsäd och andra gräsarter. De första lössen brukar dyka upp i maj månad. Den största skadan gör lössen när de finns i axen. Angrepp förekommer i hela odlingsområdet men är vanligast i Sydsverige.
Vetemyggor orsakar vissa år allvarliga skador i höstvete. Angreppens storlek varierar mycket mellan olika år och olika områden. Det kan dröja 10—20 år mellan vetemyggåren. Jordbruksverket inventerar varje år hur stora angrepp det varit av vetemygga. Dessa är underlag för nästa års prognos. Detta kan du läsa om under Prognos och varning.
Integrerat växtskydd
Integrerat växtskydd innebär att du i första hand ska använda förebyggande metoder för att begränsa skadegörare. Viktiga förebyggande åtgärder är till exempel att ha en varierad växtföljd, att genom jordbearbetning ta bort infekterade skörderester och att välja motståndskraftiga sorter. Om dessa åtgärder inte räcker kan kemisk bekämpning behöva sättas in.
Växtföljd
Många skadegörare som angriper vete kan även angripa annan stråsäd. Det är därför en fördel att växla mellan stråsäd och andra grödor.
Jordbearbetning
Genom att plöja eller på annat sätt mylla ner infekterade skörderester minskar problemen med skadegörare som överlever på skörderesterna.
En del sorter är resistenta
Känsligheten för flera olika sjukdomar varierar mellan olika sorter. Exempel på sjukdomar i vete där det finns sortskillnader är gulrost, brunrost och svartpricksjuka. För gulrost är skillnaden särskilt stor mellan olika sorter.
Du kan läsa mer om växtföljd, jordbearbetning och sorter under egna rubriker till vänster.
Kemisk bekämpning
Trots förebyggande åtgärder kan det bli nödvändigt att bekämpa skadegörare kemiskt. Då är det viktigt att du väljer rätt preparat och dos och anpassar insatserna till behov och förhållanden. I växtskyddsbreven ges fortlöpande information under odlingssäsongen. I e-tjänsterna finns rekommendationer om när det är lämpligt att bekämpa och vilka preparat man bör använda.
När ska jag bekämpa skadegörarna?
Med hjälp av Jordbruksverkets behandlingstidpunkter
kan du se när det är lämpligt att bekämpa de olika skadegörarna i vete.Skadegörare i ekologisk produktion
Kemisk bekämpning får inte används inom ekologisk odling. Det finns några andra åtgärder man kan använda, exempel på sådana är betning med Cerall och värmebehandling av utsäde.