Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.

Stallgödsel i odling av rågvete

Stallgödsel är ett samlingsbegrepp för träck, urin, vatten och strömedel i olika proportioner. Gödseln delas in i urin, flyt-, klet-, fast- och djupströgödsel beroende på dess konsistens. Flytgödsel och urin går att pumpa vilket inte fast-, klet- och djupströgödsel gör.

Stallgödsel innehåller kväve, fosfor, kalium, mikronäringsämnen och organiskt material som hjälper till att bygga upp mullhalten i marken. Hur mycket näringsämnen som finns i gödseln varierar beroende på vilket djurslag gödseln kommer ifrån, utfodring, inhysnings- och gödselhanteringssystem, inblandning av strömedel, vatten och andra tillsatser samt eventuell behandling, till exempel rötning eller kompostering.

Här finns tabeller över näringsinnehåll i stallgödsel. De visar verkan av kväve, fosfor och kalium, innehåll av övrigas växtnäringsämnen samt långtidsverkan.

I broschyren Riktlinjer för gödsling och kalkning finns mer information om växtnäring i stallgödsel. Broschyren finns till höger. Information finns också på Greppa Näringens stallgödselportal, se länk till höger.

Sprid gärna flytgödsel på våren i växande gröda


Rågvete används oftast till foder eller framställning av etanol och behöver inte lika mycket kväve som höstvete. Om man väljer rätt tidpunkt och rätt teknik för spridning kan rågvete utnyttja växtnäringen i stallgödsel väl. Flytgödsel och urin kan med fördel spridas på våren i växande gröda. Däremot bör man undvika att sprida större mängder stallgödsel före sådd av rågvete.

Eftersom rågvete inte tar upp så mycket kväve under hösten är det stor risk för att marken läcker kväve. Det gäller särskilt på lätta jordar och efter förfrukter som lämnar mycket kväve efter sig i marken, till exempel vallbrott. Fastgödsel och djupströgödsel som inte innehåller så mycket lättillgängligt kväve kan man dock sprida i måttliga mängder före sådd.

Eftersom rågvete börjar växa tidigare på våren än höstvete kan också gödslingen göras något tidigare. Använd släpslangsramp eller ytmyllningsaggregat. Om du ogräsharvar efter spridningen utnyttjas kvävet ännu bättre.

Utnyttja stallgödseln på bästa sätt


Förhållandet mellan lättillgängligt och organiskt bundet kväve varierar mellan olika slags gödsel. Giva och tidpunkt för spridning bör avpassas så att näringen finns tillgänglig i rätt mängd när grödan behöver den. Hänsyn bör tas både till gödselns innehåll av fosfor och kväve i olika former och till markens fosforklass och hur mycket kväve som frigörs i marken under säsongen.

Mängden kväve i flytgödsel och urin kan variera mycket så man bör ta prover och analysera den egna gödseln, på laboratorium eller genom snabbanalys på gården.

Du hittar länkar till Greppa näringen och STANK in MIND till höger. Där finns det hjälpmedel för att räkna ut innehållet av växtnäring i din gödsel.

Det finns i dag också möjlighet att styra stallgödselgivan efter markkartan med hjälp av GPS-teknik.

Regler för lagring och spridning av stallgödsel


Det finns regler för hur du får lagra och sprida stallgödsel och för hur mycket stallgödsel du får sprida. När du följer reglerna och sprider gödsel på rätt sätt hushållar du med naturens resurser och minskar risken för att näringsämnen ska hamna i vattendragen med övergödning som följd.
  
I vissa delar av Sverige är miljön särskilt känslig för påverkan av växtnäringsläckage från jordbruket. Om du har din produktion i ett känsligt område ska du följa både de allmänna reglerna och de speciella reglerna för känsliga områden. Här finns information om reglerna för lagring och spridning av stallgödsel.
Sidan senast uppdaterad:   2013-04-19