- Startsida
-
Odling
-
Skogsplantor
- Skadegörare
Skadegörare som kan drabba skogsplantor
Reglerna finns i EU:s gemensamma växtskyddslagstiftning. Det finns regler både vid förflyttning inom Sverige, förflyttning till och från andra EU-länder samt import från länder utanför EU. Om du ska exportera skogsplantor till ett land utanför EU ska du följa mottagarlandets regler. Då behöver du oftast ha ett sundhetscertifikat. Läs om export av växter och kravet på sundhetscertifikat här.
Skadegörare ska bekämpas
För växtskadegörare som inte får finnas på växter i handeln, vare sig det är skogsplantor eller andra växter, gäller växtskyddslagstiftningen. Jordbruksverket är ansvarig växtskyddsmyndighet i Sverige. Vi kallar dessa skadegörare för reglerade. Vår uppgift är att se till att de inte finns på plantor. Om de upptäcks ska de i första hand utrotas och om detta inte är möjligt ska vidare spridning stoppas. Det senare kan innebära att plantorna inte får säljas eller flyttas.
Företag som yrkesmässigt odlar skogsplantor för försäljning ska vara registrerade hos Jordbruksverket. Dessa företag är skyldiga att årligen senast 1 februari varje år anmäla detta till Jordbruksverket. Blanketten finns till höger. Företagen omfattas av reglerna för produktionskontroll i växtskyddslagstiftningen. Det innebär att plantskolor ska kontrolleras varje år.
Skogsplantor som säljs ska också uppfylla kvalitetskrav och generella sundhetskrav. Skogsstyrelsen ansvarar för dessa regler. Skadegörare som finns i andra EU-länder men som inte är reglerade kan spridas med plantor inom EU. Risken för spridning av skadegörare är betydligt mindre om man handlar med frö istället för med plantor. Undantag finns dock. Gibberella circinata som har upptäckts inom EU kan spridas med frön och kottar. Här kan du läsa mer om Skogsstyrelsens regler om skogsodlingsmaterial
.
Tre skadegörare som inte får finnas på skogsplantor
Vi vill här lyfta fram tre reglerade skadegörare som kan drabba skogsplantor och som kan ge allvarliga skador på skogen. Det är tallvedsnematod, skadesvampen Gibberella circinata och plötslig ekdöd.
Tallvedsnematod –
Bursaphelenchus xylophilus
Tallvedsnematoden är en millimeterlång mask som lever i trädens ledningsbanor och förstör dessa. När kärlvävnaden skadas kan träden inte ta upp vatten, vilket med för att de dör.
Nematoden sprids med olika arter av tallbock. Den kan angripa de flesta arter av barrträd men det är bara tall och lärkträd som dör av angreppen. Europa viktigaste tallar hör till de känsligaste värdväxterna. De är vanlig tall, Pinus sylvestris, terpentintall, P. pinaster och svarttall, P. nigra. Även bergtall, Pinus mugo, är känslig.
Upptäcktes i Portugal
Tallvedsnematoden upptäcktes första gången 1999 i ett begränsat område Portugal. Trots stora insatser för att utrota den har den spridit sig till andra områden i Portugal och orsakat en omfattande träddöd i landet. Den har även upptäckts i Spanien på två platser långt ifrån varandra och vid olika tidpunkter, men ännu inte i några andra EU-länder. Det senaste utbrottet på sju träd anmäldes i november 2010. Platsen ligger nära portugisiska gränsen.
I Nordamerika finns tallvedsnematoden naturligt i de inhemska tallarterna. Dessa är motståndskraftiga och skadas inte. Det gäller till exempel den till Sverige importerade contortatallen. I Kina, Japan, Korea och Taiwan har nematoden däremot orsakar stor skada. Inget av dessa länder har lyckats utrota nematoden.
Kan tallvedsnematoden spridas till svensk skog?
Tallvedsnematoden kan spridas med både plantor och virke över stora avstånd. På våra sidor under rubriken Handel finns information om hantering av virke.
Det är förbjudet att importera barrväxtsplantor
Det är förbjudet att importera barrväxtplantor av Abies, ädelgran, Cedrus, ceder, Chamaecyparis, cypress, Juniperus, en, Larix, lärk, Picea, gran, Pinus, tall, Pseudotsuga, douglasgran och Tsuga, hemlock från länder utanför Europa. Det är dock tillåtet att importera vissa fröer om de uppfyller vissa krav och har sundhetscertifikat.
Inom EU är det fri handel med plantor förutom att det finns speciella regler för kontroll av plantor från Portugal. Jordbruksverket uppmanar dig dock att inte köpa eller flytta barrväxter från Portugal.
Svampen
Gibberella circinata (Fusarium circinatum)
på tall och douglasgran
Gibberella circinata (Fusarium circinatum) är en svamp som kan angripa tallens alla delar och orsaka allvarliga skador. I plantskolor kan svampen ge stora utfall i fröbäddarna. På grenar och stammar på större plantor ger svampen kräftsår med kraftigt flöde av kåda.
Eftersom svampen sprids med frö kan den lätt introduceras och ställa till skada under plantuppdragning i Europa. Spanien rapporterade 2007 att Fusarium circinatum finns i skogarna i norra Spanien. Detta är den första säkra förekomsten i Europa. Detta medförde att EU-kommissionen beslutade om tillfälliga nödåtgärder mot denna sjukdom. Även Frankrike, Portugal och Italien har rapporterat att de funnit denna svamp.
EFSA (European Food Safety Authority) publicerade 2010 en riskanalys för Gibberella circinata. Slutsatsen är att sjukdomen kan etableras och spridas inom EU. Klimatjämförelser har visat att det hotade området är begränsat till länderna i Medelhavsområdet.
Phytophthora ramorum
– sjukdom som även kallas plötslig ekdöd
Det svenska namnet plötslig ekdöd kan vara missvisande eftersom denna svampliknande organism har många värdväxter bland både buskar och träd. Sjukdomen finns både i USA och i Europa och är känd för att döda stora ekar i USA, därav namnet. Vår vanliga ek, Quercus robur, har i utländska försök visat sig vara mindre känslig än de drabbade amerikanska ekarna.
Olika skadebilder
Skadebilden varierar mellan värdarterna. Vissa ekarter får tydliga sår på stammar och grenar. Såren leder ofta till att träden dör. Namnet plötslig ekdöd kommer sig av att hela kronan på ett angripet träd kan gå från grön frisk färg till brun inom några veckor.
På buskar som rhododendron ser man skadorna som skarpt avgränsade mörkt rödbruna bladfläckar som ofta följer mittnerven eller att unga skott dör snabbt. Unga plantor kan dödas helt.
P. ramorum
i EU
I EU har P. ramorum främst konstaterats i handeln på prydnadsväxter som rododendron men även i vissa arter av olvon, Viburnum spp. samt i Camellia. Ett fåtal större träd har angripits i England och Nederländerna, till exempel rödek Quercus rubra, och bok, Fagus sylvatica. Under 2009 konstaterades ett stort angrepp i nyplanterade rododendron av EU-ursprung i en nyanlagd park i mellersta Sverige. Samtliga växter förstördes.
För att en infektion ska komma till stånd i ett träd fordras en kraftigt angripen undervegetation. I Europa har det tidigare endast handlat om kraftiga bestånd av rododendron. Under 2009 konstaterades emellertid angrepp i England på japansk lärk, Larix kaempferi. Det var första gången angrepp på barrträd konstaterades i Europa. Då smittan sprids vidare i japansk lärk utan stora rododendronbestånd i närheten, antar man att svampen har ändrat beteende och ser den som ännu större hot än tidigare. På brittiska skogsmyndighetens webbplats finns information om utbrottet i japansk lärk. Se länk till höger.
Nödåtgärder och strikta importbestämmelser
För att förhindra en vidare spridning såväl inom EU som till EU har EU-kommissionen beslutat om nödåtgärder och strikta importbestämmelser. Krav på växtpass gäller för all förflyttning av alla växter av rhododendron (förutom R. simsii), Viburnum och Camellia. Plantskolor som producerar växterna ska ingå i den obligatoriska officiella produktionskontrollen.
EU-länderna gör varje år en inventering för att finna eventuella fynd av svampen. Inventeringsresultaten ska vara sammanställda till årets slut. Även i Sverige görs inventeringar för att spåra angrepp av svampen.
Importreglerna gäller för en lång rad växter och virke från infekterade områden i USA. Dessa växtslag måste komma från områden eller produktionsplatser som är fria från sjukdomen.
Anmäl misstänkta fall till Jordbruksverket
Den största risken för att denna organism ska spridas till Sverige är genom införsel av plantor från område i EU där P. ramorum finns. Det som oroar mest för skogens del är de nyupptäckta angreppen på japansk lärk. Lärk finns ännu inte med bland växtslagen i värdväxtlistan.
Håll uppsikt efter nya, oväntade vissnesymtom på barren av framför allt japansk lärk. Du hittar bilder på symtom brittiska skogsmyndighetens webbplats. Misstänker du angrepp av P. ramorum eller någon annan reglerad skadegörare, anmäl detta till Jordbruksverket.
Mer information
Blanketter
Bestämmelser
