Stallgödsel i veteodling

Stallgödsel är ett samlingsbegrepp för träck, urin, vatten och strömedel i olika proportioner. Gödseln delas in i urin, flyt-, klet-, fast- och djupströgödsel beroende på konsistens och hanteringsegenskaper. Flytgödsel och urin går att pumpa vilket inte fast-, klet- och djupströgödsel gör.

Stallgödsel innehåller kväve, fosfor, kalium, svavel, mikronäringsämnen och organiskt material som hjälper till att bygga upp mullhalten i marken. Hur mycket näringsämnen som finns i gödseln varierar beroende på djurslag, utfodring, inhysnings- och gödselhanteringssystem, inblandning av strömedel, vatten och andra tillsatser samt eventuell behandling, till exempel rötning eller kompostering.

Här finns tabeller med riktvärden för näringsinnehåll i stallgödsel. De visar hur mycket kväve, fosfor, kalium, och övriga växtnäringsämnen gödseln innehåller samt ungefärlig kväveeffekt vid vårspridning och långtidsverkan. Långtidsverkan är hur mycket markens årliga kväveleverans ökar vid regelbunden stallgödseltillförsel.

I broschyren Rekommendationer för gödsling och kalkning finns mer information om växtnäring i stallgödsel. Information finns också på Greppa Näringens webbplats och i beräkningsverktyget VERA. Du hittar länkar och broschyrer under Mer information.

Sprid gärna flytgödsel på våren i växande gröda

Höstvete är en gröda med lång växtsäsong och djupt rotsystem och kan ge höga skördar. Om man väljer rätt tidpunkt och rätt teknik för spridning kan höstvetet utnyttja växtnäringen i stallgödsel väl. Flytgödsel och urin kan med fördel spridas på våren i växande gröda. Däremot bör du undvika att sprida större mängder stallgödsel före sådd av höstvete.

Eftersom höstvete inte tar upp så mycket kväve under hösten är det stor risk för att marken läcker kväve och lustgas. Det gäller särskilt efter förfrukter som lämnar mycket kväve efter sig i marken, till exempel efter vallbrott, baljväxter eller höstraps. Fastgödsel och djupströgödsel som inte innehåller så mycket lättillgängligt kväve kan man dock sprida i måttliga mängder.

Använd släpslangsramp eller ytmyllningsaggregat när du sprider flytgödsel i växande gröda. Om du ogräsharvar efter spridningen utnyttjas kvävet ännu bättre genom att ammoniakavgången minskar.

Vårvete har också en förhållandevis lång växtsäsong i jämförelse med annan vårsäd och är bra på att utnyttja kvävet i stallgödsel. Stallgödsel kan därför med fördel ges till vårvete.

För att få en rimlig avkastning av höstvete i ekologisk odling behövs som regel extra kvävegödsling även i en bra växtföljd med bra förfrukt. Detta kan tillföras i form av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som är godkända i ekologisk odling.

Utnyttja stallgödseln på bästa sätt

Förhållandet mellan lättillgängligt och organiskt bundet kväve varierar mellan olika slags gödsel. Giva och tidpunkt för spridning bör avpassas så att näringen finns tillgänglig i rätt mängd när grödan behöver den. Förutom grödans behov bör du ta hänsyn både till gödselns innehåll av fosfor och kväve i olika former och till markens fosforklass och hur mycket kväve som frigörs i marken under säsongen när du bestämmer vilka fält och grödor som ska få stallgödsel och hur mycket.

Mängden kväve i flytgödsel och urin kan variera mycket mellan olika gårdar, så man bör ta prover och analysera den egna gödseln, antingen på laboratorium eller genom snabbanalys på gården. Se till att gödseln är väl omblandad innan provtagningen, särskilt om innehållet av totalkväve och fosfor också ska analyseras.

Du hittar länkar till Greppa näringen och beräkningsverktyget VERA till höger. Stallgödselkalkylen är ett hjälpmedel för att räkna ut nettovärdet av växtnäringen i din gödsel när kostnader för transporter, spridning, markpackning med mera dragits ifrån.

Det finns i dag också möjlighet att skapa tilldelningsfiler och styra stallgödselgivan efter markkartan med hjälp av GPS-teknik.

Regler för lagring och spridning av stallgödsel

Det finns regler för hur du får lagra och sprida stallgödsel och hur mycket stallgödsel du får sprida. När du följer reglerna och sprider gödsel på rätt sätt hushållar du med gårdens resurser och minskar risken för att näringsämnen ska hamna i vattendragen med övergödning som följd.
  
I vissa delar av Sverige är miljön särskilt känslig för påverkan av växtnäringsläckage från jordbruket. En karta över känsliga områden hittar du här. Om du har din produktion i ett känsligt område ska du följa både de allmänna reglerna och de särskilda reglerna för känsliga områden. Här finns mer information om reglerna för lagring och spridning av stallgödsel.