Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.
Jordbruksverkets startsida
Enklare tillsammans
Mina Sidor: Version: 2.7.3 Tid: 20171002-1339

Skadegörare i sockerbetsfält

Lär dig känna igen skadegörarna


Det finns flera olika typer av skadegörare som kan skada plantorna så att deras kvalitet försämras eller sockerproduktionen minskar. Som skadegörare räknas svampar, insekter, bakterier, nematoder och virus.

Många av skadegörarna finns beskrivna i vår e-tjänst Växtskyddsinfo. Där finns även bekämpningsrekommendationer. I växtskyddscentralernas bildarkiv finns bilder på vanliga skadegörare. Nordic Suger har ett diagnosprogram med vars hjälp du bland annat kan identifiera skadegörare som drabbat odlingen. Länkar till de olika e-tjänsterna finns till höger.

Under växtodlingssäsongen kan du få senaste nytt om hur läget är för olika skadegörare. Det får du enklast genom att prenumerera på växtskyddsbrev för olika områden i Sverige. De olika växtskyddsbreven hittar du till höger.

Några vanliga skadegörare


Bladsvampar


Sockerbetor kan angripas av flera olika svampsjukdomar. Följande skadesvampar är vanliga:
  • Mjöldagg, som ger en filtgrå beläggning på bladen. Risken för angrepp är störst när vädret är varmt och torrt.
  • Ramularia, vars angrepp ses som ljusbruna fläckar. De är oregelbundna och kan smälta samman till större områden. Risken för angrepp är störst vid låg temperatur och fuktigt väder.
  • Cercospora, som ger små, runda och starkt avgränsade fläckar med en mörkt rödbrun ring kring. Cercospora trivs när det är varmt och fuktigt.
  • Betrost, som ger rostbruna pustlar både på ovan- och undersidan av bladen. Betrost trivs bäst i kallt och fuktigt väder.

Bladlöss

  • Betbladlus: De svarta lössen attackerar i huvudsak de yngre bladen. Angreppen ger sugskador. Lössen sprider virussjukdomar och har dessutom toxisk saliv som hämmar plantornas tillväxt. Betbladlöss är vanligast under torra somrar.
  • Persikobladlus: De gulgröna lössen bildar kolonier på de yngre bladen. Bladen blir knotiga och inrullade av sugskadorna. Lössen sprider både allmän betvirusgulsot (BYV) och mild betvirusgulsot (BMYV). De gynnas av temperaturer kring 25 grader och svag vind.

Virussjukdomen Rhizomonia


Viruset sprids av svampen Polymyxa betae som finns i jorden. Plantor som angrips blir förkrympta och får gulfärgad blast. Rötterna får ett skäggigt utseende som beror på att flera smårötter bildas. Varmt och fuktigt klimat gynnar utvecklingen av sjukdomen.

Rotbrand


Rotbrand orsakas i huvudsak av svampen Aphanomyces cochlioides. Men även
andra svampar, till exempel Pythium spp., kan ge rotbrand på plantorna.
  • Pythium trivs och infekterar sockerbetor i kall jord. Plantor som är angripna kommer i regel inte upp alls.
  • Aphanomyces trivs och utvecklas bäst i lite varmare och fuktig jord. Skadorna märks först då plantorna kommit upp och är i hjärtbladsstadiet.

Förebygg genom att välja rätt sort och planera växtföljd


Integrerat växtskydd kallas den metod som innebär att du i första hand ska arbeta förebyggande för att begränsa skadegörarna. Du kan minska risken för att drabbas av skadegörare genom att välja konkurrenskraftiga sorter. Sockerbetor som sås tidigt och får en bra start klarar sig också bättre. Även växtföljden påverkar risken för angrepp av skadegörare. Det här bör du tänka på:
  • Oljeväxter fungerar som värdväxt för betcystnematoden. De bör därför inte odlas i samma växtföljd som sockerbetor.
  • Om du ändå har sockerbetor och raps i samma växtföljd bör du ha längre avstånd mellan betgrödorna.
  • Helst bör du inte odla sockerbetor oftare än vart fjärde år.
  • Om raps ingår i växtföljden bör du inte odla sockerbetor oftare än vart femte år.
  • Aphanomyces trivs under fuktiga förhållanden. God dränering minskar risken för angrepp.

Kemisk bekämpning


Betning av utsädet ger ofta ett bra skydd, i synnerhet om betorna sås tidigt och får en bra start. Om du ändå drabbas av angrepp och måste fortsätta med kemisk bekämpning av plantorna är det viktigt att du väljer rätt preparat och dos och anpassar insatserna till behov och förhållanden.

I broschyren Bekämpningsrekommendationer, svampar och insekter finns information om flera av de skadegörare som kan drabba sockerbetor och om vilken kemisk bekämpning som är lämplig. I e-tjänsten Preparatregister, som finns till höger, finns information om betningsmedel, svampmedel och andra kemiska bekämpningsmedel.

Tänk även på att du måste ha rätt behörighet om du sprutar själv. Här finns information om behörighetsutbildning.