Stallgödsel – växtnäringsinnehåll och långtidsverkan

Här nedan hittar du tabeller med schablonvärden för växtnäringsinnehåll, ungefärlig kväveeffekt vid vårspridning, och långtidsverkan av stallgödsel från olika djurslag.

Växtnäringsinnehåll i olika gödseltyper

I tabellen kan du se ungefär hur mycket kväve, fosfor och kalium stallgödsel från olika djurslag innehåller. Växtnäringsinnehållet kan dock variera en hel del mellan olika gårdar beroende på inhysningssystem, foderstat, strömedel och gödselhantering. Sista kolumnen visar vilken ungefärlig kväveeffekt man kan räkna med vid vårspridning.

1) Gäller fastgödsel från suggor – gödsel från slaktsvin har något högre kväveinnehåll. 2) Om urinen lagrats utan täckning är kväveeffekten cirka 30 procent lägre. 3) Gäller flytgödsel från slaktsvin – gödsel från suggor har något lägre kväveinnehåll.

I denna tabell finns riktvärden för innehåll av kalcium, magnesium, svavel och mikronäringsämnen i stallgödsel. Värdena avser konventionell djurhållning. Stallgödsel från ekologisk nötkreaturshållning innehåller ofta något mer Ca men mindre S, Mg, Cu och Mn.

Långtidsverkan av stallgödsel

Stallgödsel avger kväve successivt under flera år i takt med att det organiska materialet bryts ner. Det beror på att det organiskt bundna kvävet som finns i stallgödsel och andra organiska gödselmedel måste frigöras innan det kan utnyttjas av växterna. Läs mer i Rekommendationer för gödsling och kalkning.

I tabellen kan du se långsiktig kväveverkan av stallgödsel efter minst 30 års djurhållning med angivet djurantal. Antalet djur i första kolumnen motsvarar en djurenhet. Värdena gäller i öppen växtodling. I kväverekommendationerna till vall ingår redan en långsiktig kväveverkan motsvarande 20 kg per hektar och år.