Godkännande av GMO för kommersiell användning
GMO måste vara godkända innan de får användas kommersiellt
För att en GMO ska få användas kommersiellt måste den först godkännas enligt EU:s bestämmelser. Varje GMO, en specifik växt med en viss genetisk modifiering, ska prövas och godkännas. En GMO kan vara godkänd för ett eller flera användningsområden:
- Import och bearbetning av levande GMO till exempel hela majskorn och sojabönor
- Odling
- Användning som foder
- Användning som livsmedel
Det behövs inget godkännande för import och bearbetning av produkter som är framställda av GMO, men som inte innehåller levande GMO. Exempel på sådana produkter är majsmjöl och rapsolja. Däremot krävs det tillstånd för att använda sådana produkter som livsmedel eller foder. Om ansökan omfattar odling måste även sorter med den aktuella genetiska modifieringen godkännas enligt utsädeslagstiftningen innan utsäde får saluföras.
Godkända genetiskt modifierade produkter
Information om vilka produkter som är godkända hittar du till höger. Dessa godkännanden gäller för hela EU. Du kan få mer information om dessa GMO i EU-kommissionens register över genetiskt modifierade livsmedel och foder
. Än så länge har inte GMO odlats för kommersiellt bruk i Sverige utan enbart i fältförsök. Två EU-bestämmelser styr tillståndsgivningen
En ansökan kan hanteras enligt två EU-bestämmelser:- EU:s förordning om GMO som livsmedel och foder.
- EU:s direktiv om avsiktlig utsättning av GMO i miljön.
EU-förordningar gäller direkt som lag i Sverige men direktiv från EU måste skrivas in i svensk lag för att bli giltiga. I det här fallet gäller direktivet genom miljöbalken och den svenska förordningen om utsättning av GMO i miljön. Du kan välja enligt vilken bestämmelse du vill lämna in en ansökan om godkännande. De två bestämmelserna täcker delvis olika områden och hanteringen sker på lite olika sätt. Information om hur ansökningar behandlas finns till höger.
Alla som är intresserade har rätt att lämna synpunkter på ansökningar om godkännande. Läs mer om detta till vänster.
Att ansöka enligt EU:s förordning
Ansökan enligt förordningen kan omfatta användning av GMO i livsmedel och foder, import eller odling. Ansökan lämnas in till en behörig myndighet i valfritt EU-land som skickar den vidare till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). EFSA gör ansökan tillgänglig för myndigheterna i alla EU-länder. I Sverige är Jordbruksverket den myndighet som ansvarar för import och odling av genetiskt modifierade växter och för användning av GMO i foder. Livsmedelsverket ansvarar för användning av GMO som livsmedel. Att ansöka enligt EU:s direktiv
Ansökan enligt direktivet kan omfatta import eller odling av GMO. Ansökan lämnas in till en behörig myndighet i valfritt EU-land. Myndigheten gör en bedömning av ansökan och denna tillsammans med ansökan cirkuleras via Europeiska kommissionen till motsvarande myndigheter i övriga EU-länder. Jordbruksverket är Sveriges behöriga myndighet för genetiskt modifierade växter. Samtidigt som ansökan lämnas in ska även en sammanfattning av ansökan lämnas in. Sammanfattningen och bedömningsrapporten publiceras på Europeiska kommissionens webbplats
. Det görs alltid en riskbedömning
För att en genetiskt modifierad växt ska få användas måste en vetenskaplig riskbedömning visa att den är säker för människors hälsa och miljön. Miljöriskbedömningen ska alltid göras i varje enskilt fall. Bedömningen ska göras på ett vetenskapligt sätt. EU-kommissionen har tillsammans med alla genteknikmyndigheter i EU-länderna tagit fram en vägledning om riskbedömning. EFSA har också ett dokument om riskbedömning. Båda dokumenten hittar du till höger. Riskbedömningen görs stegvis och börjar med att man identifierar riskerna och slutar med att man värderar dem. Vi identifierar riskerna
Riskbedömningen börjar med att identifiera alla tänkbara risker, från de sannolika till de mest osannolika. Bland annat vägs möjliga spridningsvägar för växten, ekologiska samband, biokemi och klimatförhållanden in i bedömningen. Vi bedömer om riskerna kan bli verklighet
För de identifierade riskerna bedömer vi sedan hur sannolikt det är att risken ska förverkligas, alltså att en effekt uppstår. För att en viss risk ska förverkligas krävs oftast att förutsättningar i flera steg måste vara uppfyllda, till exempel 1. att frön eller pollen sprider sig
2. att det finns korsningsbara släktingar i närheten
3. att det resulterande fröet gror
4. att groddplantan är livsduglig och konkurrenskraftig
5. att den nya plantan är fertil
6. att den nya plantan har större konkurrensförmåga än omgivande plantor, något som leder till ökad spridning
7. att den ökade utbredningen eller andra egenskaper hos växten påverkar någon annan organism negativt.
För att göra denna bedömning och samla all nödvändig fakta i ärendet använder vi vetenskaplig litteratur och kontaktar experter i speciella frågor. Om någon av förutsättningarna inte är uppfylld bryts kedjan och risken kan avfärdas.
Vi bedömer om riskerna är godtagbara
Slutligen görs en bedömning av om riskerna är godtagbara. För att kunna göra det måste man jämföra med annan liknande verksamhet. Vid bedömningen av eventuella effekter av genetiskt modifierade växter görs en jämförelse med effekter av odling av samma växtarter framtagna genom konventionell växtförädling. I samband med godkännandet kan vi ställa särskilda villkor för användningen. Krav på övervakning av godkända GMO
Det krävs miljöövervakning av alla godkända GMO. Övervakningen ska upptäcka miljöeffekter som inte identifierades i miljöriskbedömningen. Den kan också användas för att bekräfta eller avfärda antaganden som gjordes i miljöriskbedömningen.Säkerhetsklausulen
Om miljöövervakningen eller andra undersökningar visar att en godkänd GMO innebär en risk för människors hälsa eller miljön kan användningen omedelbart stoppas om det behövs. Godkännandet kan vid behov antingen ändras eller dras tillbaka. Vi hämtar in synpunkter från flera håll
Vi skickar vanligtvis ansökan till följande remissinstanser: Gentekniknämnden, Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Lunds universitet, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Naturskyddsföreningen, Ekologiska Lantbrukarna och Greenpeace. Dessutom ges andra intresserade och allmänheten möjlighet att lämna synpunkter genom att en sammanfattning av ansökan läggs ut på Jordbruksverkets webbplats.