Version: 3.1.1 Inloggad som | Logga ut Mina Sidor: Version: 3.1.1 Tid: 20190826-0839 |
För att få leda bort vatten eller skydda mot vatten måste du söka tillstånd. Enda undantaget är täckdikning. Du får i regel täckdika utan att söka tillstånd.
Markavvattning som kräver tillstånd är förbjuden i hela södra Sverige men länsstyrelsen kan ge undantag från förbudet. Anledningen till förbudet är att skydda de värdefulla våtmarker som ännu finns kvar.
Mer information om när det krävs tillstånd för markavvattning finns till höger.
Du söker tillstånd för markavvattning och undantag från förbudet om markavvattning hos länsstyrelsen. De prövar din ansökan från miljö- och naturvårdssynpunkt. Ibland kan du behöva beskriva arbetenas inverkan på miljön.
Länsstyrelsen beslutar om tillstånd när arbetena med markavvattningen bara berör din egen fastighet.
Om ansökan berör flera fastigheter, det vill säga om arbetena medför att någon annan fastighetsägare ska delta eller att det blir skador på någon annans mark, måste mark- och miljödomstolen fatta beslut. Då skickar länsstyrelsen din ansökan dit.
En markavvattning kräver i regel flera vattenanläggningar, till exempel diken, rörledningar och pumpar. Den som äger anläggningarna har ansvar för underhåll. Därför måste de som berörs av en markavvattning ta ställning till hur de ska organisera sig i en så kallad markavvattningssamfällighet. Det finns olika benämningar på sådana föreningar beroende på när de bildats, till exempel är dikningsföretag ett vanligt namn för äldre samfälligheter.
Oftast bildar nya samfälligheter en samfällighetsförening. Samfällighetsföreningen registreras i lantmäteriets register som en juridisk person.
Styrelsen ska ta tillvara föreningens intressen och sköta drift och underhåll av anläggningarna.
En enklare form av förvaltning är så kallad delägarförvaltning. Den passar bäst i små företag, eftersom delägarna måste vara eniga om alla beslut. Om delägarna så önskar, kan de när som helst bilda en samfällighetsförening. Då lämnar de en ansökan till lantmäteriet, som utser en sammanträdesledare till hjälp vid ändringen av föreningsform.
Utan att du tänker på det kan du redan ha egna anläggningar eller vara med i en förening som har gemensamma anläggningar. Många anläggningar av diken, täckdiken och annat gjordes för mycket länge sedan och kan därför ha glömts bort.
Det är bra att du tar reda på vad som gäller. Detta för att du är skyldig att underhålla dina anläggningar. Det kan också hända att det vid bygge av nya vägar eller annan bebyggelse blir aktuellt att ansluta nya ledningar till befintliga. Då är det bra att vara medveten om att du själv kan beröras och vilka rättigheter och skyldigheter du har. Kontakta länsstyrelsen om du vill veta mer.
Många markavvattningsföretag är gamla. Därför kan det ha blivit ändringar som påverkar omfattningen, till exempel vilka diken som ska fortsätta att vara gemensamma. Andra ändringar kan vara att fastighetsgränser har flyttats eller att mängden dagvatten har ökat.
Sådana ändringar kan göra att det är lämpligt att ompröva gamla beslut. Ibland kan det till och med ha inträffat så stora ändringar att markavvattningen inte längre fyller någon uppgift. Det kan exempelvis vara när en stor vägtrafikplats eller våtmark anlagts över området. Genom en omprövning kan mark- och miljödomstolen då besluta att anläggningarna inte längre fyller något behov och att tidigare beslut inte längre gäller. Föreningar kan också lösas upp när anläggningar inte längre behöver underhållas.
Det är viktigt att ha med hanteringen av dagvatten tidigt i planeringen av tättbebyggda bostads- och industriområden och större vägar. Då har man större möjlighet att hantera dagvattnet på ett bra sätt. Ett mål kan vara att mängden vatten och föroreningar inte får öka.
Dagvattnet måste ofta släppas ut i rörledningar och diken som ligger utanför de tätbebyggda områdena. Stora vägar ändrar vattnets naturliga avrinning på samma sätt som andra hårda ytor. Starkt trafikerade vägar riskerar också att sprida föroreningar med vattnet ut i vattendrag eller till grundvattnet. Risken ökar vid olyckor.
Eftersom diken och rörledningar normalt är dimensionerade enbart för områdets åkermark och skogsmark så klarar de inte alltid de nya, ökade vattenflödena. Resultatet kan bli erosion och ras i diken, igenslamning av rörledningar men också översvämningar. Dagvattnet kan också föra med sig föroreningar. Ett exempel är växtnäringsämnena kväve och fosfor som leder till att dikena växer igen snabbare och måste underhållas oftare.
Den som planerar att leda dagvatten till diken och rörledningar som anlagts för markavvattning kan behöva söka tillstånd. Du söker tillstånd hos länsstyrelsen.
Sidan senast uppdaterad: 2019-06-18
Kundtjänst
Vi har öppet helgfria vardagar
måndag–torsdag 8.00–16.30
fredag 8.00–16.00
Kontakt
Övrigt
http://www.jordbruksverket.se/13097.html