- Startsida
-
Möjligheter på landsbygden
-
Landsbygdsprogrammet
-
Nytt landsbygdsprogram 2014-2020
- Förslag till nya EU-regler för 2014-2020
- Från idé till verklighet
- Hjälp med finansiering
- Mat och måltid
- Satsa på turism
- Fisketurism
- Livskraftigt hästföretagande
- Kvinna och företagare
- Företagare med utländsk bakgrund
- Unga företagare
- Miljö som konkurrensfördel
- Vattenbruk
- Vård och omsorg
- Forskning om landsbygden
- Gå över till ekologisk produktion
- Arbeta med förnybar energi
- Utveckla landsbygden tillsammans
- Leader - så utvecklar du din hembygd
- Landsbygdsprogrammet
- Programmet för fiskerinäringen
- Utveckling inom fiskeområden - FOG
Förslag till nya EU-regler för 2014-2020
Det är viktigt att komma ihåg att detta är EU-kommissionens förslag. Det är således inte exakt de regler som kommer att gälla utan förslag som kommer att diskuteras och ändras. Förslagen kommer nu att diskuteras igenom i detalj, artikel för artikel. Det görs bland annat i så kallade rådsarbetsgrupper där företrädare för regeringarna i varje medlemsland är med. Det är ministrarna eller regeringscheferna som fattar beslut. Innan reglerna kan börja gälla måste även Europaparlamentet godkänna reglerna. Förutom dessa övergripande regler kan EU-kommissionen även föreslå tillämpningsregler om det behövs ytterligare förklaringar. Det är svårt att idag säga något om hur lång tid det kommer att ta innan reglerna kan börja gälla eftersom det är en komplicerad beslutsprocess.
Kommissionens förslag sätter ramarna för vad som är möjligt att göra i nästa landsbygdsprogram. På EU-kommissionens webbplats finns alla förslag till regelverk för perioden 2014-2020
(på engelska). På den sidan kan du även hitta förslagen på svenska, om du klickar på den lilla rutan till höger om förordningens namn på engelska.
Det finns också förslag till ett gemensamt regelverk för alla fonder, som bland annat berör genomförandet av Leader. På EU-kommissionens webbplats hittar du förslag till det gemensamma regelverket för alla fonder (på engelska).
Förslag som har betydelse för nästa landsbygdsprogram
Här följer en kort sammanfattning av det i förordningarna som har betydelse för nästa landsbygdsprogram. De delar som hör till jordbrukarstöden tas inte upp här.
Mycket är sig likt men ändå inte
Det ser ut som att huvuddragen är desamma som idag: en strategi, ett eller flera program, stödåtgärder, förvaltningsmyndighet, övervakningskommitté, landsbygdsnätverk, årsrapporter, utvärderingar med mera. Det som är nytt för landsbygdsutvecklingsfonden är att det är tydligt att klimat och innovationer kommer att bli viktigt.
Större krav på strategier
I syfte att förenkla genomförandet av alla EU-program ska medlemsstaterna ta fram gemensamma strategier för alla fonder och partnerskapsavtal. Detta ser ut att involvera fler olika parter och nivåer i samhället än under tidigare programperioder. För landsbygdsutvecklingsfonden gäller att man utgår från EU:s övergripande mål för jordbrukspolitiken från 2014:
- Konkurrenskraftigt jordbruk
- Hållbar förvaltning av naturresurser samt klimat
- Balanserad territoriell utveckling på landsbygden
Målen ska nås via sex prioriterade områden vilka i sin tur indelas i sammanlagt 18 fokusområden. Det ser ut att bli ett mer komplext och svåröverblickbart program än tidigare.
Färre åtgärder
I det nuvarande svenska landsbygdsprogrammet finns det sammantaget 14 stödåtgärder inom axel 1 (förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft) och axel 3 (förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdens ekonomi). Kommissionen förslag innebär att de 14 åtgärderna kanske kan minskas till fem åtgärder om vi skulle vilja ha kvar ungefär ett liknande program i nästa period. Åtgärder har slagits ihop och flera av dem kan användas på fler områden än tidigare. Åtgärderna kan ses som verktyg för att genomföra de sex prioriterade områdena. För klimat och innovation finns inga utpekade stödåtgärder men dessa ska byggas in i programmet.
Finansiella instrument som lånegarantier och räntesubventioner lyfts fram tydligare som alternativ till att ge stöd. Ett nytt inkomststabiliseringsstöd föreslås för att jordbrukarnas inkomster inte ska påverkas alltför mycket om priserna för jordbruksprodukter sjunker extremt under något år eller om priserna för nödvändiga insatsvaror stiger extremt mycket.
Miljöersättningar
När det gäller de jordbruksrelaterade stöden i nuvarande axel 2 (förbättra miljön och landskapet) är skillnaderna små jämfört med tidigare. Mest framträdande är att grupper av lantbrukare gemensamt ska kunna söka stöden. Det som kommer att betyda mest för miljöersättningarna är hur de mer generella jordbrukarstöden kommer att utformas.
Leader är kvar
Den stora förändringen är möjligheten att finansiera Leader via alla fonder, jordbruksfonden, regionalfonden, socialfonden och fiskefonden. Upplägget är mycket likt LEADER II-programmet som fanns i Sverige till och med år 1999. Leaderområdena hade då en gemensam lokal strategi med stöd från alla fonder med undantag för fiskefonden. Likt tidigare ska minst fem procent av EU-pengarna från landsbygdsutvecklingsfonden gå till Leader.
Innovationspartnerskap
Ett europeiskt innovationspartnerskap (EIP) föreslås för att öka nätverk mellan grupper, rådgivare och forskare. Uppgiften är att främja en effektiv och produktiv jordbrukssektor. Områden som nämns är att minska miljöfarliga utsläpp, underlätta för en jämn leverans av livsmedel, förbättra processer för att bevara miljön, anpassa och mildra klimateffekter samt bygga broar mellan forskning och jordbrukare, företag och rådgivare.
Förslag till förenklingar finns det också
Det föreslås tydliga och kanske också genomgripande förenklingsförslag i de gemensamma reglerna för fonderna. Reglerna ska bli lika oavsett vilken fond som finansierar ett projekt. För landsbygdsutvecklingsfonden gäller framför allt för de stöd som i nuvarande program i huvudsak finns inom axel 1, 3 och 4 (Leader). Förslag om schabloniserade ersättningar och klumpsummestöd upp till 100 000 euro bedöms kunna leda till förenkling för såväl stödmottagare som myndigheter såvida inte kommissionens tillämpningsregler ökar komplexiteten.
Rapportering och utvärdering kan bli krångligare
Rapporteringen till EU-kommissionen tycks bli mer komplicerad än nu. Detta eftersom det läggs till ytterligare en dimension utöver mål och åtgärder. Sex prioriterade områden har införts vilka i sin tur är indelade i sammantaget 18 fokusområden. Det finns därmed en risk för att rapporteringen om programmet kommer att bli krångligare. Indikatorrapporter baserade på EU:s mål och prioriteringar ska lämnas kvartalsvis medan årsrapporterna baseras på åtgärderna. I stället för en halvtidsutvärdering föreslås en löpande utvärdering som ska genomföras av extern utvärderare. Denne ska kunna ge förslag till förändringar men ska också kunna styra över den rapportering som ska göras i årsrapporterna.
