Pär Bergkvist

Årets Lilla Skolkök: Snöstorpsskolan i Halmstad.
Årets Skolkock: Micke Bäckman, Annerstaskolan i Stockholm.
Årets Stora Skolkök: Lindåsskolan i Billdal.

Pär har tidigare  provätit "100 Michelinstjärnor" och därefter betygsatt flera av världens bästa restauranger. Han har även skrivit tre böcker om mat.

Skäms, Sveriges rektorer!

Det var Västra Hamnens skola i Malmö, en helt ny skola med ett stort, nytt kök som rektor och skolkock skapat tillsammans för att kunna bjuda barnen på god, vällagad och ekologisk mat. Det här är hemligheten bakom bra skolmat. Samarbete. Kostchefen i all ära, men om inte rektorn förstår kopplingen mellan god skolmat och goda studieresultat, blir det pannkaka av allt ihop.

För en knapp månad sedan bjöd jag in samtliga rektorer i Skåne på en informationskväll där jag vill berätta om mina erfarenheter så här långt. Vid det här laget hade jag besökt 89 skolor och jag ville förmedla mina konklusioner, formulera mina rekommendationer. Kom och ät; kom och få gratis kunskap om skolmat! Flera hundra rektorer bjöds in och jag lockade med såväl mat som dryck. Jag var naivt optimistisk, kanske var det en släng av hybris: äntligen skulle jag få chansen att berätta för rektorerna vad jag lärt mig på min resa. Responsen var minst sagt sval.

Sju rektorer tackade ja.
Arton tackade nej.
Drygt 150 svarade med tystnad.
Så här ser det ut i Sverige idag, tyvärr.

Rektorerna skyller på hög arbetsbelastning och prioriteringar och om de tvingas välja så kommer skolmaten långt, långt ner på deras "att göra-lista". Det är kostchefen ansvar. Och skolkockens....vad hon nu heter.
Kopplingen är hur tydlig som helst.
En skola som har en matintresserad rektor serverar bättre skolmat än en skola som har en ointresserad rektor. Egentligen är maten inte rektorns ansvar; det är kostchefen och ansvarig skolkock som ska ta hand om skolköket. Matsalen däremot är ofta rektorns domän. Och om någon av matgästerna skulle bli sjuk av specialkosten, då är det rektorn som bär ansvaret — ett faktum som få rektorer känner till.

Jag har under min resa genom Sverige mött några undantag som tur är; rektorer som förstår kopplingen mellan matkvalitet och studieresultat och som ser möjligheten att positionera sin skola och därmed lyfta status och självkänsla i skolköket.

I Värnamo har lokalpolitiker och rektorer sett möjligheten att satsa på skolmaten — och därmed på eleverna. Satsningen ger dem både publicitet, själförtroende och nöjda matgäster.

På Annerstaskolan i Huddinge sveper kocken Mikael Bäckman fram som en stormvind och skolans rektor tvekar inte att ge honom fria tyglar att utveckla skolköket — och därmed skolan. Resultatet låter inte vänta på sig; priserna och lovorden haglar och vips så har en anonym förortskola söder om Stockholm fått ett rykte om sig att satsa på maten.

På Järnåkraskolan i Lund är Pelle Persson nytillträdd rektor och det första han gör är att testa en ny mobiltjänst som heter Nagg, där föräldrar kan få möjligheten att ta reda på VAD och HUR MYCKET barnen ätit i skolan varje dag.

Och på Västra Hamnens Skola i Malmö är rektorn med och formulerar ambitioner och planerar matsalen tillsammans med skolkock och kostchef.

1 st rektor.
1 st skolkock.
1 st kostchef.
Tre ingredienser. Mer än så behöver du inte för att lyckas med skolmaten.
Ha det i minnet nästa gång du skyller på krångliga upphandlingar, dålig ekonomi och ointresserade lokalpolitiker.

Läs mer om 100 skolkök på 1 år.
 

Tidigare krönikörer