Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.
Jordbruksverkets startsida
Enklare tillsammans
Mina Sidor: Version: 2.1.3.R Tid: 20161201-1241

Marin djungel


– Fredrika är en av de hetaste svenskarna: hon är algbonde

Fredrika Gullfot är en av de hetaste svenskarna inom grön miljöteknik. Hon är nämligen algbonde. Grönskimrande mikroalger i hundratals meter med glasrör kommer snart att fylla det gamla växthuset i Hammenhög. För några år sedan var det Weibulls fröer som grodde i odlingsbänkarna, i nya tider övergår traditionen till undervattensväxtlighet i företaget Simris Alg.
- Vi ska bygga en helt ny algindustri, visst är det coolt. Vi startar med ett av växthusen, där vi nu installerar all teknik så att vi från november kan ha full produktion. Den första leveransen kan sedan ske under 2013. Sedan kommer vi att odla i de övriga växthusen också, säger Fredrika, som doktorerade i bioteknik vid Kungliga tekniska högskolan innan hon startade bolaget.

Varför satsa på mikroalger? Företagets tanke är att odla de snabbväxande algerna för att kunna utvinna de eftertraktade marina omega 3-fetterna som bland annat kan användas i kosttillskott. Planen är också att ta tillvara den pressade algkakan som blir över i tillverkningen, för att använda som fodertillskott åt häst och hund.

- Vi kommer också att utveckla nya livsmedel, så kallade functional foods, under eget varumärke, säger Fredrika.

Trots att produktionen inte är igång finns det förfrågningar från naturläkemedelsföretag och livsmedelstillverkare.

Att den grönskimrande massan väcker så stort globalt intresse beror på att den ses som en av de framtida ersättarna till fossilt bränsle. På lite längre sikt kan det enligt henne också bli aktuellt att ta fram biobränsle, det vill säga utvinna oljan ur algerna. Algodling är yteffektiv då denna energigröda växer snabbt enbart genom sol, vatten och närsalter.

- Jämfört med vanligt lantbruk som kräver värdefull jordbruksmark, är alger effektivt och kan skördas kontinuerligt året om, säger Fredrika.

Hon är onekligen en pionjär som har kastat sig rakt ut i det okända. Från den trygga tiden på universitetet där hon forskade kring växters cellväggar har hon blivit en innovativ nytänkare som jagar riskkapital. Från att ha varit en globetrotter har hon blivit glesbygdsbo.

- Ja, vi blev erbjudna att starta i San Diego istället. Det blev Simrishamn och Hammenhög. För en algfabrik är det klockrent att bo här på Österlen ur alla aspekter. Ljuset gör att det är optimalt för att odla alger, här finns kunskaper om växthusodling som kan tas tillvara, säger Fredrika, som är uppvuxen i Schweiz, Tyskland och Grekland, men alltid återkom till den östskånska slätten på somrarna.

"Det är lättare att bygga nätverk här med de tunga näringslivsprofiler och affärsänglar som finns"

Hon förvånas över hur många inflyttade från hela landet som bor och verkar på Österlen; ofta högutbildade med specialistkompetens som ofta förknippas med universitetsstäderna.

- Det är lättare att bygga nätverk här med de tunga näringslivsprofiler och affärsänglar som finns. Det hade varit tvärkört att träffa personer av den kalibern i Stockholm eller någon annan storstad. Här nere har folk varit generösa med kontakter, kapital och kompetens.
Dessutom, poängterar hon, har området en infrastruktur av tillverkande industri och lantbruk dit även företaget hör.

- Som algbonde fungerar det inte att verka i en tjänsteekonomi som Stockholm.

Text: Agneta Borgström