Forskning om landsbygden

Behövs landsbygdsforskning? Är verkligen landsbygden så speciell? I vårt moderna samhälle minskar hela tiden skillnaderna mellan stad och landsbygd ur ett socialt och ekonomiskt perspektiv. Landsbygden kan ändå ses som en annorlunda miljö inom vissa områden och det finns behov av att undersöka den.

Landsbygdsforskning kan bidra till att förstå landsbygdsregioner, precis som urbanforskning hjälper oss att förstå stadsregioner.

Varför landsbygdsforskning?


Forskningsrådet Formas menar att det finns en landsbygdens särskildhet. Här ingår ett antal förhållanden som talar för landsbygdsforskning. Formas menar att det bland annat handlar om:
  • det fysiska landskapet. Naturresurserna på landsbygden ska användas för såväl produktion och näringsfång som livsmiljö för ett stort antal människor. Naturresurserna är grunden för all social och ekonomisk aktivitet på landsbygden.
  • glesa strukturer och avstånd. Glesheten påverkar allt från sociala relationer och näringsliv till demografi och infrastruktur. Men det är samtidigt en tillgång som ger utrymme för bland annat upplevelseturism och företagsetableringar.
  • att se landsbygden som en livsavgörande miljö. I dag är ofta människans livsvillkor i städer normen. Medan landsbygdens livsvillkor blir en slags restprodukt, där möjligheter och långsiktiga resurser inte tas tillvara. Behovet av en produktiv och uthållig landsbygd kommer sannolikt att växa.

Svårt att begränsa forskningsområdet


Landsbygdsforskning är ett brett och svårdefinierat område. Området spänner nämligen över en mängd olika områden i samhället, exempelvis entreprenörskap, infrastruktur och genus. Ordet landsbygd kan också stänga ute en del forskning där forskarna själva inte ser sig som landsbygdsforskare. En forskare som exempelvis forskar om jämställdhet inom jordbruket ser sig kanske som forskare inom jämställdhet och inte som landsbygdsforskare.

Vetenskapligt råd för landsbygdsutveckling


2008 bildades ett vetenskapligt råd för landsbygdens utveckling i samverkan mellan Landsbygdsnätverket och Formas. I rådet finns tio forskare med olika vetenskapliga discipliner från universitet och högskolor. Här kan du läsa om vad vetenskapliga rådet för landsbygdsutveckling gör.länk till annan webbplats

Pågående insatser


2011 gav Tillväxtanalys ut en översiktsstudie över pågående landsbygdsforskning. Här kan du läsa översiktsstudien över pågående landsbygdsforskninglänk till annan webbplats.

2011 gav Formas stöd till tre unga forskare inom området landsbygdsutveckling. Formas har tidigare utarbetat en forskningsstrategi för forskning inom landsbygdsutveckling, Kunskap om landsbygdens utveckling. Här kan du läsa forskningsstrategin Kunskap om landsbygdens utvecklinglänk till annan webbplats.

2009 gav stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, ut antologin Samhällets entreprenörer. I den lämnar ett antal forskare exempel på aktiviteter inom samhällsentreprenörskap som har koppling till delar av landsbygdsforskningen. Här kan du läsa antologin Samhällets entreprenörerlänk till annan webbplats. KK-stiftelsen driver också programmet Drivkrafter för nya näringar. Det är en flerårig satsning på forskning och kompetensutveckling för att utveckla kunskapen om vad som behövs för att skapa hållbara arbeten inom upplevelseindustrin utanför storstäderna. Här kan du läsa mer om vad KK-stiftelsen görlänk till annan webbplats.

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, har under flera år genomfört arrangemang med syfte att utveckla forskningen inom landsbygdsområdet. Här kan du läsa mer om vad Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien görlänk till annan webbplats.

Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, driver ett forskningsprogram, Framtidens lantbruk. Forskningsprogrammet studerar bland annat drivkrafter, hinder och förutsättningar för entreprenörskap på landsbygden inom området lantbruk och landsbygdsutveckling. Här kan du läsa mer om Framtidens lantbruklänk till annan webbplats.

Sidan senast uppdaterad:   2012-05-09