2012-02-07

Köra buss på bananskal

Många svenska kommuner är duktiga på att göra energi av matrester som inte går att använda som foder eller livsmedel. I rapporten Köra buss på bananskal visar Jordbruksverket flera goda exempel på hur matrester blir biogas och biogödsel.
Våra stora helger som jul och nyår innebär mycket matglädje men också matsvinn. Att producera mat kostar pengar och påverkar miljön. Därför är det en dålig affär för både ekonomin och klimatet att slänga mat. Det bästa alternativet är förstås att ta tillvara och äta upp all mat som är ätbar.
– Men även för de rester som inte är längre kan ätas finns ett bra alternativ. Svinnet går att använda till energiproduktion i form av biogas, säger Ulrika Franke på Jordbruksverket.

Biogas och biogödsel


Matavfallet kan komma till nytta för att producera biogas till bussar och andra fordon. Matresterna kan också bli biogödsel och ersätta konstgödsel inom lantbruket. Jordbruksverket har under hösten gett stöd till att producera mer biogas och biogödsel från insamlat matavfall.

Regeringens mål har varit att en dryg tredjedel av matavfallet i Sverige skulle tas tillvara, till exempel i en biogasanläggning, under 2010. I hela landet har man inte kommit så långt, men Jordbruksverkets rapport visar att många kommuner har lyckats bra, och till och med överträffat regeringens mål.

Uppsala


Uppsala har samlat in cirka 40 procent av matavfallet under 2010, vilket är mer än det nationella målet på 35 procent. Uppsala hör till de större kommunerna i Sverige och de flesta bor i lägenhet i flerfamiljshus. Tidigare erfarenheter har visat att det kan vara svårare att få hushåll i flerfamiljshus att sortera matavfall jämfört med andra hushåll.

Enligt Jordbruksverkets rapport är Uppsalas recept på framgång stora informationsinsatser med fokus på miljönyttan, engagerade tjänstemän och samförstånd över de politiska blockgränserna.

Klippan, Perstorp och Örkelljunga


Matavfallet i kommunerna i Klippan, Perstorp och Örkelljunga samlas in av det kommunala avfallsbolaget Norra Åsbo Renhållnings AB (Nårab). I de här kommunerna bor det betydligt färre jämfört med Uppsala, och de flesta bor i villor. Med hjälp av bra uppsamlingskärl och system för insamling har avfallsbolaget Nårab uppnått mycket goda resultat med 80 procent insamlat matavfall från enfamiljshushåll och 50 procent insamlat från flerfamiljshushåll.

Positiva och miljöengagerade kommuninvånare och ett bra stöd från de lokala politikerna har enligt rapporten bidragit till det goda resultatet.

Västmanlands län och Heby och Enköpings kommun


Kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun samlade 2010 in cirka 60 procent av matresterna.  Matavfallet behandlas av företaget VafabMiljö, som ägs av kommunerna. Den ökade efterfrågan på biogas som fordonsgas har gjort det mer intressant att återvinna matrester.

Tydliga politiska beslut och engagemang hos både politiker och tjänstemän har varit viktigt för utvecklingen enligt Jordbruksverkets rapport.

Helsingborg


Helsingborgs kommun samlade in 46 procent av matavfallet år 2010. Lång tradition av källsortering, nära samarbete med det regionala avfallsbolaget samt ett gediget kvalitetsarbete är några av de ingredienser som gjort att Helsingborg redan nått längre än det nationella målet att ta tillvara på 35 procent av matresterna 2010.

– Vi hoppas att våra insatser kan stimulera till att fler kommuner satsar på att göra biogas av maten som inte äts. Nu ska vi jobba vidare med att se hur vi kan bidra till att minska själva matsvinnet, säger Ulrika Franke på klimatenheten.

Mer information


Jordbruksverkets rapport Köra buss på bananskal

Kontaktperson för journalister


Christel Gustafsson, Jordbruksverket, tfn  036–15 63 23
Ulrika Franke, Jordbruksverket, tfn 036–15 59 87