Studier om jordbrukspolitikens miljöeffekter

Miljöeffekter av hälsokontrollen
Under 2008 beslutade EU att reformera jordbrukspolitiken. Reformen kallades för Hälsokontrollen. Den innebar minskad styrning av produktionen och större fokus på miljö- och landsbygdsåtgärder. I den här rapporten redovisar vi modellberäknade effekter av reformens olika delar för det svenska jordbruket och för miljön. Resultaten visar att

• reformen får sammantaget små effekter på miljön
• borttagna handjursbidrag medför minskad betesmarkshävd och biologisk mångfald
• överföringen av medel från inkomststöd till ersättningar inom landsbygdsprogrammet ger möjlighet att införa effektivare miljöåtgärder.

Miljöeffekter av tvärvillkoren
I rapporten utvärderar vi vilka miljöeffekter som tvärvillkorens regel- och kontrollsystem kan ge upphov till i Sverige och hur effektivt tvärvillkoren bidrar till att vi når de nationella miljömålen.
I rapporten konstateras att lantbrukarnas extra kostnader för att uppfylla tvärvillkorens verksamhetskrav är låga, eftersom många av kraven funnits sedan tidigare. Den uppnådda miljönyttan är också liten. Skötselkraven ger mer miljönytta men kostnaderna är samtidigt större.
Tvärvillkoren uppfattas som krångliga, vilket har medfört att många lantbrukare känner sig osäkra. Å andra sidan har information och rådgivning i samband med tvärvillkoren förbättrat lantbrukarnas medvetenhet om stödregler och miljölagstiftning.

Nya regler kring träd och buskar i betesmarker – hur påverkas miljön genom förändrad röjning?
Från och med 2008 infördes nya begränsningar av hur mycket träd och buskar som får finnas i betesmarker som berättigar till gårdsstöd. I den här rapporten presenterar vi analyser av hur stödanslutning och röjning i betesmarker påverkades redan under 2008 och vad röjningarna kortsiktigt fick för effekt på natur- och kulturmiljövärden.

• Mängden kraftiga röjningar av trädklädda betesmarker ökade i samband med att 50-trädsregeln infördes. Effekten av genomförda röjningar är övervägande negativ för naturvärdena och något postiv för kulturmiljövärdena.
• Felaktiga röjningar, det vill säga röjningar som inte följer vare sig stödregler eller principer för miljöhänsyn, har gett större negativa effekter i samband med införandet av 50-trädsregeln än vad som hade varit nödvändigt.
• Begränsningar av antalet träd och buskar försvårar möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap om de tillämpas i samtliga betesmarker. Därför måste det, även fortsättningsvis, finnas särskilda regler för träd- och buskrika betesmarker med höga värden.

Jordbruk, bioenergi och miljö
I rapporten Jordbruk, energi och miljö redogörs för hur Sveriges jordbruksmark kan komma att användas vid en utökad bioenergiproduktion. Utifrån ett antal scenarier om tänkbara utvecklingsvägar för produktion av bioenergi inom jordbruket har ett flertal modellberäkningar gjorts. Scenarierna har valts ut för att belysa vilka de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna kan bli av att öka användningen av förnybar energi i syfte att minska växthusgaserna och exempelvis även minska växtnäringsläckaget.

Utveckling av ängs- och betesmarker — i går, i dag och i morgon
Det här är en studie av utvecklingen av ängs- och betesmarker i historiskt, nutids- och framtidsperspektiv. De historiska analyserna visar på stor variation för när på säsongen markerna hävdades förr och hur intensivt de hävdades. För arter som är knutna till ängs- och betesmarkerna är variationen viktig även framöver.
Andelen marker från ängs- och betesmarksinventeringen som är anslutna till miljöersättningarna minskar. Det innebär att en fjärdedel av våra mest värdefulla ängs- och betesmarker saknar säkrad skötsel i nuläget.
Det är möjligt att få betesdjuren att räcka för hävden av de mest värdefulla betesmarkerna, men marginalerna är små. Politiska och ekonomiska styrsignaler är avgörande för om ängs- och betesmarkerna kommer att hävdas i framtiden.

Miljömärkning för konsumenten, producenten eller miljön?
Samhället har allt större förväntningar på att konsumenterna ska bidra till att lösa miljöproblem genom konsumtionsbeslut. I rapporten belyser vi både fördelar och potentiella problem med miljömärkning, sett utifrån tre aktörer - konsumenten, producenten och samhället. Fokus ligger på den frivilliga miljömärkningen av livsmedel. Även empiriskt material används för att öka förståelsen om vilka konsumenter som köper miljömärkta produkter och vilka produkter som man köper.

Miljöeffekter av slopad uttagsplikt
Inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik har uttagsplikt, det vill säga att sätta viss del av jordbruksmarken i träda, varit ett sätt att minska utbudet och höja priset på marknaden. Uttagsplikten är borttagen sedan 2008, vilket enligt den här studien leder till ökad odling i högavkastande områden. Det påverkar den biologiska mångfalden negativt eftersom odlingen sker i områden med liten variation i livsmiljöer.
I samband med att uttagsplikten slopats förväntas kväveutlakning, användning av växtskyddsmedel och utsläpp av växthusgaser öka, men inte i någon större omfattning.

Jordbrukets miljöeffekter 2020 - en framtidsstudie
Utvärderingen visar att ökad produktivitet och effektivare jordbruk kommer att minska miljöbelastningen i framtiden. Jordbrukets natur- och kulturvärden i skogsbygden hotas av de omvärldsförändringar jordbruket står inför.   

Landskapselement med miljöersättning
Utvärderingen visar att landskapselement, till exempel stenmurar, odlingsrösen och åkerholmar, har stor betydelse för biologisk mångfald och kulturmiljövärden. Skötseln och restaureringsfrågorna av olika landskapselement är komplicerade och miljöersättningar till landskapselement fungerar bra. 

Miljöeffekter av 2003 års jordbruksreform
Miljön påverkas positivt av den senaste reformen av jordbrukspolitiken. Utvärderingen pekar på flera positiva miljöeffekter för Sverige:

• mindre klimatpåverkande växthusgaser
• mindre näringsämnen till sjöar och kustvatten, exempelvis Östersjön
• mindre växtskyddsmedel
• mer biologisk mångfald i jordbruksmark.

Import av kött - Export av miljöpåverkan
Utvärderingen pekar på att: produktion av gris- och nötkött i Sverige är på flera punkter bättre för miljön än om köttet importeras från andra länder. Ursprungslandet säger inte allt om hur miljön påverkas, det avgörs också av hur produktionen går till och var i landet den sker.

Kulturhistoriska bidrag och särdrag
Utvärderingen visar att: det finns naturgivna och kulturhistoriska skillnader mellan olika landsändar men också inom regioner. Miljöersättningen har fungerat bra, men en del förändringar skulle kunna öka dess miljöeffektivitet. 

Miljöeffekter av träda och olika växtföljder
I utvärderingen fastslås att: variationen av växtföljder är stor och det finns egentligen inte någon vanlig växtföljd. Trädeskravet i slättbygder har haft en positiv inverkan på biologisk mångfald genom att en större variation i odlingslandskapet skapats bland annat genom stubbträdorna.  

Betesmarkerna efter 2003 års jordbruksreform - hot och möjligheter
Minskade djurbidrag och sänkta mjölkpriser försämrar lönsamheten i att ha betande djur. Samtidigt  gynnas betesmarkarealen av andra förändringar såsom införandet av gårdsstöd.Dessutom är effekten på hävden av betesmarkerna svårbestämd och starkt beroende av lantbrukarnas anpassningsmöjligheter till den förändrade politiken.   

Odlingslandskap i förändring - En uppföljning av LIM:s referensområden

• Allmän del
• Nysätra Miljöstöden har haft positiva effekter på odlingslandskapet. Trots detta sker en igenväxning i landskapet. Mer information om utvärderingen hittar du i informationsbladen på svenska och engelska.
• Informationblad på svenska
• Informationsblad på engelska

Växtnäringsförsörjning inom ekologiska produktionsformen
Utvärderingen visar att: ekologisk odling är mycket beroende av kvävefixering. Kvävet kommer i första hand från fleråriga växtföljdsvallar, eftersom utnyttjandet av gröngödslingsgrödor är låg.Produktionen inom miljöersättningen ekologiska produktionsformer kan dock inte sägas leda till minskade risker för växtnäringsläckage.  

Skötsel och restaurering av betesmarker och slåtterängar
Åtgärdsplanerna och miljöersättningarna för skötsel av betesmark och slåtterängar har haft en positiv effekt på möjligheterna att bevara biologisk mångfald.  

Tre nya miljöersättningar - Hur blev det?
Utvärderingen visar att: arbetet med åtgärdsplaner för betesmarker och slåtterängar har varit ett framsteg jämfört med tidigare. Det är främst lantbrukare med redan låg användning av bekämpningsmedel som ställt om till ekologisk odling. Miljöeffekten av den minskade användningen av bekämpningsmedel har därför blivit liten. Ersättningen för minskat kväveläckage är en succé. Anslutningen är betydligt högre än väntat. Mängden fångat kväve är därmed tre gånger högre än det uppsatta målet.  

Jordbrukspolitiken och miljön Igår-Idag-Imorgon
Utvärderingen visar att: produktionen av nötkött och spannmål minskar om areal- och djurbidrag omvandlas till ett stöd utan krav på odling och djurinnehav. Produktionsminskningen medför att odlingslandskapet kommer att kännetecknas av gräsbevuxen extensiv mark i form av långliggande ogödslade vallar. Skillnanden i hur mycket positiva i förhållande till negativa miljöeffekter stöden ger varierar med hur stöden är utformade.

Att vara lantbrukare eller inte
De viktiga faktorerna för att bibehålla lantbruk i glesbygden är bland annat, ekonomi, familjesituation, jämställdhet och uppskattning från samhället. 

Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik
Utvärderingen visar att: Agenda 2000 förväntas leda till, de ur miljösynpunkt positiva förändringarna, större vall, fler betande djur och därmed ökat utnyttjande av värdefulla betesmarker. Stor del av de förväntade positiva effekterna bygger på ett ökat antal betesdjur i form av stutar genom ökade djurbidrag till betande djur. 

Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik
Antalet jordbruksföretag minskar i EU. Det sker dock långsammare i Sverige jämfört med den genomsnittliga förändringen inom EU-15. Åkerarealen och djurantalet per företag inom EU ökar generellt. Denna utveckling går i flera länder snabbare än i Sverige.  

Miljöstödet och ängs- och hagmarkerna
Cirka 70 procent av det totala antalet objekt utpekade i ängs- och hagmarksinventeringen eller närmare 80 procent av de blockbildade objekten har helt eller delvis anslutits till milöersättningarna.  

Miljöeffekter i Sverige av EU:s jordbrukspolitik
De generella areal- och djurbidragen, som främst finns för att kompensera för sänkta prisstöd, ger sämre utbyte mellan positiva och negativa miljöeffekter än vad riktade stöd gör, till exempel miljöersättningarna.  

Ökad användning av glyfosat
Utvärderingen visar att: priset på glyfosat har sjunkit samtidigt som drivmedelspriserna ökat. Det har gjort att den kemiska bekämpningen blivit mycket konkurrenskraftig. Odlingstekniken har förändrats genom till exempel minskad jordbearbetning, vårplöjning, mer höstsådda grödor. Detta har lett till ett ökat bekämpningsbehov samtidigt som tidsutrymmet för stubbearbetning minskat bland annat på grund av tillkommande trädesregler.