Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om
hur vi använder kakor.
- Du är här:
- Startsida
-
Miljö & klimat
-
Miljöutvärderingar, försök och utveckling
- Jordbrukspolitikens effekter på miljön
Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2013-03-27. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.
- Startsida
-
Miljö & klimat
-
Miljöutvärderingar, försök och utveckling
- Jordbrukspolitikens effekter på miljön
Jordbrukspolitikens effekter på miljön
Jordbruksverket utvärderar hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP, Common Agricultural Policy) påverkar miljön i Sverige. Vi driver arbetet i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket.
Syftet med utvärderingen är att göra analyser av jordbrukspolitikens effekter på miljön och ta fram olika framtidsscenarier för att kunna se möjligheter till förbättringar. Det är viktigt att peka ut vad som kan förbättras inom miljöområdet och att föreslå förändringar av stödformer, regleringar med mera. Under perioden 2010 till 2014 ska vi bland annat vara med och utforma ett nytt landsbygdsprogram, genomföra hälsokontrollen, som är en reform av EU:s jordbrukspolitik, och uppfylla EU:s ramdirektiv för vatten.
Vill du ha mer detaljerad information om projektet som gör utvärderingarna kan du läsa rapporten Förslag till program för CAP:s miljöeffekter som finns till höger.
Hösten 2011 presenterade EU-kommissionen ett reformförslag för jordbrukspolitiken från 2014 och framåt. En stor förändring i reformen är förslaget att införa ytterligare miljökrav som jordbrukarna ska uppfylla, för att få gårdsstödet. Miljökraven kallas för förgröningen. Rapporten tar upp vilka konsekvenser den föreslagna så kallade förgröningen kan ha på jordbrukets ekonomi och vilken påverkan det blir på miljön.
2008 ändrades den svenska definitionen av vilka ängs- och betesmarker som lantbrukarna kan få gårdsstöd för. Ändringen gjordes efter att EU-kommissionen kritiserat Sverige för att ge gårdsstöd för mark som inte var jordbruksmark. I samband med förgröningen diskuteras nu en förändring av EU:s betesmarksdefinition, för att stödsystemet ska kunna bidra till bevarandet av värdefulla naturtyper på ett bättre sätt. I rapporten görs en uppföljning av hur betesmarker och slåtterängar påverkats av dagens definition och hur reglerna påverkar möjligheten att nå miljömålen.Hur kan Landsbygdsprogrammets miljöersättningar förbättras? Erfarenheter från andra länder
Det finns mycket att lära genom att hämta inspiration från andra länders lösningar inom landsbygdsprogrammet. Den tydligaste skillnaden mellan Sverige och länder som Danmark, England och Österrike är att det i dessa länder är vanligt att lantbrukaren måste genomföra vissa basåtgärder för att få ersättning för mer krävande åtgärder. Många länder har också en tydligare regionalisering av ersättningarna än vad vi har. Detta gör det möjligt att anpassa ersättningarna till olika naturgivna förhållanden. Några länder har mer omfattande ersättningssystem än vad vi har, men eftersom de presenteras enkelt och regionspecifikt är de lättare att förstå än våra ersättningar. En effektiv åtgärd för biologisk mångfald som för närvarande inte finns storskaligt i de svenska slättbygderna är träda.
Inom projektet CAP:s miljöeffekter jobbar vi nu med flera olika studier.
Dagens miljöersättningssystem bygger på åtaganden med generella ersättningsnivåer. I den här studien undersöker vi om det i vissa fall skulle kunna vara mer effektivt att istället teckna avtal med de utförare som erbjuder mest miljönytta för minst ersättning.
Utifrån de behov som finns inom jordbrukssektorn och miljöområdet gör vi en kartläggning av modeller och analysverktyg som kan användas i Sverige, Europa och globalt.
En orsak till minskad sysselsättning på landsbygden är att sysselsättningen i de areella näringarna minskar på grund av effektivitetskrav. I den här studien analyserar vi miljö- och sysselsättningseffekterna av ett urval åtgärder inom landsbygdsprogrammet.
Trots ekonomiska incitament kan praktiska villkor, administrativa omständigheter och bristande kommunikation stå som hinder för miljöåtgärder i jordbruket. I den här studien analyserar vi hur koordinering och samverkan kan bidra till ökad effektivitet.
Om du är intresserad av att läsa tidigare studier om jordbrukspolitikens miljöeffekter så hittar du dessa till höger. Du kan också söka upp olika försök- och utvecklingsprojekt i FoU-databasen eller information om olika ängs- och betesmarkers natur- och kulturvärden i databasen Tuva. Databaserna hittar du under rubriken Självservice till höger.
Varför utvärderar vi jordbrukspolitiken?
Syftet med utvärderingen är att göra analyser av jordbrukspolitikens effekter på miljön och ta fram olika framtidsscenarier för att kunna se möjligheter till förbättringar. Det är viktigt att peka ut vad som kan förbättras inom miljöområdet och att föreslå förändringar av stödformer, regleringar med mera. Under perioden 2010 till 2014 ska vi bland annat vara med och utforma ett nytt landsbygdsprogram, genomföra hälsokontrollen, som är en reform av EU:s jordbrukspolitik, och uppfylla EU:s ramdirektiv för vatten.
Vill du ha mer detaljerad information om projektet som gör utvärderingarna kan du läsa rapporten Förslag till program för CAP:s miljöeffekter som finns till höger.
Tre rapporter med sikte på den framtida jordbrukspolitiken – CAP efter 2013
Förgröning av jordbrukspolitiken
Hösten 2011 presenterade EU-kommissionen ett reformförslag för jordbrukspolitiken från 2014 och framåt. En stor förändring i reformen är förslaget att införa ytterligare miljökrav som jordbrukarna ska uppfylla, för att få gårdsstödet. Miljökraven kallas för förgröningen. Rapporten tar upp vilka konsekvenser den föreslagna så kallade förgröningen kan ha på jordbrukets ekonomi och vilken påverkan det blir på miljön.
Hur påverkas natur- och kulturvärden av en striktare betesmarksdefinition?
2008 ändrades den svenska definitionen av vilka ängs- och betesmarker som lantbrukarna kan få gårdsstöd för. Ändringen gjordes efter att EU-kommissionen kritiserat Sverige för att ge gårdsstöd för mark som inte var jordbruksmark. I samband med förgröningen diskuteras nu en förändring av EU:s betesmarksdefinition, för att stödsystemet ska kunna bidra till bevarandet av värdefulla naturtyper på ett bättre sätt. I rapporten görs en uppföljning av hur betesmarker och slåtterängar påverkats av dagens definition och hur reglerna påverkar möjligheten att nå miljömålen.
Hur kan Landsbygdsprogrammets miljöersättningar förbättras? Erfarenheter från andra länder
Det finns mycket att lära genom att hämta inspiration från andra länders lösningar inom landsbygdsprogrammet. Den tydligaste skillnaden mellan Sverige och länder som Danmark, England och Österrike är att det i dessa länder är vanligt att lantbrukaren måste genomföra vissa basåtgärder för att få ersättning för mer krävande åtgärder. Många länder har också en tydligare regionalisering av ersättningarna än vad vi har. Detta gör det möjligt att anpassa ersättningarna till olika naturgivna förhållanden. Några länder har mer omfattande ersättningssystem än vad vi har, men eftersom de presenteras enkelt och regionspecifikt är de lättare att förstå än våra ersättningar. En effektiv åtgärd för biologisk mångfald som för närvarande inte finns storskaligt i de svenska slättbygderna är träda.
Pågående studier
Inom projektet CAP:s miljöeffekter jobbar vi nu med flera olika studier.
Omvända auktioner
Dagens miljöersättningssystem bygger på åtaganden med generella ersättningsnivåer. I den här studien undersöker vi om det i vissa fall skulle kunna vara mer effektivt att istället teckna avtal med de utförare som erbjuder mest miljönytta för minst ersättning.
Modeller för att analysera jordbrukspolitikens effekter på miljön
Utifrån de behov som finns inom jordbrukssektorn och miljöområdet gör vi en kartläggning av modeller och analysverktyg som kan användas i Sverige, Europa och globalt.
Sysselsättning, landsbygdsutveckling och miljö
En orsak till minskad sysselsättning på landsbygden är att sysselsättningen i de areella näringarna minskar på grund av effektivitetskrav. I den här studien analyserar vi miljö- och sysselsättningseffekterna av ett urval åtgärder inom landsbygdsprogrammet.
Samverkan kring miljöåtgärder i jordbruket
Trots ekonomiska incitament kan praktiska villkor, administrativa omständigheter och bristande kommunikation stå som hinder för miljöåtgärder i jordbruket. I den här studien analyserar vi hur koordinering och samverkan kan bidra till ökad effektivitet.
Vill du veta mer?
Om du är intresserad av att läsa tidigare studier om jordbrukspolitikens miljöeffekter så hittar du dessa till höger. Du kan också söka upp olika försök- och utvecklingsprojekt i FoU-databasen eller information om olika ängs- och betesmarkers natur- och kulturvärden i databasen Tuva. Databaserna hittar du under rubriken Självservice till höger.
Sidan senast uppdaterad: 2013-03-27
Skriv ut sidan