- Startsida
-
Miljö och klimat
-
Miljöutvärderingar
- Jordbrukspolitikens miljöeffekter
Jordbrukspolitikens miljöeffekter
Jordbruksverket utvärderar hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP, Common Agricultural Policy) påverkar miljön i Sverige. Vi driver arbetet i samarbete med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket.
Syftet med utvärderingen är att göra analyser av jordbrukspolitikens effekter på miljön och ta fram olika framtidsscenarier för att kunna se möjligheter till förbättringar. Det är viktigt att peka ut vad som kan förbättras inom miljöområdet och att föreslå förändringar av stödformer, regleringar med mera. Under perioden 2010 till 2014 ska vi bland annat vara med och utforma ett nytt landsbygdsprogram, genomföra hälsokontrollen, som är en reform av EU:s jordbrukspolitik, och uppfylla EU:s ramdirektiv för vatten.
Vill du ha mer detaljerad information om projektet som gör utvärderingarna kan du läsa rapporten Förslag till program för CAP:s miljöeffekter som finns till höger.
Här gör vi en syntes av projektets 18 publicerade rapporter perioden 2004–2010. Förhoppningen är att därmed underlätta användningen av projektets slutsatser kring miljöpåverkan vid den fortsatta utformningen och tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, som står inför en ny finansiell period (2014–2020).
Inom projektet CAP:s miljöeffekter jobbar vi nu med flera olika studier.
Inför reformen av EU:s jordbrukspolitik efter 2013 har EU-kommissionen lämnat förslag om en så kallad förgröning av jordbrukspolitiken. Grundidén är att en del av gårdsstödet ska kopplas till krav på miljöförbättrande åtgärder. Inom CAP:s miljöeffekter analyseras nu hur förslaget kan påverka svenska jordbrukare, möjligheterna att erbjuda olika ersättningar inom landsbygdsprogrammet och vilka miljöeffekter de nya kraven kan få.
Denna studie går ut på att söka upp intressanta, alternativa åtgärdslösningar i andra länder, till exempel upplägg för miljöersättningar. Erfarenheter från andra länder sammanställs och potentialen för liknande åtgärder i Sverige analyseras. Resultaten kommer att spelas in i arbetet med att utforma kommande landsbygdsprogram.
Vi genomför under hösten 2011 en förstudie vars syfte är att påvisa vilka möjligheter det finns att öka styrningen av miljöersättningar utifrån ett landskapsperspektiv. Vidare ska förstudien peka på vilka ytterligare studier som behövs för att komplettera beslutsunderlag inför utformningen av sådana ersättningar.
Målet med studien är att se hur stor del av våra olika fornlämningar som sköts eller berörs av jordbruket.
Efter kritik från EU har Jordbruksverket skärpt reglerna för hur mycket träd, buskar och impediment det får finnas i ängs- och betesmarker som får gårdsstöd. CAP:s miljöeffekter jobbar nu med att analysera hur de ändrade kriterierna för stöd påverkar förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen, främst Ett rikt odlingslandskap. I studien följs bland annat vilken typ av marker som inte längre får stöd och effekter av röjning som lantbrukare genomför för att leva upp till de nya reglerna.
Om du är intresserad av att läsa tidigare studier om jordbrukspolitikens miljöeffekter så hittar du dessa till höger. Du kan också söka upp olika försök- och utvecklingsprojekt i FoU-databasen eller information om olika ängs- och betesmarkers natur- och kulturvärden i databasen Tuva. Databaserna hittar du under rubriken Självservice till höger.
Varför utvärderar vi jordbrukspolitiken?
Syftet med utvärderingen är att göra analyser av jordbrukspolitikens effekter på miljön och ta fram olika framtidsscenarier för att kunna se möjligheter till förbättringar. Det är viktigt att peka ut vad som kan förbättras inom miljöområdet och att föreslå förändringar av stödformer, regleringar med mera. Under perioden 2010 till 2014 ska vi bland annat vara med och utforma ett nytt landsbygdsprogram, genomföra hälsokontrollen, som är en reform av EU:s jordbrukspolitik, och uppfylla EU:s ramdirektiv för vatten.
Vill du ha mer detaljerad information om projektet som gör utvärderingarna kan du läsa rapporten Förslag till program för CAP:s miljöeffekter som finns till höger.
Projektets senaste utvärdering
Här gör vi en syntes av projektets 18 publicerade rapporter perioden 2004–2010. Förhoppningen är att därmed underlätta användningen av projektets slutsatser kring miljöpåverkan vid den fortsatta utformningen och tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, som står inför en ny finansiell period (2014–2020).
Rapporten Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik – Syntes av 18 rapporter
visar att reformerna av politiken sedan Sveriges EU-inträde gått i rätt riktning för miljön och att ersättningar är nödvändiga för att nå miljömålen. Riktade ersättningar inom landsbygdsprogrammet, som är en del av jordbrukspolitiken, är bättre än generella stöd när det gäller att uppnå goda miljöeffekter. Miljönyttan kan därför öka om en större del av budgeten består av riktade stöd, men dessa kan vara dyra att administrera.
Pågående studier
Inom projektet CAP:s miljöeffekter jobbar vi nu med flera olika studier.
Förgröning
Inför reformen av EU:s jordbrukspolitik efter 2013 har EU-kommissionen lämnat förslag om en så kallad förgröning av jordbrukspolitiken. Grundidén är att en del av gårdsstödet ska kopplas till krav på miljöförbättrande åtgärder. Inom CAP:s miljöeffekter analyseras nu hur förslaget kan påverka svenska jordbrukare, möjligheterna att erbjuda olika ersättningar inom landsbygdsprogrammet och vilka miljöeffekter de nya kraven kan få.
Alternativa styrmedel
Denna studie går ut på att söka upp intressanta, alternativa åtgärdslösningar i andra länder, till exempel upplägg för miljöersättningar. Erfarenheter från andra länder sammanställs och potentialen för liknande åtgärder i Sverige analyseras. Resultaten kommer att spelas in i arbetet med att utforma kommande landsbygdsprogram.
Landskapsperspektiv inom miljöersättningarna
Vi genomför under hösten 2011 en förstudie vars syfte är att påvisa vilka möjligheter det finns att öka styrningen av miljöersättningar utifrån ett landskapsperspektiv. Vidare ska förstudien peka på vilka ytterligare studier som behövs för att komplettera beslutsunderlag inför utformningen av sådana ersättningar.
Fornlämningar
Målet med studien är att se hur stor del av våra olika fornlämningar som sköts eller berörs av jordbruket.
Hur går det för träd-, busk- och impedimentsrika betesmarker och slåtterängar?
Efter kritik från EU har Jordbruksverket skärpt reglerna för hur mycket träd, buskar och impediment det får finnas i ängs- och betesmarker som får gårdsstöd. CAP:s miljöeffekter jobbar nu med att analysera hur de ändrade kriterierna för stöd påverkar förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen, främst Ett rikt odlingslandskap. I studien följs bland annat vilken typ av marker som inte längre får stöd och effekter av röjning som lantbrukare genomför för att leva upp till de nya reglerna.
Projektet har gjort en första delrapport. I rapporten redovisas en del stödstatistik, resultaten av en enkät till lantbrukarna och resultaten av fältbedömning av arealer som inte är godkända för gårdsstöd eller miljöersättningar efter blockinventeringen.
Läs hela rapporten om utvecklingen för träd-, busk- och impedimentsrika betesmarker och slåtterängar
.
Vill du veta mer?
Om du är intresserad av att läsa tidigare studier om jordbrukspolitikens miljöeffekter så hittar du dessa till höger. Du kan också söka upp olika försök- och utvecklingsprojekt i FoU-databasen eller information om olika ängs- och betesmarkers natur- och kulturvärden i databasen Tuva. Databaserna hittar du under rubriken Självservice till höger.
Sidan senast uppdaterad: 2011-11-18
