Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om
hur vi använder kakor.
- Du är här:
- Startsida
-
Miljö & klimat
-
Klimatanpassning av jordbruket
- Klimatförändring och smittsamma djursjukdomar
Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2013-01-28. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.
- Startsida
-
Miljö & klimat
-
Klimatanpassning av jordbruket
- Klimatförändring och smittsamma djursjukdomar
Smitta i förändrat klimat
Ett förändrat klimat kan öka riskerna för utbrott av smittsamma sjukdomar. Enligt klimatscenarier från SMHI kommer medeltemperaturen i Sverige att fortsätta höjas och vi kan förvänta oss mer ojämnt fördelad nederbörd och fler extrema vädersituationer.
De nya förutsättningarna ger förändringar i ekosystem och djurpopulationer vilket får betydelse för sjukdomars förekomst och spridning. Bland annat kan både vektorer som sprider smitta, till exempel mygg och knott, och olika virus gynnas av ett varmare klimat. Sambanden är dock komplexa och riskgraden och vilka sjukdomar som påverkas av klimatförändringen bedöms olika och varierar mellan länder.
Bevakning av utvecklingen ingår som en del i Jordbruksverkets kontinuerliga smittskyddsarbete. Jordbruksverket samverkar också med Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för att bättre förstå hur ett förändrat klimat påverkar smittsamma sjukdomar och hur vi kan förhindra och minska risken för utbrott av klimatkänsliga sjukdomar.
Sjukdomar som kan antas påverkas av klimatförändringen är till exempel de som sprids via mygg och knott. Insekterna är beroende av ett visst klimat för att överleva och kunna övervintra och de är aktiva under den varmare delen av året.
Djursjukdomen Blåtunga är ett exempel. Blåtungeviruset sprids via svidknott och spred sig allt längre norrut i Europa under loppet av några år och 2008 fick sjukdomen fäste i Sverige. Genom en omfattande vaccinering av nötkreatur och får kunde Sverige friförklaras från sjukdomen i december 2010.
Ett liknande förlopp har setts hos Schmallenbergviruset som också sprids med svidknott. Viruset påvisades första gången i Tyskland 2011 och undersökningar har visat att det spreds snabbt i djurpopulationerna, bland annat hos nöt och får i ett flertal länder. Viruset är nu spritt över stora delar av Sverige.
Ytterligare en aktuell sjukdom som är vektorburen är West Nile Fever. Det har setts en ökning av fall i södra Europa under senare år med symptom hos människa och häst. Några av de myggarter som skulle kunna sprida sjukdomen finns i Sverige men hittills har inga inhemska fall påvisats.
Andra sjukdomar som skulle kunna kallas klimatkänsliga är de som kan öka på grund av till exempel översvämningar. År 2008 och 2011 skedde utbrott av mjältbrand hos djur i Sverige. Fallen visade att en ökad förekomst av extremväder kan bidra till att djur exponeras för sporer i mark och vatten.
Sambanden är komplexa
De nya förutsättningarna ger förändringar i ekosystem och djurpopulationer vilket får betydelse för sjukdomars förekomst och spridning. Bland annat kan både vektorer som sprider smitta, till exempel mygg och knott, och olika virus gynnas av ett varmare klimat. Sambanden är dock komplexa och riskgraden och vilka sjukdomar som påverkas av klimatförändringen bedöms olika och varierar mellan länder.
Jordbruksverket bevakar utvecklingen
Bevakning av utvecklingen ingår som en del i Jordbruksverkets kontinuerliga smittskyddsarbete. Jordbruksverket samverkar också med Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) för att bättre förstå hur ett förändrat klimat påverkar smittsamma sjukdomar och hur vi kan förhindra och minska risken för utbrott av klimatkänsliga sjukdomar.
Klimatkänsliga sjukdomar
Sjukdomar som kan antas påverkas av klimatförändringen är till exempel de som sprids via mygg och knott. Insekterna är beroende av ett visst klimat för att överleva och kunna övervintra och de är aktiva under den varmare delen av året.
Blåtunga
Djursjukdomen Blåtunga är ett exempel. Blåtungeviruset sprids via svidknott och spred sig allt längre norrut i Europa under loppet av några år och 2008 fick sjukdomen fäste i Sverige. Genom en omfattande vaccinering av nötkreatur och får kunde Sverige friförklaras från sjukdomen i december 2010.
Schmallenbergvirus
Ett liknande förlopp har setts hos Schmallenbergviruset som också sprids med svidknott. Viruset påvisades första gången i Tyskland 2011 och undersökningar har visat att det spreds snabbt i djurpopulationerna, bland annat hos nöt och får i ett flertal länder. Viruset är nu spritt över stora delar av Sverige.
West Nile Fever
Ytterligare en aktuell sjukdom som är vektorburen är West Nile Fever. Det har setts en ökning av fall i södra Europa under senare år med symptom hos människa och häst. Några av de myggarter som skulle kunna sprida sjukdomen finns i Sverige men hittills har inga inhemska fall påvisats.
Mjältbrand
Andra sjukdomar som skulle kunna kallas klimatkänsliga är de som kan öka på grund av till exempel översvämningar. År 2008 och 2011 skedde utbrott av mjältbrand hos djur i Sverige. Fallen visade att en ökad förekomst av extremväder kan bidra till att djur exponeras för sporer i mark och vatten.
Sidan senast uppdaterad: 2013-01-28
Skriv ut sidan