Ekologisk spannmålsodling

Skördarna i ekologisk spannmål är omkring 30-50 procent lägre jämfört med konventionell odling. Rågvete och blandsäd (havre och korn) klarar sig bäst i jämförelse, medan höstvete och höstråg klarar sig sämst. Skillnaderna mellan skördenivåerna i ekologisk och konventionell spannmål är störst på slättbygden och minst i skogsbygden. I certifierad ekologisk odling är skördarna normalt högre än i ekologisk odling som inte är certifierad.

Viktigt att du har en bra växtföljd


Växtföljden är den viktigaste faktorn vid ekologisk spannmålsodling. Du bör normalt sett inte odla spannmål efter spannmål. I ekologisk odling behövs bra förfrukter. Ta hänsyn till odlingshistoriken på din gård. Om du på din gård tidigare har haft en ensidig produktion av spannmål och ska ställa om till ekologisk produktion är det extra viktigt att snabbt få in vall i växtföljden för att bygga upp mullhalt och struktur i jorden.

Vall är ett bra inslag i växtföljden


En tvåårig slåttervall i växtföljden ger en bra kväveförsörjning och en mycket bra bekämpning av rotogräs och örtogräs. Odlingssystemförsök visar att även efter mer än 20 år utan kemisk bekämpning kan ogräsproblemen hanteras med en tvåårig vall i växtföljden. På ekologiska gårdar utan djur är det idealistiskt om du kan samarbeta med en ekologisk husdjursproducent och få betalt för vallen. Fleråriga gräsfrövallar och klöverfrövallar är vanliga alternativ till en tvåårig slåttervall i ekologiska växtföljder med mycket spannmål.

Gödsla tillräckligt och vid rätt tidpunkt


Vårkorn är dåligt på att utnyttja kväve från vall och bör inte odlas efter vallbrott. Vårkorn behöver mycket lättillgängligt kväve tidigt på växtsäsongen. Havre och vårvete fungerar mycket bättre och behöver maximalt gödslas med 30 kg kväve per hektar efter en klöverrik vall. På styva lerjordar kan du även odla höstvete efter vallbrott eftersom risken för utlakning är liten. I höstspeltvete får du nästan samma skörd och kvalitet efter spannmål som efter vall.

Stallgödsel och specialgödselmedel som tillförs på våren bör du sprida tidigt, gärna i mars, så att det organiska kvävet frigörs och blir tillgängligt då grödan har behov av det.

Art- och sortval samt utsäde


Förutsättningarna för de olika arterna av spannmål varierar mycket beroende av var i Sverige du odlar. Satsa i första hand på arter som du själv eller grannarna har bra erfarenheter av. Jordtypen har viss betydelse för de olika spannmålsslagen. Havre och råg kan odlas på alla typer av jordar. Vårkorn trivs dåligt på styva lerjordar. Vårvete går bäst på mullrika lerjordar. Höstvete och rågvete trivs bäst på lerjordar men rågvete går någorlunda bra att odla även på lättare jordar.

Använd gärna resistenta sorter med bra konkurrensförmåga mot ogräs. För höstsäden är även övervintringsegenskaperna viktiga eftersom luckor i beståndet ökar andelen ogräs. Som ekologisk odlare har du i praktiken mycket få sorter att välja på, speciellt om spannmålen ska säljas. Många uppköpare av spannmål ställer krav på att du ska odla en bestämd sort.

I råg bör du i första hand använda hybridsorter som ger ungefär 20 procent högre avkastning än populationssorterna. Mjöldryga har tidigare varit ett problem i hybridsorterna. De nya sorterna producerar dock mer pollen och är inte lika känsliga.

Bättre skörd med samodling


Blandsäd i form av havre och korn eller samodling av spannmål och trindsäd ger oftast större skörd och mindre ogräs än odling i renbestånd. Till eget foder är det en utmärkt idé att blanda olika arter. Även sortblandningar med sorter som har olika resistensgener är en bra lösning vid produktion av foderspannmål. Rågvete ger ofta högre skörd än höstvete och konkurrerar bättre med ogräset. Det finns dock i dagsläget ingen stor marknad för ekologiskt rågvete så du måste ofta kunna använda eller sälja grödan själv.

Ekologiska spannmålsodlare brukar använda tio till tjugo procent högre utsädesmängd än konventionella odlare, bland annat för att kompensera för plantbortfall vid ogräsharvning.

Sjukdomar och skadegörare


Sjukdomar och skadegörare har sällan avgörande betydelse i ekologisk spannmålsodling. Risken för problem minskas med förebyggande åtgärder som en varierad växtföljd, plöjning, resistenta sorter med mera. Spannmålsutsäde kan betas med Cedomon eller Cerall, som består av en naturligt förekommande jordbakterie. Du kan även köpa värmebehandlat utsäde.

För att undvika problem med bladlöss bör du inte harva eller radhacka för mycket i spannmål. Varje harvning eller radhackning dödar rovbaggar och spindlar som äter bladlössen och därför är mycket viktiga för att undvika tidiga angrepp.

Ogräs i ekologisk spannmål


En bra växtföljd är den viktigaste förebyggande åtgärden mot ogräsproblem. När det gäller gödsling så bör du planera tillförseln så att vårstråsäden, speciellt vårkorn, inte saknar kväve. Vårstråsäd har ett ytligt rotsystem och vid brist är rotogräset bättre på att få tag på kväve och andra näringsämnen än spannmålen.

Höststråsäd har 50 procent djupare rotsystem än vårstråsäd och konkurrerar därför bättre med rotogräs. Speciellt höstråg och rågvete har en bra konkurrensförmåga. På areal med mycket åkertistel bör du vårplöja om det går. Stubbearbeta direkt efter skörd av spannmål efter de grödor i växtföljden där det är möjligt.

Ogräsharva eller radhacka, eller både och?


Om det inte finns speciella problem med åkersenap bör du göra högst en blindharvning och en ogräsharvning i vårstråsäd. Ogräsharva när vårstråsäden har två till tre blad. Höstråg, höstrågvete och höstspeltvete bör du inte harva på våren. Höstvete kan du ogräsharva tidigt på våren. Tänk dock på att ogräsharvning inte har någon effekt mot rotogräs!

Spannmål kan etableras på 24 cm radavstånd och radhackas. På större radavstånd minskar avkastningen för mycket. Radhackning är mindre väderberoende än ogräsharvning men mer arbetskrävande. Den första radhackningen gör du när grödan har två till tre blad och sen efter behov. Radhackning har till skillnad från ogräsharvning en viss effekt på rotogräs. Mer information om ogräs hittar du under ogräskampanjen till höger.  

Sidan senast uppdaterad:   2012-03-05