Strategier för ekologisk ogräsbekämpning i olika grödor

En konkurrenskraftig gröda är den viktigaste faktorn mot ogräsen. Grödans konkurrenskraft gynnas av jämn och lagom tät sådd samt en snabb uppkomst. Olika grödor har olika stark konkurrenskraft mot ogräsen.

Oljeväxter


I ekologisk produktion odlas i huvudsak höstsådda oljeväxter. Sådd av höstoljeväxter efter vallbrott kan ge problem med att få fram en tillräckligt fin såbädd. Sniglar kan vara ett allvarligt etableringsproblem fuktiga höstar särskilt på styvare jordar och efter frodiga vallar. Sniglarna överlever i håligheter i marken där gräs vänts ned efter plöjning. Risken minskar om man putsar eller skördar vallgrödan i nära anslutning till vallbrottet.

Höstoljeväxtfält bör vara fria från kvickrot. Kvickroten kan bekämpas genom ett tidigt vallbrott i början av juli och stubbearbetning vid 2-3 tillfällen före såbäddsbereding och sådd. Såbädden ska ha ett fint bruk för att oljeväxtplantorna ska kunna etablera sig jämnt. Vid måttligt ogrästryck kan sådden ske på 12 cm. Sådd med större radavstånd ger möjlighet till radhackning mot ogräs.

Den första hackningen kan görs grunt så snart som möjligt efter uppkomst när rapsen har 1-2 örtblad. Vid efterföljande hackningar hackas djupare så att jord sprid in i raden och täcker ogräset där. En andra hackning kan göras i månadsskiftet september/oktober. Den senare hackningen ger en myllning som ger ett visst köldskydd för plantorna. På våren kan man kombinera en ogräshackning med en nedbrukning av fast gödsel.

Stråsäd


Vårsäd


Vårplöj om jordarten är så lätt att såbäddsberedningen går bra efter plöjningen. Vårplöjning bromsar de rotogräs som har kunnat växa till under milda vinterdagar. Utnyttja det försprång som vårplöjningen ger genom att så så fort som möjligt efter plöjningen.

Ge en startgiva med kväve (30-50 kg N) för att få igång grödan snabbt. Kalla vårar går mineraliseringen av kväve från marken långsamt. Särskilt vårkorn är beroende av kväve i markvätskan tidigt på våren.  

Blindharva mot fröogräs före uppkomst. Vid rikligt förekomst av åkersenap, åkerrättika eller spillraps kan blindharvningen behöva upprepas. Ogräsharva vid behov en gång till efter uppkomst, ogräsharva inte senare än 30 dagar efter sådd. Ogräsharvning ger ingen effekt mot rotogräs.  

Stubbearbeta direkt efter skörd för att bromsa rotogräsen. Upprepa stubbearbetningen när kvickroten har 3-4 blad. En uppföljande stubbearbetning har även effekt mot höstgrodda fröogräs. Avsluta med en plöjning sen höst eller vår.

Höstsäd


Om förfrukten är vall är det bra om den kan brytas efter första skörd så att man får en kort sommarträda före såbäddsberedning och höstsådd.

Ogräsharva vid behov höstvete och höstråg på våren, men ogräsharva inte råg på våren. Rågen bildar sidoskott och blommar och mognar ojämnt om den störs av en ogräsharvning på våren.

Trindsäd


Ärter och åkerbönor i renbestånd ska inte odlas på fält med rotogräs. Ärter och åkerbönor  i renbestånd till mogen skörd är inkörsporten för åkertistel och andra rotogräs. Placera trindsäden efter en konkurrenskraftig höstgröda för att dra nytta förfruktens ogräskonkurrerande effekt. Trindsäd i blandning med stråsäd ger bättre ogräskonkurrens, t.ex. ärter och havre eller åkerböna och vårvete.  

Blindharva mot fröogräs före uppkomst. Harva inte precis vid uppkomst. Ärter kan sedan harvas till dess att klängena greppar i varandra mellan plantorna. Åkerböna kan harvas tills de är 12 cm. Åkerböna kan även odlas med större radavstånd och hackas.

Vall


Gynna vallen vid vallinsådden. Oftast är det bäst att så in vallfröet samtidigt som skyddsgrödan. Om man ogräsharvar mellan sådd av skyddsgröda och insådd ökar risken för att vallfröet hamnar i torr jord och gror ojämnt. Efter skörd av skyddsgrödan gäller det att vallinsådden kommer så jämnt som möjligt. I de luckor som finns etablerar sig baldersbrå, maskros och skräppa.  

Putsa förstaårsvallen innan fröogräsen mognar. Tidig skörd eller putsning gynnar sidoskottsbildningen hos vallväxterna och gör att vallen blir tätare. Undvik att släppa djur på vallen första vallåret. Skörda förstaårsvallen med slåtter. Detta ger en kraftigare vallsvål som står emot tramp.  

Avslagningarna vid skörd missgynnar vandrande rotogräs som åkertistel, åkermolke, hästhov och åkerfräken. Kvickrot har förmåga att återhämta sig i vallen med hjälp av sin tillväxtkapacitet under hösten.  

Bryt vallen sista vallåret efter första vallskörden så att det blir möjligt med en sommarträda eller en halvträda mot framförallt kvickrot, men även andra rotogräs.

Potatis


Före sättning av potatis använder sig många odlare av kupfräs. Det är ett bra sätt att snabbt få upp värmen i marken samt att man får en bra sönderdelning av eventuella kokor som annars kan vara problem vid upptagning. Förutom den positiva effekten med höjd jordtemperatur och att jorden blir lucker och porös, kan jorden ibland bli alltför uttorkad.

Om kammarna blir alltför porösa får sättknölen mindre och ojämn fuktighet vilket ger varierande och lägre groningshastighet. Detta åtgärdas genom att trycka till kammen. Detta kan göras med rullhackans stjärnhjul eller med att en liknande tryckrulle monteras på sättaren. Plantorna kommer upp i en tillplattad och avdragen kam vilket dels ger djupare knöletablering samt mer med jord till efterföljande kupningar. Kupfräsen kan användas på stenfria marker fram till att blasten börjar växa. 

En väl genomförd ogräsbearbetning är mycket viktig för den ekologiska potatisodlingen. Det ger inte bara effekt på ogräsförekomsten utan syresättningen ökar också genom att jorden luckras. Detta stimulerar mineraliseringen av näringsämnen. Den mekaniska bearbetningen bryter också kapillärerna och hindrar vattenavdunstningen.

Vanliga kupaggregat, nätharvar och långfingerharvar som körs i kombination eller var för sig ger ofta ett fullgott resultat. För bästa resultat bör körningarna upprepas flera gånger under odlingsäsongens början. Fältet bör kupas direkt eller i nära anslutning till sättningen. Blir första kupningen fördröjd är det risk att jorden hinner bli hård och kupaggregatet följer sättdrillen fel. För att få så snabb och jämn uppkomst som möjligt kan drillens kammar dras ned efter sättning så kommer skotten snabbare upp.

Rullhacka, som även kallas turbokup, har två gåsfotsskär på S-pinne per radmellanrum. Hackan har markdrivna  justerbara stjärnhjul som rycker upp ogräset, luckrar och rör om i jorden. Rullhackan körs med bra resultat både före och efter uppkomst. Den har också bra effekt på kvickrot.

Alltför intensiv bearbetning mellan och i raderna kan störa rotutveckling och knölbildning, vilket kan ge en viss skördeminskning.

Sidan senast uppdaterad:   2011-04-19