Mekanisk ogräsbekämpning i ekologisk odling

Om du ska bekämpa ogräset i ekologisk odling med direkta metoder är det nästan alltid mekanisk bearbetning som gäller.

Vilka effekter du får på ogräset om du använder olika jordbruksredskap sammanfattas i tabellen nedan.

Längre ner på den här sidan hittar du mekaniska åtgärder mot ogräs vid odling av stråsäd, trindsäd, oljeväxter och vall. Däremot tar vi inte upp mekaniska åtgärder i radodlade grönsaker, som flamning och borstning.

För- och nackdelar med olika redskap

Redskap

Åtgärd

Plog  
Positiva effekter Avbryter tillväxt och frösättning
  Vänder ner årets fröproduktion
  Vänder ner vegetativa delar av fleråriga ogräs
Nackdelar Vänder upp äldre ogräsfrön
  Vänder ner frön som kan gå i frövila och kan bygga upp en fröbank
   
Stubbkultivator  
Positiva effekter Avbryter tillväxt och frösättning
  Sönderdelar och drar upp utlöpare
Nackdelar Stimulerar till ny skottbildning från underjordiska utlöpare
   
Tallriksharv  
Positiva effekter Avbryter tillväxt och frösättning
  Sönderdelar och vänder ner vegetativa delar av fleråriga ogräs
Nackdelar Stimulerar till ny skottbildning från underjordiska utlöpare
   
Såbäddsharv  
Positiva effekter Förstör unga ogräsplantor
  Sönderdelar grunt placerade underjordiska delar av fleråriga ogräs
Nackdelar Lockar ogräsfrön att gro
  Kan sprida rotdelar från fleråriga ogräs
   
Vält  
Positiva effekter Förbättrar grödans groningsförhållanden
Nackdelar Förbättrar ogräsens groningsförhållanden
   
Ogräsharv  
Positiva effekter Täcker unga ogräsplantor med jord eller river upp dem
Nackdelar Lockar ogräsfrön att gro
  Skadar grödan och försämrar dess konkurrenskraft mot fleråriga ogräs
   
Radhacka  
Positiva effekter Täcker ogräsplantor med jord, rycker upp eller skär av dem
Nackdelar Kan skada grödan

Beredning av såbädd och sådd


Vid såbäddsberedning finns många tillfällen att påverka ogräskonkurrensen. Sträva efter jämnhet, täthet och snabb uppkomst av grödan.

Falsk såbädd, fördröjd sådd och blindharvning


Genom att göra en såbädd, men avvakta med sådden får man upp tidigt groende ogräs som kan harvas bort före en fördröjd sådd. Sådd i varm jord gynnar snabb uppkomst av grödan. Det är även möjligt att harva efter sådd och före uppkomst (blindharvning) mot snabbt groende arter som dån, pilört, åkersenap och spillraps.

Sådjup och utsädesmängd


Så inte djupare än vad som motiveras av möjligheten att blindharva. Grundare sådd ger snabbare uppkomst och bättre konkurrens mot ogräsen. Det är mindre riskabelt att så grunt på kapillära jordar än på lerjordar med aggregatstruktur.

Utsädesmängden reglerar tätheten i beståndet. För att få en bra effekt av en höjd utsädesmängd krävs att utsädet fördelas jämnt och att sådjupet är jämnt.

Placering av gödsel


Genom att placera gödsel under såbädden kommer den grödan tillgodo på ett sätt som ger konkurrensfördelar mot mer grunt liggande ogräsfrön.

Ogräsharvning


Ogräsharvning är en grund bearbetning med lätt harv för bekämpning av fröogräs. Ogräsharvning har ingen effekt mot rotskott av rotogräs. Utsädesmängden kan höjas med runt tio procent för att kompensera för skador på grödan. Normalt sådjup bör användas.

Ogräsharvningen ger bäst bekämpning på fröplantor i hjärtbladsstadiet. En stråsädesgröda är mest känslig i ett- till tvåbladsstadiet. En vanlig metod är att blindharva en gång före uppkomst och sedan följa upp detta med en selektiv ogräsharvning i grödans två- till trebladsstadium.

Ogräsharvningen får bäst effekt i torr och varm väderlek. Harvpinnarna ska röra om jorden så att ogräsplantorna täcks med jord. Bekämpningseffekten varierar mycket beroende på ogräsflora, utvecklingsstadium hos gröda och ogräs, väderlek, jordart, harvningsdjup och körhastighet.

Ogräsharvning kan även gynna grödan genom att bryta skorpa och genom att luckra jorden.

Höstvete och rågvete kan ogräsharvas tidigt på våren, men råg ska inte ogräsharvas på våren. Rågen bildar sidoskott som ger utdragen blomning och ojämn mognad om den störs av en harvning på våren.

Ogräshackning


Framförallt på gårdar med stort inslag av ettåriga grödor i växtföljden och ingen avsättning för vall finns ett ökande intresse för att så grödor på hackavstånd och ogräshacka. Radhackningen kräver bra styrning och lämpliga hackaggregat.

En väl fungerande hacka hackar bort ogräsen mellan raderna och luckrar jorden. Hackning ska ske i torr och gärna varm väderlek. I vårsäd kan hackning utföras från och med tvåbladsstadiet. Höstvete kan hackas på våren, men råg ska inte hackas på våren eftersom rågen då stimuleras till sidoskottsbildning. Sidoskotten ger utdragen blomning och ojämn mognad.

I höstoljeväxter kan en eller två hackningar göras på hösten. Den första görs när grödan har två örtblad. Den andra hackningen görs något djupare så att jord förs in i raderna och täcker ogräs i raden. Ytterligare en hackning kan vid behov göras på våren så snart marken bär.

Radhackningens precision varierar mycket beroende på utrustning. Det pågår ett utvecklingsarbete kring radhackor vilket ökar deras precision successivt med hjälp av bland annat förbättrad styr- och reglerteknik.

Stubbearbetning


Stubbearbetning innebär att man gör en eller flera jordbearbetningar vanligen med kultivator eller tallriksredskap efter skörd för att bromsa ogräsens tillväxt och bruka ner stubb och andra växtrester.

Fleråriga ogräs med grundväxande utlöpare kan bekämpas med stubbearbetning, först och främst kvickrot, men även åkermolke och storven. Arter med utlöpare som ligger under bearbetningsdjup påverkas i något mindre grad. Upprepad stubbearbetning på hösten för att svälta ut ogräsen fungerar bra mot kvickrot, men sämre mot åkertistel. Åkermolke har en mindre benägenhet att skjuta nya rotskott på hösten vilket gör att det inte går att svälta ut i samma grad som kvickrot.

Ettåriga ogräs påverkas av stubbearbetning på hösten genom att tilläxt och fröproduktion avbryts. Upprepad stubbearbetning kan ge en viss tömning av fröförrådet.

"Stubba på stubben"
Efter skörd kommer mycket ljus ner till de kvarvarande ogräsen. Detta ger förutsättningar för en kraftig tillväxtökning. För att hindra detta bör en första stubbearbetning genomföras så snart som möjligt efter skörd (inom några dagar).

En stubbearbetning sönderdelar rotogräsen och alla nya bitar kan ge upphov till nya rotoskott. En tidig stubbearbetning som inte följs upp med ytterligare en stubbearbetning eller plöjning medför därför en uppförökning av rotogräsen.

Effekt av olika redskap
Ett tallriksredskap skär rötterna i små delar. Ett tungt tallriksredskap har tallrikar som väger minst 50 kg med en diameter större än 60 cm. Tallrikarna ska vara vinklade mot körriktningen och skära av rotogräsens rötter. Det är viktigt att körhastigheten inte blir för hög, max 5-7 km/tim. Redskapet kan då skära ned till 10-12 cm. Rätt hastighet i förhållande till jordart, årsmån och tallriksvinkel kan ge en god bearbetning med en överfart.

En kultivator sliter av och drar upp utlöpardelar till ytan. Om kultivatorns fjädrande pinnar har smala spetsar måste man köra minst två gånger för att få jorden väl genomarbetad. För att utnyttja pinnarnas rivande och sönderdelande effekt bör körhastigheten vara 8-12 km/tim. Kultivatorn bör ha ett efterredskap som jämnar ut markytan och stödhjul för exaktare djuphållning. Första bearbetningen ska göras grundare (8-9 cm) än den andra (ca 12 cm) för att pinnarna ska få rå jord att arbeta mot. Olika billtyper finns på marknaden.

En jordfräs sönderdelar effektivt ner till ca 12 cm, men har låg avverkningskapacitet. Nyare redskap på marknaden är "Kvikk-Up" som kastar upp utlöpardelar och placerar dem på ytan från 8-12 cm djup, och "Carrier" som bearbetar grundare (ca 5 cm) men effektivt.

Avslagning av vall


Avslagning av en vallgröda ger en effekt mot både fröogräs och rotogräs. Fröogräs hindras att producera frön, och rotogräsen hämmas av avslagning i kombination med konkurrens från en vallgröda. Fröogräsen ska slås av före frösättning. Rotogräsen är känsligast för avslagning när de vegetativativa förökningsdelarna har lågt innehåll av energi för återväxt efter avslagningen. Åkertistel och åkermolke är mer känsliga för avslagning än kvickrot.

Tidpunkten för avslagningen och vallens återväxt är viktigare än om avslagningen sker med slåtterkniv eller hack. Ogräset skadas mer av en hack än av en slåtterkniv, men detta gäller även för vallgrödan.

Om man inte har möjlighet att slå av precis i åkertistelns mest känsliga stadium har åtgärden viss, men avtagande, effekt fram till begynnande blomning. En avslagning efter begynnande blomning gynnar däremot åkertistelns inlagring av energi i rötterna eftersom plantan hindras från att fördela energi till produktion av frö. Den energi som skulle ha gått till produktion av frön går istället ned till rötterna.

Känsligaste tidpunkt för avslagning för några rotogräs

Ogräs

Känsligaste tidpunkt för avslagning

hästhov 3-5 blad
kvickrot 3-4 blad
åkermolke 5-7 blad
åkertistel begynnande knoppstadium
Putsning av vall och beten
En mildare form av avslagning kallas putsning. En förstaårsvall kan putsas mot fröogräs som baldersbrå i maj före frömognad. Skräppaplantor ska putsas av före frömognad i betesmarker. En lämplig tidpunkt för putsning av beten är direkt efter att djuren har betat. Man kan då putsa av ratorna vid den tidpunkt då betesvallen skadas så lite som möjligt.

Plöjning


Plöjningens uppgift är att luckra jorden, skära av ogräsrötter, mylla halm, stubb, gödsel och ogräs. En väl utförd plöjning underlättar vidare bearbetning och har en betydande effekt mot ogräsen. Nackdelar med plöjning är att den är energi- och arbetskrävande, den medför en packning av alven och den ger upphov till en plogsula/trafiksula. Plöjningen medför även en radikal omblandning av jordlagren.

Plöjning med tvåskikts- eller tvåstegsplog har visat god effekt mot kvickrot. Andra metoder för att förbättra vändningen av matjorden vid plöjning är att använda skumrist, stubbrist eller skumvinge.

För att plöjningen ska bli effektiv krävs att plogen är väl inställd. En väl inställd plog ger mindre motstånd, mindre slitage, mindre bränsleförbrukning, bättre tiltläggning, jämnare styrning och mindre stress i arbetet och effekten mot ogräsen blir bättre. Plöjningen blir bäst när skär och spetsar är vassa samt skruvar och muttrar ordentligt åtdragna.

Höstplöjning av lerjordar ger möjlighet att utnyttja en eventuell tjäles struktureffekt genom frostsprängning. Vårplöjning kan användas på finmo- och mjälajordar som har en kapillär vattenförsörjning. Genom vårplöjning värms jorden upp snabbare. Vårplöjning har visat bromsande effekt mot framförallt åkertistel och åkermolke.

Sidan senast uppdaterad:   2011-05-10