Mycket jordnära på dansk kongress om ekologisk produktion
.Storskaligt samarbete i praktiken
("Møde A1" )I Danmark har man i flera år diskuterat storskaligt samarbete inom ekologiskt lantbruk i så kallade matris-modeller. Det som skiljer matris-modellen från vanligt samarbete mellan enskilda lantbruk är att man involverar en större krets av aktörer och intressenter, som livsmedelsindustri och offentliga institutioner. I Lejre kommun på Själland har borgmästaren Mette Touborg tillsammans med de danska rådgivningsorganisationerna initierat ett ambitiöst samarbete.
Presentation Storskala producentsamarbejder - samarbejde for fremtiden
Medan en del av projektet i Lejre kommun fortfarande är på idéstadiet har ett antal lantbrukare på Bornholm under flera år haft ett nära och välfungerande samarbete sinsemellan och med öns livsmedelsindustri. Bornholm är en isolerad ö och den dyra transporten till och från ön ger ett speciellt stort behov av samarbete. Samarbetet sker i form av en ERFA-grupp som hålls ihop av växtodlingsrådgivaren Henning Hervik. Man har till exempel samarbetat om att underlätta en omställning av en ny mjölkgård genom att leverera ekologiskt foder så att korna kunde komma i karens direkt. Eftersom grovfoder är för dyrt att transportera till ön producerar växtodlarna grovfoder till djurproducenterna. Man har ett nära samarbete med Bornholms enda kvarn — Valsemøllen — för produktion av ekologiskt mjöl. Sammanfattning Matrix — Øko-Bornholm
Presentation Bornholm Økologer i samarbejde
Biologisk mångfald på danska ekologiska lantbruk
("Møde D6" )På ekologiska lantbruk har man ett extra stort behov av välfungerande ekosystemtjänster i form av bland annat biologisk kontroll och pollinering. Därtill kommer att många lantbrukare är intresserade av jakt och generellt sett har ett stort naturintresse.
På kongressen berättade driftledaren Jesper Leegaard om hur man jobbar med biologisk kontroll på den stora danska ekogården Billeslund som levererar grönsaker till Årstidernas prenumeranter i Danmark och Sverige. De stora öppna fälten med grönsaker attraherar många häckande fåglar som till exempel tofsvipa och strandskata. Det var en utmaning eftersom man praktiserar en intensiv mekanisk ogräsbekämpning i de flesta av gårdens frilandsgrönsaker. Man har dock en bra överblick från traktorn och det har blivit standard att gårdens anställda har käppar med sig föratt kunna markera häckande fåglar. Då är det enkelt att lyfta på radhacka med mera och det ger enligt föreläsaren endast en minimal skördeförlust. När man sprider flytgödsel flyttar man äggen åt sidan och lägger dem sedan åter i jord som inte hade fått flytgödsel på sig. Man hade observerat att man inte får placera markeringskäpparna helt intill de häckande fåglarna eftersom kråkor och rävar är opportunister och blir nyfikna på käpparna. Jesper Leegaard rekommenderade att man placerade käpparna cirka 10 meter från de häckande fåglarna.
Presentation Fugleliv på Billeslund
Marie-Louise Simonsen från Økologisk Landsforening berättade om sina erfarenheter med rådgivning om biologisk mångfald på ekologiska lantbruk.
Presentation Erfaringer med rådgivning om naturpleje hos økologer
Sammanfattning Erfaringer med rådgivning om naturpleje hos økologer
Økologisk Landsforening har jobbat mycket med miljörådgivning och har tagit fram intressant informationsmaterial. På Økologisk Landsforenings webbplats kan man till exempel hitta broschyren "Naturfremme i agerlandet - Naturstriber, insektvolde og andre tiltag" med bra idéer om enkla åtgärder på gårdsnivå. På Youtube finns en film som visar hur man gör en "beetle bank"
Behov av moderna lantsorter i ekologisk odling!?
("Plenum 3")Bernd Horneburg från Goettingen Universitetet i Tyskland redovisade sortförsök i vete och majs utförda under konventionella respektive ekologiska förhållanden. Försöken visade att det ofta var andra sorter som klarade sig bäst under ekologiska förhållanden än under konventionella. Speciellt verkade tillgången på lättillgängligt kväve att påverka vilka sorter som klarade sig bäst. Bernd Horneburg visade dessutom lovande exempel på att man snabbt skulle kunna förädla fram kvalitetsegenskaper i trädgårdsväxter — bland annat en extra söt smak i morötter till snacks.
Presentation Økologisk planteforædling: Resultater, muligheder og udfordringer
Sammanfattning Achievements, chances, and challenges of organic plant breeding (engelska)
Anders Borgen ansåg att ekologiska lantbruk går miste om skördeökningar i spannmål på grund av brister i växtförädlingen. Växtförädling har överlag varit en dålig affär för utsädesföretagen de senaste decennierna. Växtförädlingen har varit en bra affär samhällsekonomiskt men inte företagsekonomiskt. Den dåliga ekonomin i växtförädlingen har lett till en intensiv jakt på kostnader som i sin tur har medfört att växtförädlingen har koncentrerats till ett fåtal internationella aktörer. Dessa producerar och utvecklar ofta samtidigt växtskyddsmedel, till exempel Monsanto, Bayer och DuPont. De tio största utsädesföretagen stod för mer än 60 procent av världsmarknaden år 2008 jämfört med knappt 40 procent år 1996. I ett stort lantbruksland som Danmark finns i dag endast växtförädling av vete, korn, vallfrö och potatis. Anders Borgen ansåg att det behövdes ett komplement till den traditionella växtförädlingen där ekologiska lantbrukare involverades i arbetet med att ta fram moderna lantsorter vid hjälp av "populationsförädling". Barriärerna för en sådan utveckling var både marknadsstrukturer, lagstiftning och intresset från de ekologiska lantbrukarna.
Presentation Økologisk planteforædling
Lantbrukaren Anders Lund, som är ordförande i Økologisk Landsforenings växtodlingsgrupp, berättade att de ekologiska skördenivåerna i spannmål inte hade ökat de senaste tio åren i Danmark medan de konventionella lantbrukarna hade upplevt en liten ökning. Han ansåg att det var brist på utbud och utveckling av spannmålssorter anpassade till ekologiskt lantbruk som var den väsentligaste orsaken till den uteblivna skördeökningen. Han hade önskemål om sorter med speciella kvalitets-, konkurrens- och resistensegenskaper. Han såg gärna ett utökat samarbete mellan utsädesföretagen och ekologiska lantbrukare om förädlingen samt ändrade regler för försäljning av sortblandningar och genetisk icke-homogena sorter.
Presentation Hvorfor har vi brug for økologisk såsæd?
Sammanfattning Hvorfor har vi brug for økologisk såsæd?
