Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.
Jordbruksverkets startsida

Kött och klimat

Metan och lustgas ger störst klimatpåverkan från jordbruket

Klimatgaser från jordbruket.

Bild: Susanna Degaardt.

Utsläppen sker både i Sverige och utomlands


Eftersom en stor del av den svenska köttkonsumtion består av kött från andra länder är vårt "matavtryck", och därmed de växthusgasutsläpp som vi orsakar genom vår konsumtion av kött, mycket större än de utsläpp som produktionen inom landet ger upphov till. Med matavtryck avses den yta som var och en tar i anspråk genom den mat vi äter.

Köttkonsumtionen behöver minska


Utsläppen av växthusgaser från privat konsumtion är ungefär åtta ton per person och år i Sverige. Maten beräknas stå för cirka två av dessa åtta ton. Kött är den livsmedelsgrupp som står för störst andel av den livsmedelsrelaterade klimatpåverkan, och då är ändå inte indirekta utsläpp från förändrad markanvändning (till exempel effekterna av avskogning) inräknade.

Om utrymmet för utsläpp av växthusgaser fördelas per person behöver vi till år 2050 komma ner på en nivå under två ton per person och år för vår totala konsumtion av mat, resor, boende med mera. Utsläppen från produktionen av kött kan minska en del genom förändrade produktionsmetoder, men det räcker inte för att vi ska komma ner till en nivå under två ton. Ur ett hållbarhetsperspektiv behöver därför vår konsumtion av kött minska om det också ska finnas något utrymme för de utsläpp som våra andra behov ger upphov till.

Välj kött med omsorg


Det är också viktigt att välja kött med omsorg. Välj kött från djurhållning som är förenlig med en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.
Illustration av hur stor del av minskningen av utsläppen till år 2050 som uppskattningsvis behöver komma från livsstilsförändringar

Illustration av hur stor del av minskningen av utsläppen till år 2050 som uppskattningsvis behöver komma från livsstilsförändringar