Startsida Möjligheter på landsbygden Stöd Miljö och klimat Odling Djur Veterinär Handel Tillsyn Mina sidor

Klimatet påverkar vårt jordbruk på olika sätt

På några få årtionden har temperaturen ökat globalt till följd av stigande halter av växthusgaser i atmosfären. Högre temperaturer innebär att jordbruket på många platser runt om i världen måste anpassas.

Det blir varmare, blötare och torrare samtidigt

I Sverige är vi gynnade sett ur ett globalt perspektiv. På hundra års sikt kommer norra Europa fortfarande att vara en relativt behaglig plats att leva på även om temperaturen höjs till skillnad från många andra delar i världen där framförallt brist på vatten kommer att göra livet och förutsättningarna för odling mycket svårt. Även klimatets förändringar under de närmaste decennierna kommer att påverka förutsättningarna för jordbruket i Sverige. Vädret blir varmare och rikare på nederbörd. Förenklat kan man säga att där det är torrt kan vi förvänta oss att det blir torrare och där det är hög nederbörd kan vi förvänta oss att det blir blötare.

Jordbruket kommer att behöva möta nya utmaningar. Samtidigt som jordbruket ska minska belastningen på havet och andra ekosystem måste jordbruket till exempel klara av att anpassa odling och produktion till ett förändrat klimat.

Allt viktigare att läsa årstiderna

Tempot i klimatförändringarna är dock inte högre än att det är möjligt göra en successiv anpassning till ett varmare klimat med förändrat nederbördsmönster. Den kritiska faktorn i framtiden blir kanske inte ljus och värme på våren utan i stället att marken bär och har rätt fuktighet och att grödan hinner etablera sig ordentligt innan vårtorkan sätter in.

Förutsättningarna för skörd kan komma att se annorlunda ut. Samtidigt som det blir aktuellt med fler skördar på sikt kan skördebetingelserna vissa år bli svårare. Som lantbrukare blir det än mer viktigt, att följa väderutvecklingen det enskilda året, att vidta åtgärder för en anpassning på lång sikt. Nya grödor och förändrade odlingsmetoder gällande till exempel tidpunkter för sådd, skörd, gödsling, bevattningsbehov och bekämpning blir aktuella.

Längre växtsäsong och högre temperatur och fuktighet ökar sjukdoms- och skadedjursangrepp

En ökad temperatur förlänger växtsäsongen och öppnar nya möjligheter ur produktionssynpunkt. Samtidigt förväntas sjukdomar och skadedjursangrepp öka både inom växtodlingen och på djursidan. Nya sjukdomar når Sverige. Som exempel kan nämnas virussjukdomen blåtunga som krupit längre norrut i Europa under de senaste åren och fört med sig lidande för djuren och stora kostnader för djurhållare. Sjukdomen sprids via svidknott. Varmt och fuktigt väder gör att knotten frodas och sjukdomen sprids då knotten färdas norrut med vindar eller följer med levande djur. Du kan läsa mer om virussjukdomen blåtunga till höger.

På växtskyddssidan väntas ett ökat sjukdomstryck när det gäller till exempel svampsjukdomar. Växtföljdsrelaterade sjukdomar kan på sikt komma att öka i södra Sverige om grödperioderna går in i varandra när odlingssäsongen förlängs. Du hittar mer information om växtskydd till höger.

Rapport om hur klimatet kan påverka svenskt jordbruk?

Jordbruksverket har kartlagt hur klimatet kan påverka svenskt jordbruk inom en 25-årsperiod. Ur klimatperspektiv är det en kort tid men ur jordbrukets perspektiv en rimlig tidshorisont. Utgångspunkten i rapporten är att temperaturen höjs ytterligare en grad. Klimatförändringarnas positiva och negativa effekter bedöms i stort sätt ta ut varandra. De högre koldioxidhalterna väntas höja avkastningen med cirka fem procent. Möjligheten att odla mer höstsådd och till exempel att odla majs förväntas bli bättre. Samtidigt kan skördebetingelserna försämras och risken för torka öka. Risken för översvämningar förväntas öka. Rapporten En meter i timmen hittar du till höger.

Hur påverkar klimatförändringarna odlingslandskapets tekniska system?

Ökad nederbörd och torka ställer högre krav på odlingslandskapets tekniska system. I södra Sverige har nederbörden ökat med ungefär tio procent sedan normalperioden 1961-1990. Samtidigt förväntas sommarnederbörden minska med 20 procent i södra Sverige vilket ger ett ökat behov av bevattning. Nederbördens förändring ser olika ut i olika delar av Sverige. Med förändrade nederbördsmönster blir det allt viktigare att hantera vattnet på ett bra sätt både ur miljö- och produktionssynpunkt.

Jordbruksverket har tagit fram fem informationsskrifter om klimatförändringarnas påverkan på dräneringssystem, bevattning, dikningsföretag och invallningar, samt en broschyr om juridiken kring anpassningen av dessa system. Du hittar broschyrerna till höger.

På SMHI:s webbplats finns Klimatanpassningsportalen där flera myndigheter informerar om arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Portalen är ett stöd för de på kommuner och länsstyrelser som arbetar med klimatanpassning. Klimatanpassningsportalen finns till höger.