Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.
Jordbruksverkets startsida

Ordlista inom förnybar energi och klimat

Allokering


Fördelning av resurser till olika ändamål i en produktion. En producent kan till exempel allokera 50 procent av resurserna på löner och 50 procent av resurserna på maskiner.

Antropogen


Skapad eller orsakad av människan. Används särskilt om miljöpåverkan.

Areella näringar


Jordbruk, skogsbruk och fiske.

Askåterföring


Spridning av aska till sådan växtplats där bränslet har vuxit. Askåterföring till skogsmark är positivt då det skapar ett kretslopp av bland annat näringsämnen.

Avverkningsrester


Grenar, toppar, stubbar och småträd efter avverkning sedan industrivirket tillvaratagits.

Biobränsle


Bränsle där biomassa är utgångsmaterial. Biobränsle kan exempelvis vara avverkningsrester, ved, pellets, avfall, biogas och etanol. Vid förbränning av biobränsle fås bioenergi.

Bioenergi


Bioenergi är sådan energi som kan utvinnas från biobränslen, till exempel genom förbränning av ved eller organiskt avfall, eller genom utnyttjande av biogas och etanol.

Biodiesel


Dieselbränsle baserat på animaliskt fett eller vegetabiliska oljor, vanligen raps- eller sojaolja.

Biogas


Biogas består av bland annat metan, koldioxid och vatten som bildas genom rötning, det vill säga nedbrytning av organiskt material under syrefria förhållanden. Biogasen är rik på energi och kan användas som bränsle för produktion av el eller som drivmedel.

Biologisk behandling


Biologisk behandling av avfall innebär att avfallet bryts ner biologiskt med hjälp av till exempel mikroorganismer, maskar eller svampar genom exempelvis kompostering eller rötning.

Biologisk mångfald


Biologisk mångfald är variationsrikedom bland alla typer av levande organismer. Detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

Biologiskt avfall (bioavfall)


Biologiskt lättnedbrytbart avfall, det vill säga den del av det organiska avfallet som på kort tid kan brytas ner i biologiska processer, till exempel mat- och trädgårdsavfall.

Biomassa


Levande eller nyligen dött biologiskt material.

Bränsle


Ämne som innehåller kemisk eller på annat sätt bunden energi som kan utnyttjas för omvandling till värme eller annan energi.

CFC Klorfluorkarboner


Kylmedium i bland annat värmepumpar benämns ofta freon som är ett varumärke. Bryter ned stratosfärens ozonskikt, vilket innebär risker för hälsa och miljö. CFC bidrar också till växthuseffekten.

CO2


Se koldioxid.

Dimetyleter (DME)


DME är ett drivmedel i gasform som kan användas i dieselmotorer efter justeringar i bränslesystemet. Det framställs ur syntesgas, som i sin tur kan framställas ur bland annat naturgas, förgasad olja och biomassa. Verkningsgraden och effekten hos DME är densamma som för diesel.

Drivmedel


Gasformigt, flytande eller fast bränsle för start, drift eller värmning av maskin, motor eller dylikt.

Effekt


Energi per tidsenhet. Energi = effekt x tid.

Ekosystem


Ett system av levande organismer som interagerar med varandra och sin fysiska omgivning. Avgränsningen av ett ekosystem är inte fixerat utan beror på syfte och vad som studeras. Ett ekosystem kan alltså vara till exempel ett träd, en skogsdunge eller omfatta hela jordklotet.

Ekosystemtjänster


Ekologiska processer eller funktioner i naturen som har ett värde (monetärt eller icke-monetärt) för individen eller samhället. Ekosystemtjänsterna är indelade i produkter (exempelvis mat, fibrer, bränsle, byggmaterial, rent vatten), reglerande tjänster (exempelvis klimatreglering, vattenreglering, näringskretslopp), upprätthållande tjänster (exempelvis produktivitet, biodiversitet, pollinering) och kulturtjänster (exempelvis rekreation, friluftsliv, estetiska värden).

Elcertifikat


Elcertifikat är ett marknadsbaserat stöd för utbyggnad av förnybar elproduktion (vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk) i Sverige. Elcertifikatsystemet är uppbyggt så att producenter av el från förnybara energikällor får ett elcertifikat för varje producerad MWh el. För att skapa efterfrågan på elcertifikat är det obligatoriskt för elleverantörer och vissa, i lagen definierade, elanvändare att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elleverans/elanvändning, den så kallade kvotplikten. I och med försäljningen av elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver intäkterna från elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion.

Elproduktion


I Sverige producerar vi el i vattenkraftverk, kärnkraftverk, kraftvärmeverk, industriellt mottryck, vindkraftverk, oljekondenskraftverk och gasturbiner. Vid behov eller överskott importeras respektive exporteras el från grannländerna Norge, Finland, Danmark, Tyskland och Polen.

Energi


Energi är kraft som kan omvandlas till arbete. Som måttenhet används multiplar av enheterna joule (J) och wattimmar (Wh). Till exempel motsvarar en 40 watt glödlampa tänd i fem timmar 200 Wh.

Energibalans


Energibalans är jämvikt mellan den energi som tillförs ett system och den energi vi får ut ur systemet.

Energibärare


Ämne eller material lämpat att transportera energi, till exempel vatten, luft, eller elektriska kablar, battericeller samt bränslen som kol, råolja, ved och liknande.

Energieffektivitet


Förhållandet mellan energiutbytet från ett bränsle och den energi som använts i produktionen av bränslet, från odling till förädling, det vill säga energioutput/energiinput. Energieffektiva produktionssystem för bioenergi innebär att slutprodukten har ett mycket större energivärde än den sammanlagda energi som tillförts under produktionen.

Energigröda


En gröda odlad för användning som energiråvara. Det kan till exempel vara raps för produktion av rapsdiesel, spannmål för etanolproduktion eller till bränsle för uppvärmning, vide-arter som till exempel salix sp. till trädbränsle (flis), industrihampa och rörflen.

Energiskog


Snabbväxande träd eller buskar odlade för att användas som energiråvara, till exempel vide, hybridasp och poppel.

Etanol


En alkohol som kan framställas ur biobränslen. Etanol kan användas som fordonsbränsle. Är ofta uppblandat med 15 procent bensin och kallas då E85.

Eutrofiering


Se övergödning.

FAME


FAME = Fatty Acid Methyl Ester, är detsamma som biodiesel.

Fischer-Tropsch


Fischer-Tropsch-processen är en metod att utvinna syntetiska petroleumprodukter som till exempel syntetisk dieselolja ur andra råvaror än olja. För processen används syntesgas som i sin tur framställs ur bland annat naturgas, biogas eller biomassa. 

Fjärrvärme


System för central produktion av värme som leds ut till anslutna fastigheter i rörledningar med varmt vatten.

Fossila bränslen


Fossila bränslen är energikällor som petroleumprodukter, kol och naturgas. De har bildats av biologiskt material under äldre geologiska perioder i och under jordskorpan.

Fotosyntes


Den process hos gröna växter där solenergi tillsammans med vatten och koldioxid omvandlas till kemisk energi i form av kolhydrater.

Förnybar energi


Förnybara energislag kommer från källor som hela tiden förnyas i snabb takt, exempelvis biomassa, vatten, jordvärme, sol och vind.

Försurning


Försurning innebär att utsläpp av sura ämnen som till exempel syror och
svaveldioxid leder till en pH-sänkning i mark och vatten. Neutralt pH-värde är cirka sju. Tecken på försurning kan uppstå vid ett pH-värde kring fem. Tåligheten mot försurning varierar mycket mellan olika jordar och olika typer av sjöar. Det kallas buffringsförmåga.

GROT


Avverkningsrester i form av grenar och toppar.

Hyggesrester


Avverkningsrester efter slutavverkning.

Humus


Organiskt material som bildas vid nedbrytning av döda växter och djur.

Hållbar utveckling


Hållbar utveckling är en utveckling som "... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" (FN 1987, Bruntland-kommissionen). Hållbarhetsbegreppet inkluderar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Icke förnybara energikällor


Sådana energikällor som inte nyskapas inom överskådlig tid och som därför bidrar till ökningen av koldioxidhalten i atmosfären. Icke förnybara energikällor är främst fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Torv är ett gränsfall.

IPCC


Intergovernmental Panel on Climate Change.

Klimatpåverkan


Med klimatpåverkan menas påverkan som bidrar till att den globala medeltemperaturen på jorden ökar. Klimatpåverkan kallas i dagligt tal ofta för växthuseffekten.

Koldioxid


Koldioxid, CO2, är en gas som finns naturligt i jordens atmosfär. Gasen bildas vid alla levande organismers respiration, det vill säga omsättning av kolhydrater för frigörande av energi. Kolhydraterna har bildats av solenergi, koldioxid och vatten vid växternas fotosyntes. Koldioxid frigörs även vid förbränning av kolbaserade ämnen som till exempel fossila bränslen och biobränslen då ämnets kol reagerar med luftens syre.

Koldioxidekvivalenter


Gemensam måttenhet för växthusgaser. Den används för att beräkna den sammanlagda växthuseffekten av olika växthusgasutsläpp. Växthusgaserna har olika stark förmåga att absorbera och återstråla jordens värmestrålning. För att kunna jämföra effekten av olika växthusgasutsläpp måste det finnas en gemensam enhet. Koldioxid står för ungefär 80 procent av världens växthusgasutsläpp. Därför jämförs de övriga växthusgasernas styrka med koldioxidens.

Kolsänka


I all levande materia ingår kol. Genom att kol varaktigt binds in i till exempel växtmaterial skapas en så kallad kolsänka. Betydelsefulla kolsänkor är skogar och världshav vars ekosystem årligen tar upp och lagrar in stora mängder kol.

Kompostering


Kompostering är den biologiska nedbrytningsprocess då organiskt material bryts ner till jord (humus). Nedbrytningen sker med hjälp av olika mikroorganismer och processen kräver närvaro av syre. Under nedbrytningsprocessen bildas koldioxid.

Kraftvärmeverk


I kraftvärmeverken produceras både el och värme samtidigt, vilket leder till mycket små energiförluster. Värmen används till fjärrvärmenät i tätorter eller som processvärme inom industrin. Om värmebehovet är litet kyls överflödig värme bort. Kraftvärmepannorna eldas med biobränsle, kol, olja och naturgas. Även avfall kan användas.

Kväveoxider


Kväveoxider, NOx, är kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2) och bildas vid all förbränning. Kväveoxider bidrar till övergödning av mark och vatten samt försurning då det reagerar med fukt och faller ner som salpetersyra. Tillsammans med kolväten bidrar kväveoxider till att skadligt marknära ozon bildas.

Kyoto-överenskommelsen (Kyotoprotokollet)


Namnet på den uppgörelse som träffades på konferensen i japanska Kyoto 1997. Kyotoprotokollet säger bland annat att EU-länderna under perioden 2008-2012 ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 8
procent, USA med 7 procent och Japan med 6 procent, jämfört med utsläppen 1990. USA har ännu inte godkänt avtalet. I Montreal 2005 fick Kyotoprotokollet sin slutgiltiga utformning av regler för efterlevande. En process för förhandlingar om internationellt samarbete och framtidens klimatregim efter år 2012 inleddes också.

Kärnkraft


Ett kärnkraftverk är ett kondenskraftverk, där vatten värms upp till ånga som genomströmmar en ångturbin. Ångturbinen driver en generator som genererar el. Värmen som krävs för ångframställning frigörs när bränslet i reaktorn, uran-235, klyvs med hjälp av kärnpartiklar, så kallade neutroner.

Livscykelanalys (LCA)


Livscykelanalys är en metod för att bedöma hur olika produkter, tjänster eller system påverkar miljön under hela deras livstid. Man analyserar den totala miljöpåverkan av en produkt, från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.

Lustgas


Dikväveoxid, salpeteroxid, N2O, är en icke brännbar gas. Lustgas är även en mycket potent växthusgas, ett ton lustgas motsvarar cirka 300 ton koldioxid sett i ett 100-årigt perspektiv. Lustgas bildas vid naturliga processer i mark och sediment när organiskt material bryts ned av mikroorgismer. Både kvävegödsling och spridning av naturgödsel kan stimulera de naturligt förekommande bakterierna att producera mer lustgas. Även dikad skogsmark med stor mängd organiskt material avger lustgas. I Sverige svarar lustgasutsläppen för ungefär hälften av jordbrukets totala utsläpp av växthusgaser.

Metan


Metan är det enklaste kolvätet, med den kemiska formeln CH4 och kallas ibland sumpgas, eftersom den bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefattiga miljöer, till exempel bottnen på kärr. Metan bildas också vid djurens matsmältning och vid lagring av gödsel. Metanbildning är en naturlig process hos idisslare som sker när fodret bryts ned av mikroorganismer i våmmen. Metan är en växthusgas och ökade utsläpp från främst jordbruket anses vara en bidragande orsak till en förstärkt växthuseffekt. Metan är den största beståndsdelen i naturgas och biogas.

Metanol


Metylalkohol, eller träsprit, är den enklaste av alla alkoholer och mycket giftig. Kan utvinnas ur naturgas, kol, metangas, torv och cellulosa. Metanol används bland annat som lösningsmedel inom industri och laboratorier och kan även liksom etanol användas som bränsle i bensinmotorer.

Naturgas


Brännbar gas, kallas även fossilgas. Naturgas anses ha bildats under årmiljonernas lopp på samma sätt som olja och kol.

NOx


Är den kemiska samlingsbenämningen för kväveoxider, det vill säga föreningar som består av en kväveatom kombinerad med en eller flera syreatomer.

Organiskt avfall


Avfall som innehåller organiskt kol till exempel biologiskt avfall, pappersavfall och plastavfall.

Organogen jord


Organogena jordar är jordar med en hög andel organiskt material såsom torvjordar och gyttjejordar.

Primärenergi


Primärenergi är naturresurser såsom råolja, brunkol, naturgas, kärnbränsle, vind, vatten, jordvärme och biomassa innan de förädlats till energibärare som till exempel bensin, el och pellets. Primärenergi som begrepp används för att beskriva hur effektivt vi utnyttjar energikällan i förhållande till den nytta som den använda energin utnyttjas för. I primärenergifaktorn ingår då samtliga omvandlingsförluster i hela kedjan tillbaka till den orörda energiresursen, det vill säga den energi som går åt för brytning, transport, omvandling, distributionsförluster med mera.

Rapsdiesel


Rapsmetylester, RME, kallas ofta biodiesel och görs av rapsolja. RME framställs genom så kallad omförestring där glycerolen i rapsoljan byts ut mot metanol. RME kan användas direkt i dieselmotorer och jämfört med konventionell diesel ger RME lägre utsläpp av koldioxid och sotpartiklar, men något högre utsläpp av kväveoxider.

Resurseffektivitet


Effektiviteten i hur använda resurser nyttjas kan ökas genom att man hittar användningsområden för avfall, rest- och biprodukter.

Råvara


Ej bearbetad vara för industriell förädling.

Rötgas


Brännbar gas bildad vid rötning, biogas.

Rötning


Rötning är en biologisk nedbrytningsprocess där organiskt material bryts ner under syrefria förhållanden. Nedbrytningen sker naturligt med hjälp av olika mikroorganismer och under nedbrytningsprocessen bildas biogas.

Sekundär energi  


Primärenergi som förädlats till mer användarvänliga former av energibärare såsom bensin, el, pellets.

Syntesgas


Syntesgas är en blandning av gaserna kolmonoxid och vätgas och framställs ur främst naturgas (metan) men även ur fasta energiråvaror som stenkol och trä/ved via termisk förgasning med ånga och syrgas. Gasen kan även framställas ur svartlut som är en restprodukt från massaindustrin. Från syntesgas kan man framställa till exempel dimetyleter (DME), syntetdiesel (Fischer-Tropsch) och metanol.

Torv


Torv består av mer eller mindre förmultnade djur- och växtdelar som på grund av syrebrist inte brutits ner fullständigt. Torv bildas till exempel när marker försumpas eller när sjöar växer igen. Bildningshastigheten varierar beroende på sammansättning och hur vattensjuk marken är. Inom EU tidigare klassad som fossilt bränsle, bör enligt FN:s klimatpanel (IPCC) få egen status som långsamt förnybar.

Utsläppsrätt


En utsläppsrätt ger rätt att släppa ut en specificerad mängd av en substans.

Utsläppshandel


Ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser. Genom utsläppshandel blir det möjligt att genomföra utsläppsminskningar i det land och i den anläggning där det kostar minst. En marknadsaktör kan genom handeln i princip välja mellan att minska sina egna utsläpp, eller betala andra för att göra detsamma. Företag med höga kostnader för åtgärder kan köpa utsläppsrätter från företag med lägre kostnader för utsläppsminskningar. Den som släpper ut mindre än tillåtet enligt innehavet av andelarna kan sälja överskottet till andra företag.

Växthuseffekten


Utsläppen av koldioxid och andra gaser gör att halterna av växthusgaser ökar i atmosfären. Gaserna släpper igenom solens värmestrålning mot jorden, men hindrar den mer långvågiga värmestrålningen från att stråla tillbaka ut i rymden. Mer värme fångas in och jordens medeltemperatur stiger, växthuseffekten förstärks.

Växthusgaser


Gaser som lägger sig runt jorden och hindrar utströmningen av värme. De viktigaste växthusgaserna är vattenånga (H2O), koldioxid (CO2), lustgas (N20), metan (CH4) och CFC (klorfluorkarboner, freoner).

Övergödning


Övergödning (eutrofiering) uppstår genom en för stor tillförsel av gödande växtnäringsämnen, främst kväve och fosfor, till mark, sjöar och vattendrag.
 

Kontakt

Sidan senast uppdaterad:   2014-08-13