Ekosystemtjänster från jordbruksmark

Ekosystemtjänster – ett ganska nytt ord som ska beskriva nyttan av naturen. Är det ett sätt att få ekonomer och biologer att förstå varandra eller ett nytt sätt att se på naturen? Oavsett hur man räknar och hur man namnger saker så lever människan av det naturen ger. Naturen ger oss möjligheter att jaga, samla eller odla mat. Naturen ger oss rent dricksvatten, frisk luft, material till våra bostäder och skugga från en brännande sol. Den ger oss ro i själen och öppnare sinnen. Den stimulerar vår kreativitet.

Svårt att sätta prislappar

För mänsklighetens överlevnad måste vi ta hänsyn till naturen. De stora livsnödvändiga ekologiska systemen på jorden får inte störas och de mindre miljöerna behöver vårdas för att närmiljön ska kunna erbjuda en beboelig miljö för människor. Dessa värden kommer ibland i skymundan för andra stora samhällsintressen. Med en prislapp på naturens värden, eller ekosystemtjänsterna, kan dessa livsviktiga processer jämföras med andra intressen. Arbetet med att sätta dessa prislappar har påbörjats, men en lång väg är kvar innan det blir färdigt, om det någonsin blir det. Kunskapen om hur de ekologiska systemen påverkar och påverkas blir hela tiden större, men allt kommer vi nog aldrig att veta. De mera kvalitativa värdena kommer vi inte att kunna sätta prislapp på. Hur sätter man priset på skönhet eller frisk luft?

Den viktigaste nyttan - mat

Nyttan av jordbruksmarkens ekosystemtjänster är både universella och lokala.  Jordbruksmarkerna världen över producerar vår livsviktiga mat, både odlad mat från åker och mat från djur som går på betesmark. Närproducerad mat minskar transporterna, öppnar landskapet nära den som ska äta maten och minskar samhällets sårbarhet. Jordbruksmarken kan ta hand om en del biprodukter och avfall från samhället. Genom att återföra till exempel matrester, trädgårdsavfall eller godkänt rötslam blir åkermarken en del av ett kretslopp och löser många av stadens avfallsproblem.

I åkerkanten finns många värdefulla miljöer

Åkermarken och marken närmast den erbjuder en mångfald av miljöer där många arter trivs. Åkerbryn, dikeskanter, de små miljöerna under en kraftledningsstolpe, stenmurar, markvägar, trädor och kantzoner bildar gynnsamma miljöer där insekter, fjärilar, fåglar och vilt trivs. Även små skärvor av dessa miljöer är viktiga för att olika områden ska ha kontakt med varandra. De bildar bryggor genom landskapet där insekter och djur kan röra sig och ha kontakt för genetiskt utbyte som är viktigt för arternas överlevnad. I kanten på åkern, på åkerholmar och skogsbryn finns små ytor där solen värmer tidigt och som uppskattas av många insekter. Här trivs också många av de växter som ger pollen och nektar till vilda bin, fjärilar och humlor. Den mångfald av arter som frodas här är värdefull. Flera arter skapar möjlighet för att det finns en art som kan ta en annan arts plats om denna försvinner. På det sättet blir de artrika ekologiska systemen tåligare för yttre faktorer och klimatpåverkan.

Intill åkermarken finns diken och markvägar som bjuder till andra miljöer som passar andra arter. Dikena passar fuktälskande växter och djur. Markvägar och kantzoner där gräset hålls kortare erbjuder värdefulla miljöer där fågel- och harungar kan sola och torka upp på efter regn. Mindre fläckar utan växtlighet lockar värmesökande insekter som i sin tur blir mat till fåglar och fågelungar.  Remsor av högt gräs utgör skydd för skadedjurbekämpande insekter, spindlar och smådjur. Grödan på åkern är skydd för harar, fälthöns, rådjur och andra djur och grödan kan också bjuda djuren på mat. Åkern och dess randområden utgör livsmiljö för ett mycket stort antal arter som var och en och tillsammans är både delar av ett fungerande ekosystem och en nödvändighet för ekosystemens överlevande.

Vattenreservoar och kolsänka

Åkermarken utjämnar vattenflöden, binder koldioxid, producerar syre och renar luften. Vid kraftiga regn buffrar åkern flödet av vatten, till skillnad från hårdgjorda ytor. Åkerns dräneringssystem bidrar till att jorden torkar upp fortare efter regn, men också till att jorden får bättre struktur och kan inrymma mer vatten, till nytta för både grödor och omgivningen.

Åkerns växtlighet lagrar koldioxid som när skörderesterna lämnas kvar bildar ny mull. Ett hektar åkermark odlad med vall (klöver och gräs till djurfoder) kan binda mellan två och tre ton koldioxid på ett år och bidrar till att minska växthuseffekten.

Betesmarken – Nordens regnskog

Betesmarker är också jordbruksmark och brukar jämföras med tropiska regnskogar när det gäller antalet arter. Artrika marker är värdefulla just för att de bidrar med ekologisk stabilitet. Det är viktigt att det finns bryggor mellan betesmarker, liksom mellan andra naturtyper, för att arterna i de olika naturtyperna ska överleva och ha möjlighet att spridas. En enstaka betesmark kan därför tyckas ha en liten betydelse, men kan verka som just en brygga mellan andra betesmarker.

Betesmarker fungerar som kolsänkor genom att de binder in kol och därmed mull i marken. De buffrar vatten vid kraftiga regn och de behåller fuktighet och svalka till området under varma perioder. All växtlighet renar luft och tillför syre och här är betesmarkerna viktiga eftersom de är aktiva under årets hela vegetationsperiod. Betande djur bidrar till en landskapsbild som många tycker om. Samtidigt omvandlas växter som människan inte kan äta till kött och mjölk.

Stora värden av pollinering

Den rika floran på betesmarker är viktig för alla pollinerande insekter och för att dessa ska ha en jämn tillgång på pollen och nektar. I beräkningar från Jordbruksverket har man funnit att värdet av honungsbinas pollineringstjänster i Sverige är mellan 260 och 466 miljoner kronor. Då har man bara räknat på kommersiella grödor och bara på honungsbin. De vilda bina, humlor, fjärilar och andra pollinerare har troligen en ännu större betydelse för pollineringen. Värdet av icke-kommersiella grödor tillkommer också.

Brukande av jordbruksmark är livsviktigt

Ekosystemtjänsterna från jordbruksmark– alla vi känner till och alla vi ännu inte har kunskap om – har stora värden, både ekonomiska och kvalitativa. De flesta värdena verkar just på den plats de uppkommer och kan inte flyttas till annan plats eller outsourcas. Alla är de beroende av ett aktivt brukande av åker eller betesmark. De sinnesintryck som öppna landskap ger, och den glädje det är för många att följa årstidens skiftningar genom växtlighet och arbete på åkern, är svårt att värdera.

Text: Hushållningssällskapet Väst, juni 2015.
Bearbetning: Jordbruksverket.