Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.

Störningar på webbplatsen

Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Version: 3.1.0
Inloggad som  | Logga ut
Mina Sidor: Version: 3.1.0 Tid: 20190404-1533

Tvestjärtar

Tvestjärthonans tång är nästan rak. Foto: L Vimarlund.

Tvestjärthonans tång är nästan rak. Foto: L. Vimarlund

Välkomna de nyttiga tvestjärtarna


Tvestjärtarna är lätta att känna igen på sin karakteristiska tång längst ut på bakkroppen. De är långsmala, bruna eller svarta till färgen och 5–15 millimeter långa. De unga exemplaren, nymferna, är gula eller ljusbruna. Vingarna är korta och täcker inte bakkroppen. Tången använder de främst till försvar.

Tvestjärtarna har bara en generation per år i Sverige. Honorna övervintrar i en håla i jorden. Där lägger de också sina ägg tidigt på våren. Ungarna stannar en tid i hålan där de vaktas och matas av honan.

Många upplever tvestjärtarna som obehagliga, bland annat har de felaktigt anklagats för att krypa in i människors öron. I själva verket är tvestjärtarna nyttodjur som gärna äter olika slags skadedjur.

Tången på tvestjärthanen är böjd.

Tvestjärthanens tång är böjd. Foto: A. Engström, Kryp i naturen.

Jagar i mörkret


Tvestjärtarna är aktiva när det skymmer och i mörker. På dagen söker de skydd på mörka och trånga platser: i springor i jorden eller under bark, löv och stenar. De trivs i fuktiga miljöer.

Särskilt på sensommaren hittar du tvestjärtarna i fruktträd och bärbuskar. Vid denna tid är de också vanliga i och kring bostäder och andra byggnader.

I Sverige finns fyra arter av tvestjärtar. Den vanligaste heter just vanlig tvestjärt. Några av arterna flyger, andra förflyttar sig istället gående och flyger sällan eller inte alls.

Äter allt


Tvestjärtarna, både de vuxna och nymferna, är allätare. De äter andra insekter, men även växtdelar och döda djur står på menyn.

Några skadedjur som tvestjärten gärna äter är

  • bladlöss
  • bladloppor
  • ägg och små larver av fjärilar
  • kvalster.
En enda tvestjärt kan äta tusentals bladlöss under sitt liv.

Tvestjärtarna förekommer allmänt i frukt- och bärodlingar där de spelar en viktig roll i bekämpningen av bladlöss och blodlöss. I lantbruket torde tvestjärtarna ha mindre betydelse som nyttodjur.

Flest på sensommaren


Tvestjärtarna har bara en generation per år och ungarna föds på våren. Från och med det tredje larvstadiet lämnar de sina jordhålor och börjar gå upp i fruktträd och bärbuskar. Därför gör tvestjärtarna nytta främst under senare delen av sommaren.

Tvestjärtarna äter den föda som finns tillgänglig och därför kan de också uppträda som skadedjur när de äter kronblad eller gnager på frukter. På äpplen äter tvestjärtarna bara där det redan finns en skada i skalet, till exempel en spricka. Deras exkrementer kan också smutsa ner frukten.

Du kan hjälpa tvestjärtarna

Ge tvestjärten ett gömställe


Erbjud tvestjärten mörka och trånga platser där den kan gömma sig och vila under dagen. Då kommer den att stanna kvar i din odling istället för att söka sig någon annanstans när det ljusnar.
Ett sådant gömställe kan bestå av
  • upp och nervända blomkrukor
  • plastflaskor med avskuren botten
  • svarta plastpåsar med små hål i.
Tvestjärten tillbringar gärna dagen i mörker.

Tvestjärten trivs i mörker. Foto: S. Manduric

Fyll gömstället med tyg, halm eller wellpapp som tvestjärtarna kan krypa in i. Häng upp det i träd och buskar eller fäst det på en låg pinne i grönsaksodlingar eller i fältkanter. Tänk på att tvestjärtarna inte flyger utan oftast går till fots i trädet. Gömstället ska därför sitta intill en gren. Om det blir för många tvestjärtar och de smutsar ner frukten kan du flytta gömställena med tvestjärtar till lähäckarna under sensommaren.

Övervintring i lugn och ro

Eftersom tvestjärtarna tillbringar höst, vinter och vår i sin jordhåla är de känsliga för jordbearbetning. Därför trivs tvestjärtarna bäst i fleråriga grödor. Genom att bevara och vårda naturliga biotoper som åkerholmar, dikeskanter och fältkanter kan du hjälpa tvestjärtarna att hitta en plats att övervintra på.

Tvestjärtarna skadas av kemiska insektsmedel. En särskilt känslig period är i början av juli då nymferna lämnar boet i jorden i jakt på föda. Undvik att använda bredverkande insektsmedel i odlingen under denna period.

Sidan senast uppdaterad:   2018-12-04

Fråga oss via webben