Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.
Version: 3.0.16
Inloggad som  | Logga ut
Mina Sidor: Version: 3.0.16 Tid: 20190122-1020

Nyckelpigor

Schackbrädespiga

Schackbrädespigan och andra nyckelpigor har namn efter mönstret på täckvingarna. Foto: Anders Lindström

Nyckelpigor – inte bara den sjuprickiga


Den sjuprickiga nyckelpigan är den vanligaste av de cirka 60 arter av nyckelpigor som finns i Sverige.

Storleken, färgen och antalet prickar varierar, men de olika nyckelpigorna har alla samma form, en välvd ovansida och en platt undersida. Den vanligaste färgen är röd med svarta prickar, men både gula och svarta nyckelpigor förekommer. Namnet berättar ofta om antalet prickar, till exempel tvåprickig nyckelpiga och tjugotvåprickig nyckelpiga.

Den sjuprickiga nyckelpigan är 6–7 millimeter lång och därmed en av de större arterna. Du hittar den enklast på sommaren i gräsvegetation, men nyckelpigor finns i alla grödor där det också finns bladlöss.

Gula ägg i en grupp


Den sjuprickiga nyckelpigan övervintrar ofta tillsammans med andra individer i grupper. De söker skydd mot kyla och vind, till exempel under bark, i en spricka i husgrunden eller i håligheter i marken.
Nyckelpigan lägger äggen i grupp.

Nyckelpigsägg i grupp. Foto: A. Arvidsson

När vårsolen börjar värma kommer nyckelpigorna fram. Honorna lägger de gulfärgade äggen i en grupp, på blad eller andra växtdelar, där det finns bladlöss. En hona kan lägga flera sådana äggkolonier med vardera 10–30 ägg.

Nyckelpigorna har också fiender

Nyckelpigslarv äter en bladlus.

Nyckelpigslarv äter en bladlus. Foto: C. Persson

Specialister på bladlöss

Harlekinnyckelpigan – ett hot

Harlekinnyckelpigans utseende varierar.

Harlekinnyckelpigor. Foto: A. Staverløkk

Du kan hjälpa nyckelpigorna

Invänta bekämpningströskeln


Den viktigaste åtgärden för att gynna nyckelpigorna i jordbrukslandskapet är att undvika alltför tidiga bekämpningar mot skadedjur. Avvakta med bekämpning tills att bekämpningströskeln är uppnådd. Välj, om möjligt, det mest skonsamma preparatet som finns att tillgå.

Övervintringsplats


Erbjud nyckelpigorna en övervintringsplats nära odlingen. Träd och buskar längs åkerkanter och diken ger nyckelpigorna skydd. Du kan också anlägga en skalbaggsås:
  • Lägg två plogtiltor mot varandra så att det bildas en upphöjd jordbank.
  • Så tuvbildande gräs och högväxande örter.
  • Putsa åsen 1–2 gånger första året.
  • Lägg åsen mellan fält eller ute i fältet, helst längs långsidan.

Mat på våren


På våren, innan nyckelpigorna har tillgång på bladlöss, livnär den sig på pollen. Med tidigt blommande växter, till exempel sälg, gynnar du nyckelpigorna:
  • Låt sälgträd stå kvar vid åkerkanter och åkerholmar.
  • Välj enstaka exemplar av sälgar och låt dem få växa sig riktigt stora.
  • Hamla och underkvista sälgarna för att minska beskuggningen på grödorna.
  • Spara vide, pil, hassel och de barrträd som också producerar pollen tidigt på våren.
Genom att spara dessa träd gynnar du också pollinerande insekter som bin och humlor.

Sätt ut nyckelpigor


I andra länder används den tvåprickiga nyckelpigan för biologisk bekämpning av bladlöss i växthus. Vuxna nyckelpigor är rörliga och flyger gärna iväg, därför sätter man ibland ut larverna istället. För att bekämpa bladlöss biologiskt finns dock bättre alternativ, till exempel guldögonsländornas larver.

I Sverige är en liten brunsvart art av nyckelpiga, Cryptolaemus montrouzieri, tillåten att använda i växthus och inomhusmiljöer. Den används främst för att bekämpa ullöss, men den äter även sköldlöss. Denna rovskalbagge har använts under lång tid och är inte aggressiv mot andra insekter som harlekinnyckelpigan.

Information om de nyttodjur som är godkända för utsättning hittar du i Biologiska växtskyddsmedel i växthuslänk till annan webbplats.

Fråga oss via webben